Det sa Mats Blomberg, närings­politisk samordnare i Södra, när han inledde en av viltombuden efterläng­tad utbildningsdag i slutet av januari.

Södra har haft viltombud i skogs­bruksområdena sedan 2000, då de blev Södras representanter i de dåva­rande lokala samråden för älgförvalt­ningen. När den nya älgförvaltningen infördes 2012 blev viltombudens roll mer otydlig, och utbildningsfokus har sedan dess av resursskäl legat på markägarnas representanter i älgför­valtningsgrupperna, ÄFG.

I slutet av januari hölls den första utbildningsdagen på flera år för Södras viltombud. Syftet var att bygga på kunskaperna i viltfrågorna, ge lägesrapporter om viltskadorna och presentera förslag på ny roll för viltombuden.

Mats Blomberg inledde med att berätta om Södras ståndpunkt i vilt­frågan.

– Viltfrågan är enormt viktig för Södra. Det handlar om ekonomin på skogsgården. Det handlar om att bevaka äganderätten, slog Mats Blomberg fast.

Dystert för tallungskogen

– Statistik från riksskogstaxeringen och resultaten från de senaste älgbetesinventeringarna, ÄBIN, visar att läget för tallungskogen ser allt annat än ljus ut. ÄBIN 2015 och 2016 visar att vi i Götaland ligger långt ifrån skogsbrukets målsättning om max 2-5 procent färska skador årligen och att minst 7 av 10 träd i ungskog ska vara oskadade. Det kommer att krävas ett idogt arbete för att vi ska kunna nå målsättningen, sa Johan Frisk.Johan Frisk, som bland annat är an­svarig för viltfrågorna i Södra, infor­merade om läget i älgförvaltningen.

Vad gör då Södra åt problemet?

Ann-Charlotte Larsson, Johan Frisk och Mats Blomberg medverkade på utbild­ningsdagen för Södras viltombud.

Johan Frisk och Mats Blomberg berättade om en rad insatser som Södra gör på viltområdet. Bland annat samverkar man nationellt.

– Södra medverkar i Skogsbrukets viltgrupp och i somras antog skogs­bruket och Svenska Jägareförbundet en avsiktsförklaring för att skapa ett bra samarbetsklimat och ge stöd för den regionala och lokala förvalt­ningen. Parterna är eniga om att ba­lans mellan klövvilt och foder är ett gemensamt ansvar, att skogsbruket ska arbeta hårdare med att föryngra tallmarker med tall, att jägarna ska anstränga sig mer för att reglera klövviltstammarna och att trakthyg­gesbruk och tall på tallmark är de viktigaste foderskapande åtgärderna, sa Johan Frisk. (Läs mer om avsikts­förklaringen i Södrakontakt nr 5 2016.)

– Inom Södra gör vi sedan flera år en medveten satsning på tallföryng­ring, exempelvis genom förmedling av tallplantor. Vi har lyckats vända trenden och idag utgör tallplantor 12- 13 procent av hela plantförsäljningen, sa Mats Blomberg.

Stora förluster på grund av viltskador

Göran Örlander berättade att tillväxt- och kvalitetsförlusterna på grund av viltskador kostar skogsägaren omkring 220 kronor per hektar och år på tallmark.

Att viltfrågorna är angelägna för Södras medlemmar visar de många motioner i ämnet som antogs på föreningsstämman 2016. Värdering av kostnaderna för viltbetning på skogen var en av motionerna. Beräk­ningar av kostnaderna för typgården och för hela Södra pågår. Göran Örlander, Södras skogsstrateg, kunde dock presentera preliminära resultat för viltombuden.

– För den genomsnittlige skogsägaren betyder tillväxt- och kvalitetsförlusterna på grund av viltskador kostnader på omkring 220 kronor per hektar och år på tallmark, räknat som nuvärde och en ränta på 2,5 procent.

– Om skadorna inte minskar betyder det att ett av Södras hållbarhetsmål – ökad tillväxt med 20 procent till 2040 – inte kommer att kunna uppfyllas. För att vi ska få bukt med problemet är min bedömning att älgstammen under de närmaste åren måste minskas till hälften av dagens nivå, sa Göran Örlander.

Drygt 50 viltombud samlades när Södra arrangerade en utbildningsdag med vilttema.

Viltombuden fick också presen­tationer av resultaten i det av Södra finansierade forskningsprojektet Älgarnas foder och hälsa i södra Sverige och om läget i projektet Mera tall. (Läs mer om dessa projekt på sidorna 36 respektive 38.)

Innan det var dags för hemfärd för de drygt 50 viltombuden skickade Johan Frisk och Göran Örlander med ett par uppmaningar:

– Fortsätt engagera er i viltfrå­gorna. Förkovra er i ÄBIN-resultaten och bidra till att de sprids – det är det viktigaste skogliga underlaget vi har i viltförvaltningen, sa Johan Frisk.

– Ta till er Annika Feltons forsk­ningsresultat. Ni har fått informationen från källan och det gör att ni kan bemöta andra parters tolkningar av resultaten, sa Göran Örlander.

Det här gör Södra i viltfrågan

Södra har sedan början av 2000-talet målmedvetet lyft frågan om vikten av balans mellan fodertillgång och klövviltstammar för att minska betesskadorna. Utgångspunkten är skogsgårdens lönsamhet, vilken påverkas negativt av både direkta kostnader för betesskador och att gran planteras på marker som är bättre lämpade för tall.

Södra samverkar kring viltfrågan genom deltagande i Skogsbrukets viltgrupp, vars uppgifter bland annat är att ta fram gemensamma målformuleringar, remissyttranden och beslutsunderlag. Södra finns även representerat i en nationell samverkansgrupp mellan skogsbruket och Svenska jägareför­bundet. Gruppen bildades 2016 till följd av att en avsiktsförkla­ring träffades, bland annat om ett gemensamt förhållningssätt till älgförvaltningen.

Vidare har Södra under senare år aktivt bidragit till bättre balans mellan skog och vilt, till exempel genom satsning på tallföryngring, ökad produktion av tallplantor och anläggning av nya fröplantager.

Södra har även anlagt flera viltdemogårdar (inom Kraftsamling skog), med syfte att sprida kunskap och vara mötes­plats för markägare och jägare, medverkat i forskningsprojekt såsom projekt Sydälg och Furudal National, liksom i projekten Mera tall och Viltstammar i balans. Ökade satsningar sker på utbildning och information riktad mot bland annat represen­tanter i älgförvaltningsgrupper och Viltförvaltningsdelegationen samt genom skogsdagar och skogskvällar kring de aktuella frågorna.