Högsta betyg hittills för hänsyn till mark och vatten

Andelen trakter vid grönt bokslut för föryngringsavverkning som fått godkänt för huvudfunktionen mark- och vattenpåverkan har ökat från drygt 75 procent 2010 till 98 procent 2017.

Den största förbättringen i Södras gröna bokslut för 2017 rör påverkan på mark och vatten. 98 procent av föryngrings-avverkningstrakterna och 95 procent av gallringstrakterna godkändes avseende denna aspekt. För slutavverkning är detta det bästa resultatet hittills och för gallring ligger det på samma nivå som 2016.

– Trots en mycket blöt höst som medfört besvärliga drivningsförhållanden har vi kunnat skona mark och vatten i samband med våra avverkningar på ett bra sätt. Det goda resultatet beror på duktiga entreprenörer och ett bra samar­bete mellan dem och våra skogsinspektorer, säger Therese Lindström, ekolog på Södra.

2013 införde Södra den så kallade marksko­ningsgarantin, där man mer aktivt och struk­turerat arbetar med förebyggande åtgärder för att skona marken i samband med föryngrings­avverkning. Det innebär först och främst bättre planering av slutavverkningarna med hänsyn till markens bärighet och till väderleken. Risning av basvägar, användning av markskonare och skotare utrustade med bärande band är bland de vikti­gaste åtgärderna för att undvika att marken körs sönder. Vid vattendrag byggs överfarter för att undvika negativ påverkan på vattnet och dess in­vånare. Markskoningsgarantin infördes 2016 även för gallringar. Satsningen resulterade i ett mycket bra resultat i de gröna boksluten 2016 och 2017 vad gäller mark- och vattenpåverkan.

– Vi såg redan förra året en markant förbätt­ring, men eftersom 2016 var ett ovanligt torrt år är 2017 års resultat extra glädjande, säger Therese.

BÄTTRE HÄNSYN I KANTZONER

I det senaste gröna bokslutet för slutavverkning fick 95 procent av trakterna godkänt. Med det tangeras det hittills högsta resultatet från 2016. Vid gallring fick 98 procent av trakterna godkänt betyg, vilket är det bästa resultatet hittills. De senaste åren har en tydlig förbättring skett både vad gäller antalet godkända trakter och kvalitén på de trakter som godkänts.

Ett exempel på hänsyn vid slutavverkning och gallring där förbättringar har skett är kant- och skyddszoner, exempelvis intill vattendrag, odlingsmark och våtmarker.

– De utbildningssatsningar vi har jobbat med de senaste åren, till exempel målbilder för god miljöhänsyn, kan vara en orsak till den goda utvecklingen. Säkert har också de gröna boksluten i sig betydelse, genom den återkoppling som revi­sorerna ger berörda, säger Therese.

FÖRRÖJ INTE I HÄNSYNSBIOTOPER

Trots många goda resultat finns det fortfarande områden i miljöhänsynen vid slutavverkning och gallring som kan göras ännu bättre. På området hänsynskrävande biotoper har det visserligen skett en positiv trend under senare år, men förbättringspotentialer finns, menar Therese.

– 92 procent av de undersökta trakterna fick godkänt avseende hänsynskrävande biotoper, men vi strävar efter att nå 100 procents godkända trakter.

Skälen till att trakter fått underkänt är bland annat att förröjning har skett i hänsynsbiotopen.

– För att underlätta maskinavverkningen, minska avverkningskostnaden och för att främja kommande föryngring behöver man ibland förröja, något som skogsägare ofta väljer att göra själva. Vi kan inte nog understryka vikten av att inte förröja i eller intill vare sig en hänsynskrä­vande biotop eller en kantzon. Genom att spara underväxten gynnas insekter och fåglar samtidigt som det oröjda området ger en tydlig signal till maskinföraren att inte köra där, säger Therese Lindström.