Tidslinje

1943

Skogen

Södras sågverkshistoria börjar då man 1943 övertog en såg i Hallabro, Blekinge. Produktionen var inte stor, men den motsvarade behoven hos kunderna som fanns i närområdet. Sedan dess har kundkretsen vuxit till att bli världsomspännande.

1944

Skogen

En tjärfabrik i Lenhovda blev språngbrädan ut i det industriella för Södra. Tjära och terpentin utvanns för att användas som drivgas till bilar eller säljas till sjukhus, militäranläggningar och enskilda fastighetsägare.

1952

Samverkan

Redan tidigt bidrog medlemmarna i Södra med kapital till utbyggnaden av industrin. De satsade ett par miljoner kronor i 1952 års industrilån när massabruket i Mönsterås skulle byggas.

1956

Striderna

Debatten på tidigt 1950-tal handlade om huruvida ägandet av skogen skulle samlas hos några få stora aktörer eller stanna kvar hos de enskilda skogsägarna. Rätten att äga och bruka skog är en viktig fråga för Södra. På bilden ovan ses en skogsgård i Södraland.

1958

Skogen

Efter andra världskriget minskade behovet av brännved. Frågan var då vad skogsägarna skulle göra med all ved. Det blev början till uppbyggnaden av Södras massaindustri och 1958 stod det första bruket färdigt i Mönsterås.

1958

Skogen

Tänk dig ett liv utan papper. Hur skulle det se ut? Servetter, hushållspapper, ritblock, tidningar och böcker skapas allt av papper och tillverkningstekniken går långt tillbaka. Sveriges äldsta pappersbruk ligger i Skåne. Där har man tillverkat papper sedan 1500- talet.

1960

Skogen

Fram till 1960-talet skotades virket med hjälp av häst eller traktor och virekran. Under 1960-talet började skotningen så smått ske maskinellt och i dag sker nästan all skotning med maskin.

1964

Skogen

Tillverkningen av truckar vid Lidhults Mekaniska Verkstad (LMV) kan ses som en udda industriell verksamhet i Södra. Dess historia går tillbaka till Hallands Skogsägareförening, som under många år drev en verkstadsrörelse.

1966

Skogen

Missnöje över uteblivna industrisatsningar i Östergötland och ny sågverksteknik som möjliggjorde mer storskalig produktion – det var bakgrunden till att 1966 års stora industripaket innehöll ett sågverk i Kisa.

1972

Samverkan

När skogsbönderna slöt sig samman i skogsägarföreningar fanns det två viktiga drivkrafter. Länsjägmästaren Henrik Carbonnier i Jönköping uppmuntrade skogsägarna att gå samman för att det skulle bli lättare att nå dem med upplysning om hur skogsvården borde bedrivas.

1979

Striderna

I slutet av 1970-talet hamnade Södra i finansiell kris. Staten gick in som delägare, men efter flera drastiska åtgärder blev Södra åter helägt av sina medlemmar.

1983

Striderna

Alla skogsägare påverkas mer eller mindre av olika beslut i samhället. Södra har under åren arbetat för att medlemmarna ska kunna bedriva sitt skogsbruk utan allt för många pekpinnar. 1983 demonstrerade skogsägare mot regeringens förslag om tvångsavverkning och tvångsinsättning av medel på avverkningskonto.

Här finns Södraminnen

1996

Skogen

För många skogsägare har hänsyn till natur- och kulturmiljövärden länge varit en naturlig del i skogsbrukandet. Men 1993 kom en ny skogspolitik som innebär att skogsbruk ska drivas utifrån två jämställda mål, ett för miljö och ett för virkesproduktion.

2005

Skogen

Här finns Södraminnen