Projekt Kraftsamling Tall summeras: Fortsatt för höga betesskador men tallföryngringarna ökar

Flera års motionshantering av viltrelaterade frågor utmynnade vid Södras föreningsstämma 2018 i ett beslut för när två viktiga mål skulle vara uppfyllda. Senast 2021 skulle minst hälften av Götalands älgförvaltningsområden (ÄFO) ha acceptabla betesskador, det vill säga maximalt 5 procent årsskada på unga tallar, och föryngringen av tall på tallmark ha ökat tydligt.

Arbetet med stämmobeslutet organiserades i projektet Kraftsamling Tall, som startade i januari 2019 och slutrapporterades i samband med årets föreningsstämma. Utöver de två beslutade huvudmålen kompletterades projektet med ytterligare två mål: konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) skulle förbättras och älgkalvvikterna skulle öka.

– Syftet med projektet har varit att skapa bättre förutsättningar för skogsgården att möjliggöra ståndortsanpassat och lönsamt skogsbruk som ger variationsrika skogar med rätt trädslag på rätt mark, mer bärris och trädbildande RASE, berättar projektledare Lennart Strömberg som tog över rollen vid årsskiftet då tidigare projektledaren Tomas Andersson gick i pension.

En projektgrupp med projektledare, regionalt ansvariga viltsamordnare och medlemssamordnare samt en styrgrupp med representanter från förvaltningsrådet, Södra Skog och Södras medlemsavdelning har lett arbetet. Viltombuden i skogsbruksområdena och viltansvariga tjänstepersoner i Södras verksamhetsområden har bidragit i projektet och säkerställt en bred samverkan för gemensamt agerande mellan operativa och kooperativa delar inom Södra.

Skapa insikt och engagemang

Projektets ledstjärna har varit att skapa mer insikt, engagemang och förståelse om skog och vilt hos berörda parter i syfte att få till en nödvändig förbättring av läget, berättar Lennart Strömberg. 

– Tyngdpunkten i projektarbetet har därför varit att informera och öka kunskaperna om samband mellan skog, vilt, foder och betesskador, konsekvenser av högt viltbetestryck samt betydelsen av ståndortsanpassning och skogsskötsel.

Projektets målgrupper har främst varit älgförvaltningsgrupper, viltombud, Södramedlemmar, skogsägare och jägare, myndigheter samt politiker och beslutsfattare. En lång rad aktiviteter har genomförts, exempelvis skogsdagar och skogskvällar, skogsexkursioner, utbildningar och erfarenhetsutbyten, tidningsartiklar, möten och uppvaktningar.

Resultaten av projektet har nu summerats och analyserats.

För stora skador på tallen

Under projekttiden har årsskadan på tall varierat något mellan olika år och framför allt mellan olika älgförvaltningsområden. Medelvärdet för Götaland ligger fortfarande konstant runt 15 procent, det vill säga tre gånger högre än projektmålet. Endast ett fåtal älgförvaltningsområden uppvisar en positiv trend med tydligt minskande skador. I jämförelse med övriga Sverige har Götaland högst skadenivå.

– Målsättningen avseende årsskador på tall har inte uppnåtts i mer än 4 av 53 älgförvaltningsområden trots intensivt arbete av många inblandade. Sannolikt finns många bidragande faktorer, exempelvis minskade ungskogsarealer och ökade stammar av övrigt klövvilt tillsammans med långvarigt högt betestryck som skapat en ”betesskuld” med lång återhämtningstid. Orsaksanalys pågår såväl inom Södra som inom den nationella markägarsamverkan, samt i en särskild viltskadekommission initierad av LRF och familjeskogsbruket. Slutrapporterna från dessa analysarbeten bör utgöra grunden och vägleda i Södras fortsatta arbete med viltförvaltningsfrågorna, säger Lennart Strömberg.

Ökad försäljning av tallplantor

Plantering av tall på Södras medlemsmarker har under projekttiden ökat markant. Södras försäljningsstatistik över sålda plantor visar att andelen tallplantor av totalt sålda plantor har ökat från 13 till 25 procent mellan 2018 och 2021 och prognosen för kommande år är fortsatt ökning. Antalet tallplantor har ökat från fem miljoner till hela nio miljoner samma period, även arealen naturlig föryngring och sådd har ökat. Utvecklingen syns ännu inte lika tydligt i Äbin eftersom den genomförs i bestånd med medelhöjd 1-4 meter, det vill säga till största del i bestånd som anlades före projektets start. 

– Den pågående satsningen på mer tall i föryngringarna är mycket glädjande, men samtidigt viktig att vårda och noga följa utvecklingen av med tanke på det fortsatt höga betestrycket, säger Lennart Strömberg.

2018 gjordes en uppföljning av skadeläget i unga tallplanteringar anlagda av Södra 2014-2017 och våren 2022 har en upprepad studie gjorts i planteringar anlagda 2017-2020 för att få en översiktlig bild av läget redan innan dessa når Äbin-höjd. Båda studierna visar snarlika resultat, att endast cirka 900 tallplantor per hektar var oskadade och att dominerande skadeorsak var viltbete. Medelhöjden på inventerade plantor var strax under 1 meter.

RASE och älgkalvvikter

Konkurrensstatus (ett mått på möjlighet till trädbildning) för RASE-arterna (rönn, asp, sälg och ek) har enligt Äbin förbättrats något, från 7 till 9 procent under projekttiden. 

– Situationen för RASE är dock fortsatt allvarlig på många håll och betestrycket hårt, konstaterar Lennart Strömberg.

Älgkalvarnas slaktvikt, som är en viktig indikator på älgstammens kvalitet, har under de senaste två decennierna minskat stadigt och den sjunkande trenden har fortsatt under projekttiden.

– Det är mycket bekymmersamt att älgkalvarnas slaktvikter fortsätter att minska. Älg och annat klövvilt utgör en viktig resurs som vi vill ska må bra. 

Många goda erfarenheter

Trots att fler av målen med projekt Kraftsamling Tall inte har uppnåtts menar Lennart Strömberg att många goda erfarenheter har fångats som ska tillvaratas framåt, bland annat viltdemohägnen, markägarnätverken samt de regionala viltsamordnarnas roll och betydelse som stöd åt markägarrepresentanterna i älgförvaltningsgrupperna, förtroendevalda och tjänstemän lokalt.

– Insikter och kunskaper om viltbetesskador och samband mellan skog och vilt har ökat hos medlemmarna under projektets arbete. Fortfarande finns dock ett stort behov av att nå fler och att öka markägarnas engagemang och kunskaper ännu mer, inte minst lokalt i älgskötselområdena. Flera av projektets mål är dessutom fortfarande inte uppnådda. Södra avser därför arbeta vidare med viltfrågorna i oförminskad kraft och skala utifrån de erfarenheter projektet givit, avslutar Lennart Strömberg.

Läs slutrapporten för Kraftsamling Tall 

Läs om senaste Äbin-resultatet här