Men det fanns även ekonomiska skäl. Inte minst i Norrland kände sig många mindre skogsägare hårt pressade av bolagen. Särskilt kontroversiell blev virkesmätningen. Det är svårt att mäta kubikinnehållet i en stock. Den är rund, den smalnar av, men alla träd växer inte på samma sätt. Det fanns mallar för hur man skulle mäta, men också mycket godtycke. Till en början var det köparna som stod för mätningen, och skogsägarna såg på avräkningarna med stor misstro.
1920-talskrisen drev på utvecklingen. När inflationsboomen övergick i skarp deflation rasade konjunkturen samman. Sågverken pressades hårt, och försökte klara sig ur krisen genom att pressa priset på timmer. De kooperativa sammanslutningarna hägrade för bönderna som ett sätt att driva försvarskamp och skaffa sig bättre villkor.
Beredskapens bränsleförsörjning blev skogsägarrörelsens genombrott. När andra världskriget bröt ut organiserade staten vedhanteringen för att undvika första världskrigets umbäranden. Då stod skogsägarföreningarna beredda att leverera åt de statliga krismyndigheterna. De generösa ekonomiska villkoren innebar att skogsägarföreningarna fick ekonomiska muskler som kom väl till pass i deras affärer efter krigsslutet.
I Småland hade skogsägarna i flera län bildat föreningar. På våren 1935 gick Blekinge och södra Kalmar län ihop med Kronoberg om ett gemensamt huvudkontor i Växjö. Till affärsledare utsågs forstmästaren Gösta Edström. Efter hand anslöt sig allt fler föreningar, tills dagens Södra var ett faktum.
Tack vare förtjänsterna på andra världskrigets ved började förbundet köpa egna industrier redan på 1940talet. Sin första egna industri grundade man 1940, då föreningen byggde en tjärugn i Lenhovda. När en storm drog fram över södra och mellersta Sverige 1943 började man köpa och bygga egna sågverk för att lätta på trycket.
I januari 1950 tillsatte regeringen en utredning om södra Sveriges skogsindustrier, där Edström blev medlem. Utredningen visade att det fanns ett överskott av sulfatved i sydöstra Sverige. Då bestämde sig skogsägarna för att satsa på en massafabrik i Mönsterås 1957.
I kölvattnet på 1950talets utredning blev även familjen Wallenberg intresserad av södra Sverige. Det ledde till en skarp konflikt när Södra skulle bygga sitt andra massabruk.
Var skulle bruket ligga? Både Södra och Marcus Wallenberg j:r sneglade på Mörrumsån i Blekinge. Åmynningen ligger några kilometer väster om Karlshamn, Östersjön bedömdes kunna ta emot utsläppen. Efter en budstrid förvärvade Södra marken som behövdes, medan Wallenberg byggde Nymölla vid Skräbeån i östra Skåne.
I valet av tillverkningsmetod stannade Wallen2018bergarna för den helt oprövade magnefitprocessen. Den hade fördelen att man kunde använda bokved, som skogsägarna i Skåne och Blekinge hade svårt att finna avsättning för, men kom att dras med långvariga inkörningsproblem.
Framgången med Mörrum hade stärkt Edströms anseende inom skogsägarrörelsen. Vid invigningen bestämde sig grannföreningarna för att gå samman till Södra. Strax därefter tog man beslutet att bygga Värö, så att skogsägarna skulle ha fabriker i öst, syd och väst. Bruket invigdes 1972. Både Mönsterås och Värö kompletterades sedan med stora sågverk, så att de blev effektiva skogskombinat.
Under 1970talet kom raset. OPECstaterna höjningar av oljepriserna 1973 gynnade till en början råvaruproducenter som skogsindustrin, men sedan urholkade oljan den internationella efterfrågan. Södra hade förköpt sig under de goda åren och skaffat många små sågar och bruk som var svåra att modernisera.
De kraftiga lönehöjningarna i mitten av 1970talet knäckte marginalerna för de flesta av Södras enheter. Omställningen försvårades av att många av förbundets mest aktiva medlemmar samtidigt var kommunalpolitiker som höll emot nödvändiga nedläggningar.
Södra tvingades vända sig till staten, som gick in som delägare i förbundets industridel. Systerbolaget NCB i Norrland – Gunnar Hedlunds skapelse – försvann, men Södra skaffade sig rätt att köpa tillbaka statens aktier. Skogsägarna i söder ville inte mista de tre stora massabruken och de moderna sågarna.
Under statens tid som delägare utsågs byggaren Göran Ekelund till verkställande direktör för Södras industrier. Flera av de smärtsamma nedläggningarna drevs igenom. Södra kom på fötter igen, medlemmarna betalade in sina insatser i förtid och föreningen kunde lösa ut staten. Södra hade klarat krisen.
Under 1900talet har de återkommande stormarna blivit det största hotet mot skogsägarna. Priserna trycks i botten, risken för insektsangrepp ökar kraftigt.
Därför kunde orkanen Gudrun den 89 januari 2005 ha blivit en ekonomisk katastrof. Morgonen efter orkanhelgen började lycksökarna ringa. De erbjöd förtvivlade skogsägare att köra ut det stormfällda timret gratis … de tänkte helt enkelt komma över virket billigt för egen räkning.
Aldrig hade kooperationen kommit bättre till pass. Södra tog snabba beslut som räddade situa tionen för skogsägarna. Många drabbades ändå hårt, men utgången hade blivit ännu värre utan kooperationen.
Kooperationen har blivit ett andningshål för skogsvårdens mångfald. Varje bonde har kunnat bruka efter sitt huvud och ändå få avsättning för sitt virke på hyggliga villkor.
En av skogsägarföreningarnas viktigaste insatser har varit skogsbruksområdena. Genom att bönderna i en bygd gick samman kunde man dela på kostnaderna för mekaniseringen, när denna kom igång på allvar under 1960talet.
Först hade många trott att bara de stora bolagen skulle ha råd med de nya dyra maskinerna. Genom skogsbruksområdena blev de tillgängliga även för skogsbönderna – så mycket och så lite de ville. Områdena blev ett smidigt sätt att anpassa sig till varje bondes önskemål om hur han ville sköta sin skog.
De hundratusentals privata skogsägarna sköter sina skogar på många olika sätt. Styrkan i kooperationen har gjort det möjligt för fler än eljest att fatta sina egna beslut. Staten och marknaden har försökt påverka genom miljöstöd och certifiering, men enskilda skogsägare har kunnat sätta sig över fyrkantiga regler och gå sin egen väg.
Text: Gunnar Wetterberg
Gunnar Wetterberg är historiker, författare, utredare och tidigare diplomat. Han är också känd från tv, som en av experterna i programmet Fråga Lund. I den nya säsongen av På spåret tävlar Gunnar tillsammans med programledaren Parisa Amiri. Som författare har Gunnar tidigare skrivit om bland annat Axel Oxenstierna, familjeimperiet Wallenberg samt Skånes 14 000-åriga historia. Han har precis lagt sista handen vid boken ”Träd – en vandring i den svenska skogen”. För Södras räkning har Gunnar skrivit specialversioner av vissa kapitel i boken. Förutom artikeln Starkare tillsammans här intill har du i tidigare nummer av Södra-kontakt kunnat läsa Bonden och skogen samt Skogen – industrins moder.
Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.
Södra är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara.
