"Vi ska arbeta hårt med det vi själva kan påverka"

Mats Sandgren är Nybrokillen som blev norrlänning och fick upp ögonen för hela Sverige. Han har ägnat yrkeslivet åt skog och skogsindustri och ingår sedan 2019 i Södras styrelse.

Sedan några år är Mats Sandgren tillbaka i Nybro. Här växte han upp utan skogligt påbrå, men med ett stort intresse för natur och jakt.

– Min far var livsmedelshandlare och jagade inte, berättar Mats. Förmodligen är jag ändå född med en stark jaktlig gen, för så snart jag kunde följde jag med min morfar och morbror ut i skogen. De jagade och jag tyckte att det var jättespännande. 

Det var umgänget i jaktkretsarna som väckte  hans intresse för skog.

– Jag lärde känna skogsägare genom jakten. Flera av dem var Södramedlemmar och det pratades  mycket skog runt brasan. Det var säkert något som påverkade mig senare i livet, för efter att ha varit utbytesstudent i USA i början av 1970-talet kände jag att jag ville arbeta med något som hade bäring på lång sikt. Det skulle bli skogen.

Skogsforsk och SCA

Efter att ha gjort militärtjänst på I11 i Växjö valde Mats att utbilda sig till jägmästare.

– Jag gick mitt första år på Skogshögskolan på internat i Garpenberg i Dalarna, säger han. Sedan hann jag med ett år i Stockholm innan man bestämde att flytta Skogis till Umeå. Där gjorde jag de sista utbildningsåren.

Flytten till Umeå beskriver Mats som viktig för den fortsatta utvecklingen av hans liv.

– Att bo i Umeå öppnade på något sätt upp hela Sverige för mig. Jag tycker mycket om de norra  delarna av vårt land. 

Efter utbildningen väntade dock Stockholm och en anställning som forskare på det som idag heter Skogforsk.

– Det var verkligen en förmån att arbeta på Skogforsk, säger Mats. Som forskare fick jag lära mig att tänka analytiskt och att skriva förståeligt. Jag jobbade med planteringsmaskiner, skogsvårdsfrågor, avverkningssystem och inte minst arbetsorganisation, vilket kanske roade mig allra mest.

Efter tre år på Skogforsk var det dags för nordligare breddgrader igen. Mats sökte och fick en traineeliknande tjänst på SCA i jämtländska Strömsund. Där jobbade han med förvaltning ett par år innan han flyttade till Sundsvall och SCA:s huvudkontor.

– Efter arbete med olika it- och skogsvårdsfrågor på huvudkontoret lockade en tjänst som  skogsförvaltare i Ångermanland. Därefter växlade jag från skog till sågverk och blev ansvarig för SCA:s sågverk i Tunadal i Sundsvall. Under sågverkstiden fick jag också ansvar för försäljningsbolagen i England och Frankrike.

Chef för Södra Skog

2003 ringde Södras dåvarande ordförande Lars-Eric Åström och förmedlade kontakt med Anders  Wahrolén, som då var koncernchef. Det gällde jobbet som chef för Södra Skog.

Mats, hustrun Veronica och barnen Annie och Martin flyttade de drygt 70 milen söderut till Växjö.

– Jag började på Södra en januaridag 2003, säger Mats. Så här i efterhand känns det skönt att jag hann bli varm i kläderna innan Gudrun och Per stormade in över Sverige. Gudrun är naturligtvis en av de händelser i yrkeslivet som har gjort allra störst avtryck på mig.

Mats berättar om erfarenheterna från Gudrun och om hur medlemsorganisationen och den operativa organisationen på Södra arbetade tillsammans. Trots det elände och de tragedier som många enskilda skogsägare drabbades av var det aldrig problem att motivera eller visa vägen under arbetet efter stormen.

– Alla som jobbade med Gudrun drog åt samma håll, säger han. Vi hade nästan 30 miljoner  kubikmeter att ta hand om inom Södra. Visst kan vi tacka en del lyckliga omständigheter för att det  ändå gick vägen, att det fanns en marknad som ville köpa virket till exempel, men det var också ett hårt och målmedvetet arbete från alla håll. När sedan Per kom var det som att alla ruskade på sig och sa ”okej, då kavlar vi upp ärmarna och kör igen”. Det var mycket imponerande.

2008 slutade Mats på Södra och flyttade tillbaka till Sundsvall för att bli vd för SCA Skog, en tjänst han hade i tio år. Efter ytterligare ett år som senior rådgivare på SCA gick han i pension.

– Veronica och jag hade bestämt oss för att flytta nedåt Småland igen. Vi har ett fritidsboende på Öland där vi spenderar mycket tid och ville gärna ha närmare dit. Vi hade funderat på boende i Växjötrakten, men så föll valet till slut på en gård i Nybro. Det är ju hemmaplan för mig och nästan för Veronica också, som är uppväxt i Emmaboda.

Arbeta för ständiga förbättringar

2019 blev Mats invald i Södras styrelse. Här bidrar han framför allt med kunskaper om skogsskötsel, skogsindustri och ledarskap. Allra viktigast tycker han att det är att arbeta för ständiga förbättringar av den dagliga kärnverksamheten.

– Det gäller att vi är hälsosamt snåla, även i goda tider när Södra tjänar mycket pengar. Att hela tiden förbättra den egna effektiviteten är viktigt för att inte tappa konkurrenskraft. Vi får inte lita på att konjunkturen ska vara stark eller våra konkurrenter svaga, utan måste arbeta hårt med det vi själva kan påverka. Därför är jag särskilt glad åt Södras projekt Effektivitet i världsklass.

Med en stor del av hjärtat i det skogliga arbetet följer Mats noga vad som händer på skogsvårdsområdet. Han är imponerad av hur Södras medlemmar sköter sina skogar.

– Generellt är våra medlemmar väldigt duktiga, det råder det ingen tvekan om. De markbereder och planterar, ser till att plantorna överlever och skapar fina bestånd. Jag vill mena att det är just genom att vara ambitiösa i skogsvårdsåtgärderna som vi lägger grunden för allt det andra vi vill göra. Från att göra avsättningar för biologisk mångfald till att utveckla vår industri och satsa framåt med nya produkter.

När Mats betraktar hela den svenska skogsnäringen tycker han att man rent generellt kunde jobba mer på att skapa en hög produktion på marker som lämpar sig för det. Inte minst av klimatskäl, då växande skog binder koldioxid.

– Med mycket råvara skapar skogen också mycket välstånd, säger han. Men god skötsel och återväxt är en förutsättning och därför också det allra viktigaste i svenskt skogsbruk.

Med fortsatta avsättningar och åtgärder tror Mats att det finns goda förutsättningar för Sverige att värna den biologiska mångfalden.

– Jag har svårt att se att vi inte skulle lyckas med det utifrån vad som görs nu. På ett normalt hygge växer både gran, tall, ek, asp och kanske framför allt björk. Bilden av monokulturen är lite orättvist, tycker jag. Visst finns det sådana exempel, men då oftast på marker där det faller sig naturligt. Annars tycker jag att skogen blir naturligt diversifierad i och med landskapets variation.  Certifieringsmetoderna stödjer sedan detta med bland annat lövinblandning i gallringsbestånden. Jag var själv med om motsatsen, att spruta löv med hormoslyr på Skogshögskolan en gång i tiden.  Intuitivt kände vi att det var fel, det var inte så skogen skulle skötas.

Skog i Jämtland

Den egna skogen finns i Jämtland, i Ottsjö kommun några mil söder om Åre, där 375 hektar sedan  många år delägs med ett par vänner.

– Där växer nästan uteslutande gran och björk, med hela registret från nyplanteringar till riktigt  gammal skog. Jag skaffade skogen av främst två skäl, för jaktens skull och för att vara med och påverka med egen skötsel. Från Nybro är det förstås en bit att åka, men nu har vi avverkningsanmälningar inne och en del jobb på gång, så det blir mer aktiviteter en tid framåt.

Han jobbar gärna i skogen själv, men då med skogsvårdsarbeten, plantering och röjning.

– Skogen är ett stort intresse, men jag låter bli att gallra och avverka för hand. Något enstaka  vindfälle kanske jag kan ta hand om, men annars är maskinerna bättre på de åtgärderna.

Södras framtid tycker Mats ser mycket spännande ut. Han är både förväntansfull och hoppfull när det gäller nya affärsmodeller och produkter.

– Fundamentet i Södra är skogsgårdens långsiktiga lönsamhet, säger han. Den lönsamheten bygger än så länge i huvudsak på att vi kan producera råvara till vår industri. Det är själva kärnverksamheten, men blickar vi framåt kommer vi säkert att hitta nya affärsmöjligheter som gynnar skogsgården. Det är mycket positivt på gång nu, med allt från korslimmat trä till  Silvaprojektets fossilfria biodrivmedel och biokemikalier. Tänk när vi är i mål där. Vilken enastående förändring, med nya värdefulla produkter av sådant som vi hittills bara eldat upp. Biometanolen i Mönsterås är ett annat exempel och jag är säker på att den forskning som sker nu kommer att leda till material och produkter som vi i dagsläget inte ens känner till.

Samtidigt finns det hot i form av politiska beslut, både i Sverige och på EU-nivå.

– Jag hoppas verkligen att EU ska klassa vårt svenska skogsbruk som hållbart, säger Mats. När vi vet hur mycket välstånd skogen har skapat för Sverige, och hur mycket nytt som är på gång, vore det väldigt olyckligt om EU skulle lägga krokben för branschen. Nationellt är det också önskvärt att vi får klara, rättvisa och förutsägbara regler vad gäller exempelvis äganderätten. Vi behöver en proffsig dialog på området och naturligtvis bra riksdagsbeslut.

Viktiga medlemsfrågor

Bland andra Södrafrågor som Mats gärna funderar på finns medlemmarna och hur avgörande det är att stötta dem när allt fler har synpunkter på hur skogen ska skötas.

– Det finns nog många som är frågande inför det tryck på förändring som finns utifrån. När man tycker att man har varit ambitiös och tagit hand om skogen efter konstens alla regler är det lätt att känna sig påhoppad av en tv-serie som Slaget om skogen.

Mats menar att Södra har en viktig roll att spela för att visa vägen framåt och möta de yttre kraven på förändring.

– Vi ska ha fötterna på marken, örat mot omvärlden och blicken framåt, säger han. Samtidigt måste vi förstå att omvärlden förändras och vi behöver röra oss i takt med den. Näringspolitiskt är Södra en mycket stark kraft, som med mer än 50 000 privata och engagerade skogsägare samt en konkurrenskraftig industri kan lägga rejäl tyngd bakom orden. Därför ska vi vara fortsatt skickliga i analysen av vilka frågeställningar som är viktigast för oss, så att vi engagerar oss på rätt ställe och i rätt tid.

När det gäller medlemskåren betraktar Mats fortfarande Södra som något av en folkrörelse. Det är viktigt att ha en verksamhet i medlemsleden som gör att organisationen kan attrahera nyblivna  skogsägare.

– För att ha en fortsatt engagerad medlemskår behöver vi jobba med nya generationer som äger skog. De har andra vanor, intressen och levnadsmönster än sina far- och morföräldrar, så det gäller att hitta vägar framåt som är intressanta för dem. Jag ser gärna att folkrörelsen i Södra fortsätter vara stark.

Jakt med hundar största intresset

På fritiden åker han gärna till huset på Öland med Veronica. Där har de en vacker trädgård som  Veronica har anlagt, med mycket rosor, torktåliga blommor, sparris och fikonträd. Sommartid ger sig Mats gärna ut på en fisketur med den egna båten, men övriga året är det jakt med hundarna som är huvudintresset. Den största favoriten är ripjakten i Jämtland och Härjedalen.

– Jag har haft hund ända sedan jag flyttade hemifrån, säger Mats. Mestadels har jag haft fågelhundar, men även stövare och älghundar. Idag har vi tre hundar och de kräver också sin tid i form av skötsel, motion och övrig träning.

Skidåkning och resor är andra intressen.

– Det finns många fördelar med södra Sverige, men visst kan jag sakna snön ibland. Jag vill gärna komma uppåt fjällen varje vinter för att åka längdskidor. Familjen har också rest en del och närmast på tur står Amazonas. Det är framför allt naturen och regnskogen där som jag är nyfiken på. Det skulle vara mycket spännande att få en närmare inblick i hur skogen sköts och hur människorna som bor där har det.

Bok- och poddtips från Mats

– Jag lyssnar gärna på P3 Dokumentär. Av det jag läst den senaste tiden kan jag rekommendera ”Biskopen och korståget 1206” av Jonathan Lindström, samt ”Familjen” av Johanna Bäckström Lerneby. Jag har läst Johan Theorins deckare, eftersom de utspelar sig i de trakter på Öland där vi har vårt fritidshus.