Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Högsta betyg hittills för hänsyn till mark och vatten

Högsta betyg hittills för hänsyn till mark och vatten

Dike i granskog. Över diket en bro byggd av granstammar. Granris ovanpå.

Hänsynen till mark och vatten har i det gröna bokslutet för 2017 fått det hittills bästa resultatet. Uppföljningarna som görs efter föryngringsavverkningar och gallringar visar också på en tydlig förbättring de senaste åren både vad gäller antalet godkända gallrings- och föryngringsavverkningar och kvaliteten på de trakter som godkänts.

om bilden

Södras strukturerade arbete för att skona marken i samband med föryngrings-avverkning och gallring innebär bland annat att överfarter byggs vid vatten­drag för att undvika negativ påverkan på vattnet och dess invånare. Här har en bro byggts över ett dike.

 

Andelen trakter vid grönt bokslut för föryngringsavverkning som fått godkänt för huvudfunktionen mark- och vattenpåverkan har ökat från drygt 75 procent 2010 till 98 procent 2017.

Den största förbättringen i Södras gröna bokslut för 2017 rör påverkan på mark och vatten. 98 procent av föryngrings-avverkningstrakterna och 95 procent av gallringstrakterna godkändes avseende denna aspekt. För slutavverkning är detta det bästa resultatet hittills och för gallring ligger det på samma nivå som 2016.

– Trots en mycket blöt höst som medfört besvärliga drivningsförhållanden har vi kunnat skona mark och vatten i samband med våra avverkningar på ett bra sätt. Det goda resultatet beror på duktiga entreprenörer och ett bra samar­bete mellan dem och våra skogsinspektorer, säger Therese Lindström, ekolog på Södra.

2013 införde Södra den så kallade marksko­ningsgarantin, där man mer aktivt och struk­turerat arbetar med förebyggande åtgärder för att skona marken i samband med föryngrings­avverkning. Det innebär först och främst bättre planering av slutavverkningarna med hänsyn till markens bärighet och till väderleken. Risning av basvägar, användning av markskonare och skotare utrustade med bärande band är bland de vikti­gaste åtgärderna för att undvika att marken körs sönder. Vid vattendrag byggs överfarter för att undvika negativ påverkan på vattnet och dess in­vånare. Markskoningsgarantin infördes 2016 även för gallringar. Satsningen resulterade i ett mycket bra resultat i de gröna boksluten 2016 och 2017 vad gäller mark- och vattenpåverkan.

– Vi såg redan förra året en markant förbätt­ring, men eftersom 2016 var ett ovanligt torrt år är 2017 års resultat extra glädjande, säger Therese.

Therese Lindström.

BÄTTRE HÄNSYN I KANTZONER

I det senaste gröna bokslutet för slutavverkning fick 95 procent av trakterna godkänt. Med det tangeras det hittills högsta resultatet från 2016. Vid gallring fick 98 procent av trakterna godkänt betyg, vilket är det bästa resultatet hittills. De senaste åren har en tydlig förbättring skett både vad gäller antalet godkända trakter och kvalitén på de trakter som godkänts.

Ett exempel på hänsyn vid slutavverkning och gallring där förbättringar har skett är kant- och skyddszoner, exempelvis intill vattendrag, odlingsmark och våtmarker.

– De utbildningssatsningar vi har jobbat med de senaste åren, till exempel målbilder för god miljöhänsyn, kan vara en orsak till den goda utvecklingen. Säkert har också de gröna boksluten i sig betydelse, genom den återkoppling som revi­sorerna ger berörda, säger Therese.

fakta grönt bokslut

Södra gör varje år så kallade gröna bokslut. Interna revisorer kontrollerar hur drygt 150 slutavverkningar respektive gallringar i produktionsbestånd (målklass PG) lever upp till certifieringssystemen PEFC:s™ och FSC:s® krav på generell hänsyn, samt hur man följer egna policyer och rutiner för miljöhänsyn. Därutöver revideras 35 be­stånd med målklass Naturvård Skötsel (NS) där skötselåtgärder genomförts. Syftet är att få ett underlag till fortlöpande för­bättringar av hänsynsarbetet vid åtgärder i PG-bestånd samt vid skötseln av NS-bestånd. Varje år genomförs även externa revisioner av certifieringsorganet DNV-GL.

FÖRRÖJ INTE I HÄNSYNSBIOTOPER

Trots många goda resultat finns det fortfarande områden i miljöhänsynen vid slutavverkning och gallring som kan göras ännu bättre. På området hänsynskrävande biotoper har det visserligen skett en positiv trend under senare år, men förbättringspotentialer finns, menar Therese.

– 92 procent av de undersökta trakterna fick godkänt avseende hänsynskrävande biotoper, men vi strävar efter att nå 100 procents godkända trakter.

Skälen till att trakter fått underkänt är bland annat att förröjning har skett i hänsynsbiotopen.

– För att underlätta maskinavverkningen, minska avverkningskostnaden och för att främja kommande föryngring behöver man ibland förröja, något som skogsägare ofta väljer att göra själva. Vi kan inte nog understryka vikten av att inte förröja i eller intill vare sig en hänsynskrä­vande biotop eller en kantzon. Genom att spara underväxten gynnas insekter och fåglar samtidigt som det oröjda området ger en tydlig signal till maskinföraren att inte köra där, säger Therese Lindström.

Andelen trakter vid grönt bokslut för föryngringsavverkning som fått godkänt för huvudfunktionen mark- och vattenpåverkan har ökat från drygt 75 procent 2010 till 98 procent 2017.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.