Hedra handslaget med skogsägarna

Sveriges 330 000 familjeskogsbrukare, varav 51 000 är medlemmar i Södra, har stor betydelse för omställningen till en mer biobaserad samhällsekonomi. Från skogen kommer inte bara produkter som kan ersätta fossila material. En genomsnittlig Södra-gård på 50 hektar klimatkompenserar dessutom för 40 svenskars årliga koldioxidutsläpp, eftersom träd som växer tar upp stora mängder koldioxid.

Den statliga detaljstyrningen och kontrollen av skogsbruket under 70- och 80-talet ledde till att den biologiska mångfalden blev lidande. När det stod klart formades en ny skogspolitik, präglad av tillit till skogsägaren. Dagens skogspolitik utgår från frihet under ansvar och en balans mellan produktion och miljö.

Detta har lett till att familjeskogsbruket i dag tar ett långt större ansvar för den biologiska mångfalden än vad lagen kräver. På frivillig väg och utan ersättning har stora arealer avsatts, till ytan mer än vad staten formellt skyddat. Skogspolitiken har varit en succé. När den biologiska mångfalden mäts är den stora trenden att vi är på väg åt rätt håll.

Detta är en utveckling som måste värnas. Erfarenheten visar att ägande och brukanderätt leder till långsiktiga och hållbara metoder som kommande generationer kan bygga vidare på.

Trenden i politiken och myndighetsutövningen är bekymmersam. Friheten blir allt mer beskuren genom hårdare tillämpningar och regleringar. Staten är på väg tillbaka till den detaljstyrning man tidigare misslyckats med.

Det tycks inte finnas någon gräns för hur mycket mark som ska undantas från skogsbruk. Utrymmet att bruka skogen krymper. Redan i dag är i genomsnitt 25 procent av skogsmarken undantagen från skogsbruk bland Södras medlemmar. Vi tycker att det är väldigt mycket.

Skogen bidrar med en trippelnytta bestående av jobb och tillväxt, klimatnytta samt sunda, hållbara produkter som inte avger t ex mikroplaster. Vi är övertygade om att såväl skogsproduktion som naturvård blir lidande om det sker ytterligare inskränkningar i ägande- och brukanderätten. En sådan utveckling leder till en sämre välfärd för Sverige och sämre levnadsvillkor för landets familjeskogsbrukare.

För att vårda något krävs vilja, personligt engagemang och rättstrygghet. Det man inte äger eller kan bruka tar man i regel heller inget ansvar för.