Så ska Jönköping kraftsamla för tallen
Södras projekt Kraftsamling Tall är nu i full gång och projektledare Tomas Andersson har och ska besöka alla Södras åtta län för att i workshopform ta fram idéer på aktiviteter som markägare och jägare kan göra för att öka andelen tall i skogen. I början av maj samlades ett antal representanter för markägare och andra landsbygdsaktörer i Stiftsgården Tallnäs utanför Skillingaryd för att diskutera läget i Jönköpings län.
Om bilden
Dick Stagmo, Länsstyrelsens viltdelegation i Jönköpings län, bjöd in Tomas Andersson,
projektledare för Kraftsamling Tall samt Stefan Persson som är viltsamordnare på Södra och ingår i projektet för region Väst, till Tallnäs utanför
Skillingaryd för att ta nästa steg för att öka andelen tall i skogen. Bakom de tre diskuterar Anna Stridsman från Sveaskog, Ulf Magnusson, ordförande för ÄFO 5, Åsa Andersson, skogsinspektor i Södra och Helene Lantz från LRF
hur nästa steg i projektet bör se ut.
– Hur många här är markägare? Och hur många är jägare? Så inledde Tomas Andersson kvällens träff och han kunde raskt konstatera att många skogsägare även är jägare.
För tallens framtid i våra skogar är lite av en knäckfråga mellan skogsägare och jägare.
– Vi kan inte ha så mycket skador, det kostar för mycket för markägarna, slog Tomas fast och
konstaterade att det arbete som måste göras, måste göras tillsammans.
För att arbetet ska få kontinuitet valdes både en ordförande och en sekreterare för projektgruppen
i Jönköping innan Tomas Andersson och viltsamordnare Stefan Persson som också ingår i projektet
fortsatte presentera hur situationen ser ut i landet.
– Vi grundar våra uttalanden på kunskap och fakta, slår Stefan Persson fast.
Kartbilderna från Äbin (Älgbetesinventeringen) lyser röda, med två gröna områden – jodå, ett av de
gröna områdena är faktiskt Jönköping där mindre än fem procent av tallen har årsskador.
– I de röda områdena gäller det att jaga så mycket som man bara hinner, säger Tomas.
Målen är att minst hälften av alla ÄFO (älgförvaltningsområden) ska ha max fem procent årsskada
på tall i Götaland år 2021, att andelen föryngring med tall på tallmark ska visa på en tydlig ökning,
att RASE-arterna (rönn, asp, sälg och ek) ska visa en tydlig förbättring av konkurrensstatus samt att
älgkalvsvikterna ska öka.
– Jag är själv jägare. När jag började låg älgkalvvikterna på 85 kilo, nu är de nere på 60 kilo där jag
jagar, konstaterar Tomas Andersson och berättar om sitt eget interna mål: – Att nå så nära 100 procent som möjligt av dem som är berörda, både skogsägare och jägare.
Tomas och Stefan fortsätter att presentera statistik och visar bilder på olika typer av Äbin-inventeringar,
hur fodertillgång och föryngring ser ut.
– Jag förstår markägarna, det är ju inte kul att komma ut och se att det man föryngrat är nerbetat,
men vi måste föryngra med tall på tallmark.
MYCKET RASE GER VÄLMÅENDE DJUR
Det finns ett samband mellan RASE och älgkalvarnas utveckling.
– Om vi har mycket RASE får vi fler välmående djur. Tomas konstaterar också att problematiken är
komplex. Det finns mycket att göra för att minimera konsekvenserna för skogsägarna.
– Utmaningen är att få delaktighet i viltförvaltningen från markägarled, konstaterar Stefan, men
blir vi fler markägare i grupperna blir det roligare och vi kan föra diskussionerna på en annan nivå.
DUBBLERING AV TALLPLANTSFÖRSÄLJNINGEN
De senaste åren har antalet sålda tallplantor ökat något jämfört med katastrofåren 2005-2010, som
branschen kommer att få lida för i framtiden.
– Jag tycker att det är synd när vi som skogsägare inte tänker på att avkastningen kommer mycket senare.
Nu ligger målet på att fördubbla tallplantsförsäljningen från fyra till åtta miljoner år 2022.
Tomas och Stefan avslutar sin dragning med att visa en liten knatte med träbössa på ryggen på en
skogsväg.
– Här är morgondagens skogsägare. Jag tror att det går att förena kvalitet i skogen och kvalitet på
viltet. När sju av tio tallstammar är obetade vid fem meters höjd, då kan vi som skogsägare acceptera
den skadenivån. Det är också mycket trevligare att jaga djur som mår väl.
EGNA FÖRSLAG
Innan kvällens workshop sätter igång får Dick Stagmo, Länsstyrelsens viltdelegation i Jönköpings
län som bjudit in till kvällen, en stund på sig att presentera hur läget ser ut just här. Det blir lite
allmänt prat om länets jordmån och han kan också konstatera att både årsskador och andelen mager
mark som återbeskogats med tall ökar.
Den senaste jaktsäsongens avskjutning visar att man uppfyllt skötselplanen till 90 procent. En bra
siffra, kan tyckas, men konsekvensen blir att andelen djur ökar när tio procent av de som planerats skjutas av fortsätter att föröka sig.
idéer som kom fram vid workshopen
• Det ska finnas en balans mellan fodertillgången
och viltet.
• Öka förståelsen för ÄBIN.
• Fokusera på skogskväll med tema vilt under året.
• Viltdemohägn har satts upp i varje skogsbruksområde och kan besökas för att se
effekten när föryngringen inte utsätts för
betesskador. Hägnen ska dokumenteras
varje år.
– Det här är intressant för en siffernörd som mig, säger Dick Stagmo och får publiken att skratta.
Han konstaterar också att man i länet är bra på att skjuta av tjurar, men mindre duktiga på kor och
kalvar. Och det är inte tjurarna som bär nya kalvar…
Här börjar en diskussion om älgförvaltning, men mötesledarna bryter snart av. Det är dags för kaffe
innan kvällens riktiga arbete börjar, då deltagarna i grupper ska få komma med egna förslag på aktiviteter så att både skog och vilt mår som bäst. De som samlats här på Tallnäs har alla olika erfarenheter och kommer från olika områden vilket bäddar för en bred diskussion för de gemensamma målen.
Vilka åtgärder som planeras i Jönköping ser du i faktarutan här ovan och nästa steg blir att sätta
dem i verket.
– Vi ska bestämma vad vi ska göra, vem som ska göra vad, när vi ska göra det och hur. Vi släpper inte
detta nu, slår Tomas Andersson fast.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
