Skippa betong – bygg klimatsmarta hus i trä

Det vanligaste byggmaterialet är betong, där cement är den viktigaste ingrediensen. Redan nu släpper den globala cementindustrin ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som hela världens flygflotta. Det är ohållbart att världens behov av bostäder i framtiden ska vara beroende av ett byggmaterial som både är en klimatbelastning och baseras på en ändlig resurs.

Det är därför olyckligt att miljörörelsen gör allt för att försvåra tillgången av trä, som är världens mest klimatsmarta byggmaterial.

En ny studie visar att år 2025 kan hälften av alla flerbostadshus i Sverige komma att byggas i trä. Att ersätta cement med trä i 50 procent av flerbostadshusen och 35 procent av lokalerna minskar den svenska samlade klimatbelastningen med knappt tre procent, detta inom ramen för Sveriges målsättning för minskade utsläpp fram till 2030.

Studie: Industriellt byggande i trä nuläge och prognos mot 2025

Dessutom skapar industriellt träbyggande jobb i glesbygd och byggtiden minskas med hälften jämfört med konventionella byggmetoder, vilket är bra i dessa bostadsbriststider.

Förr diskuterades skogens klimatnytta mest i termer av att låta virket stå och binda kol. Men nu har tack och lov diskussionen alltmer börjat breddas till att också handla om att ett aktivt skogsbruk är en viktig komponent för att lösa klimatfrågan och att de varor som tillverkas av trä ska ha lång omloppstid i samhället.

Risken med att bara låta skogen stå och därmed tvingas bygga med andra material i stället är att klimatförändringarna kan bli så allvarliga att frågan om nyckelbiotoper i Norrland blir vårt minsta problem.

Så hur skulle ett ökat träindustriellt byggande bidra till att rädda klimatet?

Den svenska skogen som kan brukas växer till med ungefär 100 miljoner kubikmeter om året. Det innebär knappt 200 kubik i minuten. Till det nyligen uppförda och genombeforskade Strandparksflerfamiljshuset i Sundbyberg, byggt nästan enbart i trä, gick det åt 1250 kubikmeter trä. Och huset band in 880 000 kg koldioxid bara i själva stomkonstruktionen.

Om vi använde en åttondel av den svenska årliga skogstillväxten, alltså 12,5 miljoner kubik, skulle det räcka till 10 000 sådana hus och därmed flera hundra tusen lägenheter. Dessutom skulle inbindningen av koldioxid motsvara 8,8 miljoner ton, dvs runt en sjättedel av de totala svenska årliga utsläppen av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter.

Genom att bygga i trä i stället för betong minskar också utsläppen från själva byggprocessen till ungefär hälften och enligt en ny studie kompenserar kollagringen för 60–100 procent av den belastning som tillverkningen av träbyggsystemen för med sig.

Att bygga trähus som ger fler människor bra boende, där byggnaderna under sin livslängd binder kol, samtidigt som det skapar jobb i hela landet, bidrar till att vi kommer närmare såväl Parisklimatöverenskommelsen som många av FN:s hållbarhetsmål.

Ökat träbyggande borde vara en självklar prioritering i färdigställandet av nationella skogsprogrammet och ett huvudmål för miljörörelsen. Intresset av att minska klimatpåverkan genom att bruka skogen och till exempel använda virket till bostäder borde sammantaget vara större än intresset av att avsätta ännu mer skog till naturreservat.

Det bästa vi kan göra för Sverige och klimatet är att bruka skogen rätt. Hur förklarar miljörörelsen för sina medlemmar att ett minskat brukande av den svenska skogen banar väg för cementindustrin?

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, ett fackförbund inom LO och organiserar arbetare inom skogs,- trä- och grafisk bransch.

Lena Ek, styrelseordförande Södra skogsägarna med 50 000 medlemmar och 3 600 medarbetare