Älgförvaltningens framtid på spel
Betesskadorna i Götaland är mycket stora, visar Skogsstyrelsens redovisning av årets älgbetesinventering (Äbin). Skadenivån ligger på 15 procent, vilket kraftigt avviker från det nationella målet om att högst fem procent av tallen får skadas årligen.
– Samtidigt bekräftar myndigheten att markägarna tar sitt ansvar för att föryngra skogen med mer tall. Det har varit en långsiktig satsning inom Södra och i många andra delar av landet. De senaste tio åren har andelen tallplantor som Södra sålt tredubblats. Vi får dock oroande rapporter om att de senaste årens tallplanteringar betas hårt av vilt, säger Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning på Södra.
Samhällskostnad: 4,5 miljarder kronor
Ett alltför högt betestryck utgör inte enbart ett hot mot tallungskogarna. Den biologiska mångfalden i vidare bemärkelse blir också drabbad, då rönn, asp, sälg och ek inte får tillräckligt bra möjligheter att bli trädbildande.
– Inte heller klövviltstammarna gynnas av höga skadenivåer, eftersom det visar att foderresurserna är för knappa i relation till stammarnas storlek. Det innebär sämre reproduktion, lägre slaktvikter och vilt som inte mår bra. Så vill vi inte ha det. Det ligger därför i allas intresse att skapa goda förutsättningar för såväl tallens som lövträdens utveckling. Då får vi på sikt både variationsrik skog och välmående djur. Vilt är en resurs som måste vårdas och en naturlig del av detta är att anpassa antalet djur till tillgängligt foder och just nu krävs ökad avskjutning av allt klövvilt, säger Johan Frisk.
Södra har – med hjälp av en modell från skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk – även gjort ekonomiska beräkningar som visar att betesskadorna varje år motsvarar en samhällskostnad på 4,5 miljarder kronor i Götaland.
– Förutom ett stort ekonomiskt bortfall för den enskilde markägaren, blir detta även en stor kostnad att bära för hela samhället.
”Tilltron utmanas när resultaten uteblir”
Skogsstyrelsen konstaterar att älgstammen minskat totalt sett sedan dagens älgförvaltningssystem infördes 2012, men att det varit otillräckligt för att komma tillrätta med betesskadorna på tall. Södras stämma har fattat beslut om att 2021 ska vara en kontrollstation för älgförvaltningssystemet. Det har även Skogsstyrelsen gjort i sin rapport Skogsskötsel med nya möjligheter (Rapport 2019:24), som slår fast att en omprövning bör göras om skadenivåerna överstiger Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och skogsbrukets måltal för andelen uppkomna skador.
– Vi närmar oss nu en punkt där älgförvaltningsmodellens framtid står och väger, eftersom den inte levererat i enlighet med riksdagens beslut om att skapa en balans mellan naturlig foderproduktion och viltstammarnas storlek. Inom Södra har vi trott på systemet och stått upp för det, men tilltron utmanas när resultaten uteblir, säger Johan Frisk.
Ett exempel där förvaltningsmodellen tydligt brustit är den situation som uppstått i Västra Götaland. Den har föranlett Södras ordförande Lena Ek och LRF:s ordförande Palle Borgström att vända sig direkt till landsbygdsministern med en vädjan om att regeringen bör agera, då Västra Götalands länsstyrelse frångått det nationella målet inom älgförvaltningen och även motarbetat markägarnas representanter.
Här kan du läsa Skogsstyrelsens pressmeddelande om Äbin-resultaten i Götaland.
För mer information, vänligen kontakta:
Södras presstjänst
Telefon: 0470-890 90
E-post: press@sodra.com
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: Om Södra, Skogsägare