Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Hasseln i ett nötskal

Hasseln i ett nötskal

Teckning som visar ett hässle - flera hasselbuskar. En mängdarter i bilden, t ex enar, olika svampar, insekter och örter i förgrunden.

Hasseln började vandra in från söder när inlandsisen drog sig undan och anses ha funnits här från runt 10 000 år efter senaste istiden. När klimatet var som varmast fanns den ända upp i Lappland men då det blev kallare, för cirka 3 000 år sedan, drog den sig åter söderut. Idag förekommer den i huvudsak söder om norrlandsgränsen som ligger i höjd med Dalälven i norra Uppland. I Södraland finns hasseln fortfarande spridd på många ställen.

om bilden

Ett hässle erbjuder många livsmiljöer för mängder av arter. Illustration: Martin Holmer

 

Jag älskade din bark, mörkbrun med vita strimmor,

den mest fullständiga hasselfärgen.

Jag gläds åt dem som överlevt, ekarna och askarna,

men du gladde mig ännu mer,

alltid trolsk, med dina nötters pärlor

och generationer av ekorrar som har dansat i dig.

Czeslaw Milosz, Nobelpristagare i litteratur 1980

MÅNGA MYTER OM HASSELN

Hasseln var ett av de heliga träden i keltisk kultur. Den gav skydd åt åskgudars böjelser för att skicka blixtar mot ekar. För att slippa häxor när man var på resa i Tyskland var det bäst att ha en hasselkäpp med sig och man kunde också passa på att ta bort sina vårtor med hjälp av den. Här hemma fanns den vita hasselormen som bringade lycka och förstod alla djurs språk. Den kunde också göra sig osynlig, vilket väl var en bra garde­ring om någon skulle tvivla på dess existens.

Ett hässle är ett bestånd med hassel.

Av hasselkäppar kunde man göra ”önskekvistar”. Dessa skulle göras under midsommarnatten. Man skulle gå naken baklänges till en hasselbuske och kapa av en gren bakom ryggen. Sen måste man rabbla en speciell ramsa och därefter hade man ett mäktigt vapen i sin hand. Förutom att fördriva häxor och mördare kunde man, bland mycket annat, hitta vatten och skatter med hjälp av önskekvisten. Det låter på något sätt lockande att pröva det nästa midsommar….

Men man kunde också uppväcka döda med önskekvisten. Givetvis skedde detta nattetid. Genom att rita tre cirklar runt graven medan man läste Fader vår och kallade på den döde, hörsammade denne detta och kom fram……hu!

ANVÄNDNING BORTOM MYTERNA

Mest känd är givetvis hasseln för sina nötter. Nötplockning var en viktig och reglerad verksamhet i forna tider och hasseln skyddades i landskaps­lagarna som ett fruktträd. Vad som kanske inte är så känt är att svenska nötter var en stor exportvara under 1500- och 1600-hundratalet.

Det finns uppgifter om att stora mängder skeppades ut i Europa, främst till Tyskland och Holland. Idag är det tvärtom. Sverige impor­terar runt 4 000 ton årligen och dina julnötter har troligen rest hit från Turkiet. Av de böjliga kvistarna kan man göra korgar och metspön (!). Bladen är bakteriedödande och kan läggas på sår. Bladen har även ingått i lövfoder till kreatur.

Nötkråkan är en mästare på att hamstra för vinterns behov.

MÅNGA ARTER GILLAR HASSEL

Det är inte bara vi människor som äter hasselnötter. Det gör även gna­gare, insekter och fåglar. Mest kända bland fåglarna är de som dessutom fått namn efter nötter såsom nöt­väcka, nötskrika och nötkråka. Inga av dessa arter lever uteslutande på nötter, vilket för övrigt vore en omöj­lighet eftersom det är bara under en begränsad tid på året det finns nötter. Däremot är de duktiga på att hamstra och gömma nötter på olika håll i landskapet. Men de kommer inte ihåg alla gömställen så de bidrar på så sätt till hasselns spridning.

Ekorren gillar frön av olika slag och har även förmågan att gnaga sig in i nötter. Men hur är det med hasselmusen? Jovisst äter den också nötter och är dessutom en duktig klättrare som tillbringar mycket tid uppe i grenverket. För att hasselmusen ska klara sig krävs det dock en rejäl undervegetation som skydd. Det är värt att tänka på när man gör åtgärder i hasselbestånd. Det gäller att inte städa för mycket utan också spara buskar och sly så att finns ett tätt buskskikt kvar på några ställen.

Den näpna hasselmusen med sin håriga svans är en duktig klättrare. En förlaga till Klas klättermus.

En art som vi knappast upp­skattar, men som är mycket vanlig är nötviveln. Honan lägger ägg i omogna hasselnötter på försomma­ren och larven lever i nötkärnan i högönsklig välmåga, får man för­moda, skyddad av ett tjockt nötskal. På hösten borrar sig larven ut ur skalet och kryper ner i jorden för att övervintra och sedan förpuppas året därpå. Vi ser inget av den, men däremot kan vi se ett litet hål på vissa nötter. Vi behöver inte bli rädda för att larven är kvar, men däremot är det meningslöst att knäcka nöten för kärnan är redan uppäten.

Hasselsnoken däremot har inte särskilt mycket med hassel att göra. Den äter inte nötter och behöver inte just hassel för att finnas. Men man kan ju undra om den har något med den mytomspunna hasselormen att göra…

ATT SKÖTA HASSELBESTÅND

Av naturvårdsskäl ska man inte göra likadant överallt i ett hasselbestånd. Spara partier med tät underväxt och även hasselbuskar med död ved. Död ved nyttjas av flera skalbaggsarter, även rödlistade, som behöver död hasselved. Det finns flera råd om hur och när man ska beskära hassel be­roende på vad man vill åstadkomma. Besök olika trädgårdsforum på nätet. Bästa tiden för beskäring är mellan oktober och mars.

Slutligen, vilken svensk stad har hasselnötter i sin kommuns vapen? Jo Hässleholm. Namnet ”hässle” är från början ett trevligt skånskt namn för ett hasselsnår. Idag används namnet över hela landet. Det kommer mycket gott från Skåne.

Text: Gustaf Aulén, Illustration: Martin Holmer, Foto: Bio-Foto, IBL

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.