Inom älgförvaltningen finns ett antal rekommenderade inventeringsmetoder som används för att få fram nödvändiga fakta om både skogstillstånd och älgstammen. Skogsstyrelsen har tagit fram metoder för skogen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för älgstammen. Samtliga organisationer och myndigheter i älgförvaltningen, inklusive Södra, har uttalat sitt stöd för att det är dessa metoder som ska användas. Metoderna är främst utvecklade för att ge information på nivån älgförvaltningsområde om bland annat:
Kompletterande inventeringar på älgskötselområdesnivå kan bidra till ökad kunskap om variationer runt dessa medelvärden inom ett älgförvaltningsområde.
Under våren 2022 kommer den hittills mest heltäckande älgbetesinventeringen någonsin att genomföras. Utöver skogsbrukets finansiering av inventeringen som omfattar drygt hälften av landets älgförvaltningsområden, kommer även Skogsstyrelsen att finansiera ett stort antal. Det innebär att vi efter tio år i nya älgförvaltningssystemet kommer att få en detaljerad bild av skogstillståndet och viltskadorna i landets ungskogar. Resultatet kommer att presenteras precis som vanligt på Skogsstyrelsens hemsida och beräknas för Götaland komma 23 maj.
Betesskadorna i Götaland är mycket stora, visar Skogsstyrelsens redovisning av årets älgbetesinventering (Äbin). Skadenivån ligger på 15 procent, vilket kraftigt avviker från det nationella målet om att högst fem procent av tallen får skadas årligen. Samtidigt bekräftar myndigheten att markägarna tar sitt ansvar för att föryngra skogen med mer tall. Det har varit en långsiktig satsning inom Södra och i många andra delar av landet. De senaste tio åren har andelen tallplantor som Södra sålt tredubblats. Två glädjande trender i årets resultat, även om det är långt kvar till målen, är att andelen oskadade tallar ökar och att situationen för rönn, asp, sälg och ek ser något bättre ut.
Läs mer om senaste Äbin-resulatet här
Varje år sedan 2014 inventeras skogstillståndet via Älgbetesinventeringen (Äbin) i drygt hälften av landets älgförvaltningsområden. Metoden är en av de så kallade rekommenderade basmetoderna i älgförvaltningen och resultaten används för att stämma av aktuellt läge och som stöd i det praktiska älgförvaltningsarbetet. Kartan nedan visar hur skadorna varierar inom området och baseras på de tre senaste inventeringarna. Mörkare färg innebär att en högre andel av tallstammarna är skadade än i de områden på kartan som har ljusare nyans. (Källa: Skogsstyrelsen)
Andel årsskador på tall i Götaland, sammanvägt värde för de tre senaste inventeringarna.
Skogsbrukets gemensamma mål, vilket sammanfaller med Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets uttalade mål, är maximalt fem procents årsskada. Som tabellen ovan visar har värdet pendlat runt 15 procent sedan 2016, vilket innebär tre gånger högre än den maximalt tolerabla årsskadan. Om inte viltskadorna minskas avsevärt kommer inte det slutliga målet minst 7 av 10 oskadade tallstammar att kunna nås.
Andel oskadade tallar i Götaland, sammanvägt värde för de tre senaste inventeringarna.
Skogsstyrelsens operativa mål, vilket sammanfaller med skogsbrukets gemensamma mål, är minst 85 procent oskadade tallar. Målnivån, som gäller bestånd med drygt 2 m medelhöjd, utgår ifrån slutmålet att minst 7 av 10 tallar ska vara oskadade vid 5 m medelhöjd.
Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) i Götaland, sammanvägt värde för de tre senaste inventeringarna.
Andel av de magra markerna respektive mellanmarkerna i Götaland som föryngrats med tall, sammanvägt värde för de tre senaste inventeringarna.
Andelen tall i föryngringar ökar stadigt, vilket syns särskilt tydligt på mellanmarkerna som utgör 63 procent av all skogsmark i Götaland enligt Äbin 2021. Målet är att i stort sett alla magra marker och minst 25 procent av mellanmarkerna föryngras med tall.
Med tanke på den tidsförskjutning som finns i Äbinresultaten, då dessa mäter i bestånd med medelhöjd på drygt 2 meter, kan man förvänta sig en fortsatt tydlig ökning framöver. Figuren nedan visar andelen tallplantor av alla plantor i Södras försäljningsstatistik. Det som ger resultatet i Äbin 2021 är de nivåer som gällde runt 2014-2017 eftersom det tar ett antal år innan plantorna blivit drygt 2 meter höga. Notera särskilt den enormt kraftiga ökningen från 2017.
Läs om Södras tallsatsning här
Älgbetesinventeringen (Äbin) är ett mycket viktigt underlag på alla nivåer i viltförvaltningen. Äbin är en kvalitetssäkrad inventeringsmetod som utvecklats av Skogsstyrelsen och SLU. Inventeringen bekostas av skogsägarna och utförs av särskilt utbildade och oberoende inventeringsaktörer. Skogsstyrelsen ansvarar för metodik och sammanställer och publicerar resultaten.
Hela Sverige inventeras årligen sedan 2014 och resultaten används i älgförvaltningen tillsammans med resultat från andra rekommenderade inventeringsmetoder (se nedan).
Läs mer:
Skogsstyrelsen tar årligen fram uppgifter om hur stora ungskogsområden som producerar viltfoder för respektive älgförvaltningsområde (ÄFO). Resultatet visar dels hur stor arealen ungskog är idag, dels hur den kommer att utvecklas kommande år. Siffrorna används bland annat som underlag i älgförvaltningsplaner.
Läs mer:
Används för att visa skillnader i växtligheten när älgar, andra hjortdjur eller vildsvin inte kommer åt att beta. Mindre uthägnader etableras då i ett område och används sedan för att påvisa och illustrera betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling.
Uppgifter om alla älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.
Älgobsen är en av flera metoder för att skatta en populations täthet i form av ett relativt index och används främst för att visa på förändringar inom ett område. Älgobsen uppskattar också sammansättningen i en älgpopulation.
Spillningsinventering är en metod för att i första hand skatta tätheten av spillningshögar inom ett visst område för en viss period. Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet – antingen som ett index eller som ett absolut mått.
Kalvvikter avslöjar mycket om kvaliteten i älgstammen. Den beskriver djurens kondition för att till exempel kunna få en förvarning om att betessituationen försämras eller förbättras inom området. Kalvarnas vikt följer variationer i den omgivande miljön. Exempelvis avspeglas ett år med dålig foderkvalitet direkt i lägre vikter.
Läs mer:
En väsentlig del i en anpassningsbar viltförvaltning är att hela tiden följa utvecklingen via insamlade värden och tillgänglig statistik, löpande utvärdera hur det går och anpassa åtgärder efter detta. Det finns en rad olika källor att använda sig av, exempelvis Länsstyrelsernas system Älgdata.se.
För en komplett överblick av läget rekommenderas skogsbolagens system Jaktrapport, som bland annat innehåller sammanställda rapporter som löpande visar avskjutningsmål och aktuell avskjutning, betesskadenivå enligt Äbin, trend för älgstammen enligt älgobs och mycket mer.
Fakta om Äbin
Bli medlem i Södra
Som medlem i Södra samverkar du med andra skogsägare i en kooperativ organisation för skogsgårdens lönsamhet.
Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.
Södra är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara.
© Södra, Skogsudden, 351 89 Växjö, Telefon 0470-890 00
