När vi bestämmer priserna som vi betalar för virket är marknadsprisprincipen avgörande. Den finns reglerad i våra stadgar och innebär att Södra ska betala ett marknadspris för virket man köper. Med detta får föreningen ett jämnt flöde från medlemmarna till industrin, vilket betyder att vi kan skapa största möjliga värde av träden som vi avverkar och maximera vinstdelningen till våra 52 000 medlemmar.
På Södra gäller också lika pris för lika prestation. Det innebär att det inte spelar någon roll om du bor granne med sågverket eller långt därifrån: Priset för virket blir detsamma. Södras medlemmar får betalt för faktisk virkesvolym och -kvalitet.
Marknaden har under de senaste åren rört sig snabbt och Södra har därför genomfört många höjningar av inköpspriserna. Det har gjorts sex prishöjningar på timmersortimenten och fem prishöjningar på massavedssortimenten under de senaste två åren, vilket är fler än vanligt och också återspeglas i prisbilden.
I dag är grundpriset för prima barrmassaved 465 kronor per fastkubikmeter och prima björk- och aspmassaved 505 kronor, vilket är höga nivåer jämfört med tidigare. Även de sågbara sortimenten ligger på höga nivåer som varierar i pris beroende på kvalitet och dimension.
Priserna på virke är en balansgång. För Södra är det viktigt att ha marknadsmässiga priser för att de hjälper oss att uppnå balanserade lager och ha jämna flöden. Detta är en nyckel för föreningens lönsamhet och därför också den årliga vinstdelningen till medlemmarna, där vi ska dela ut 50 procent av vårt resultat under en cykel.
Skulle vi frångå vår princip om marknadspris skulle det i perioder riskera att leda till att vi betalar ett för lågt pris, vilket skulle leda till att vi inte får in tillräckligt mycket virke och vår produktion försämras. Med för högt pris skulle vi i stället riskera att få in mer virke än vi kan hantera, vilket skulle leda till både risker och utmaningar.
Nej. Grundpriserna i Södras område ligger i dag på 465 kronor per fastkubikmeter för prima barrmassaved och 505 kronor per fastkubikmeter för prima björk- och aspmassaved. Detta är priser som gäller utan tillägg för certifieringar eller andra premier, med dessa inräknade ökar summan ytterligare. Därtill tillkommer också vinstdelningen, som under 2021 innebar i snitt drygt 40 000 kronor per medlem i Södra. Det är denna kombination som är Södra och Södramodellen.
Rekordresultatet för tredje kvartalet 2022 är en produkt av starka marknader för våra produkter inom massa och energi samtidigt som Södras medlemmar under åren valt att investera i industrin, vilket gjort att vi i dag står starkt och kan leverera på höga nivåer.
Det är svårt att jämföra generella nationella priser på grund av att det saknas tillräckligt underlag, men Södras grundprisnivåer har under 2022 legat högre än de i Finland.
Jämfört med prisnivåerna i augusti – vilket är den senaste statistiken från Finland – låg Södras grundpris på barrmassaved för leveransvirke 28 kronor högre per fastkubikmeter (motsvarande knappt sju procent). Södra har sedan dess också höjt inköpspriserna ytterligare.
Södra har sedan en längre tid tillbaka en virkesimport från Baltikum. Importen är viktig för att balansera vår virkesförsörjning över tid, vilket i sin tur hjälper oss att ha en stabil produktion i våra massabruk.
Volymerna från Baltikum är förvisso små, men de spelar en viktig roll för Södra under vissa perioder. Utan dem skulle det finnas en risk för produktionsstopp i våra tre massabruk, vilket skulle kunna leda till höga veckovisa kostnader för Södra. Tack vare flödena från Baltikum har Södras lönsamhet stärkts under flera år, vilket också gynnar medlemmarna vid investeringar och vinstdelning.
Nej. Virkespriset i Baltikum är vanligen lägre än det varit under 2022 och har därför stöttat Södras industri och ägare. Importen stärker Södras lönsamhet, vilket senare kommer medlemmarna till del via vinstdelningen.
Att köpa råvara från Baltikum är ett beslut som har fattats av Södras styrelse, som tillsätts av våra medlemmar. Det är detta vi har anpassat vår industri utefter och skulle Södras medlemmar vilja se en annan struktur finns alla möjligheter till detta via Södras demokratiska kanaler.
Samtidigt jobbar också Södra för att leta efter nya alternativ till importen från Baltikum, då prisnivån den senaste tiden legat högre än vad vi anser är rimligt.
Volymerna som importeras från Baltikum är små, men de höga priserna just nu är ett resultat av en exceptionell marknad, där många aktörer i världen vänder sig till Baltikum för att uttöka sina lager. När sanktionerna mot Ryssland minskat utbudet av virke globalt och energikrisen samtidigt ökat efterfrågan globalt, har det lett till en stor prisökning och nivåer långt ifrån snittet. Södra tittar aktivt på frågan om vår råvaruförsörjning och hur vi säkerställer största möjliga lönsamhet för verksamheten och medlemmarna, bland annat genom att undersöka andra alternativ.
Södra industristruktur bygger på att ha en ”överkapacitet”, vilket innebär att vi ska kunna ta emot mer virke än Södras medlemmar i snitt avverkar. Detta är viktigt för att kunna hantera krissituationer som kraftiga stormar eller svåra granbarkborreangrepp. Men det innebär
också att utan marginalvolymerna finns en risk för produktionsstopp i våra tre massabruk, vilket skulle kunna medföra höga kostnader för Södra och medlemmarna. Denna struktur är beslutad av föreningens medlemmar och har lett till rekordresultat under 2021 med en vinstdelning om drygt 2,2 miljarder kronor till medlemmarna
Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.
Södra är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara.
