Ökande viltbetesskador i Götaland

– Nuvarande nivå av betesskador på tall i Götaland är alldeles för höga. Det är inte ovanligt att två av tre tallar i dag har en allvarlig viltskada redan vid drygt två meters höjd. Om inte betestrycket minskar genom ökad avskjutning av klövviltstammarna redan under höstens jaktsäsong är risken att åtgärderna för att få mer tall blir verkningslösa. Det finns just nu helt enkelt för mycket älg och annat klövvilt i Götaland i förhållande till fodertillgången, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra. 

Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och skogsbrukets mål om minst 85 procent oskadade tallstammar totalt i Äbin, då medelhöjden är drygt två meter, omöjliggörs enbart med det senaste årets bete. Men det finns också en ljusglimt. Inventeringen visar att skogsägarnas ståndortsanpassning i föryngringarna förbättrats. Andelen tall som planteras på tallmark ökar. 

– Omkring 20 procent av alla plantor som säljs i Götaland är tall, vilket är mer än en fördubbling på tio år. När vi nu ser tydlig ökning av arealen tall som planteras är det rimligt att de investeringar och ansträngningar som gjorts inom skogsbruket inte faller platt. Om viltbetesskadorna fortsätter att ligga på en så hög nivå som i dag riskerar vi att bryta den positiva trenden med en ökande andel tall, säger Göran Örlander.  

Situationen för rönn, asp, sälg och ek (RASE), som är viktiga för den biologiska mångfalden och som attraktivt och bra viltfoder, ser fortsatt bekymmersam ut med mycket liten andel träd med god konkurrensstatus och förutsättningar för trädbildning. Klövviltsstammarna får också sämre kvalitet när det uppstår brist på bra och varierat foder och för skogsägarna innebär betesskadorna minskad avkastning.

– Vi ser en fortsatt negativ utveckling som blir allt svårare att vända. Varje år belastas skogsägarna i Götaland med cirka en miljard kronor i uteblivna intäkter på grund av viltbetet. Det är en orimligt hög siffra, den påverkar hela samhällsekonomin och inte minst utveckling och tillväxt på landsbygden, säger Göran Örlander. 

För ett år sedan fattade Södras föreningsstämma beslut om att minst hälften av alla Älgförvaltningsområden (ÄFO) i Götaland senast 2021 ska klara målet om maximalt fem procents årsskada på tall och att andelen föryngringar med tall på tallmark då ska visa på en tydlig ökning.

– Vi jobbar hårt med att nå stämmans mål, vilket överensstämmer väl med de måltal som såväl myndigheterna som skogsbruket anser lämpliga för att åstadkomma en tolerabel skadesituation i skogen förenlig med riksdagens målsättning för viltförvaltningen. Vi kan dock inte skapa denna balans mellan skog och vilt på egen hand. Både skogsägare och jägare har ett ansvar för att nå en situation där skadorna minskar. Det kan inte enbart ske genom en ökad andel planterad och självföryngrad tall, utan även genom minskade klövviltsstammar, säger Johan Frisk, viltansvarig på Södra. 

Fakta om Äbin: 

Varje år redovisas resultatet av den nationella inventeringen av hur omfattande betesskador som orsakas av hjortdjur. Metoden tar trots namnet ingen hänsyn till vilket hjortdjur som orsakat skadorna, men merparten av skadorna görs av älg. Inventeringen sker på våren i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden årligen. Äbin utförs av oberoende inventeringsföretag, sammanställs och redovisas av Skogsstyrelsen och finansieras av skogsbruket.

Så ser betesskadorna ut länsvis (Äbin 2019):