– Med det bästa genetiska materialet som finns att tillgå och med hjälp av intensiv skötsel och digital teknik är målet att dubbla skogsfröproduktionen per hektar jämfört med historisk avkastning, säger Johan Jonsson, ansvarig för Södras skogsfröodling.
I takt med att Skogforsk når framgångar med genetiskt bra skogsträd köper Södra så kallade moderplantor av dem, moderplantor som ger en avkomma med kända och önskvärda egenskaper. I Södra planteras sedan dessa moderträd i skogsfröodlingar där fröer till nya plantor odlas fram.
Placeringen avgörande
Det första vägvalet vid anläggning av fröodling är att välja rätt mark, berättar Johan.
– Våra nuvarande skogsfröodlingar ligger i sydöstra Götaland där årsnederbörden är låg och klimatet torrt. Främsta skälet till det är att torka stressar fram granblomning och kottsättning på ett mycket effektivt sätt.
När det gäller odlingen av granfrö har placeringen av odlingarna på torra marker varit lyckosam.
– Söregärde norr om Kalmar med sina 20 år på nacken är nu i sin bästa ålder för avkastning och fröproduktionen är i full gång. Vi har redan plockat kottar som gett närmare 2 ton frö där och förhoppningen är att plocka minst lika mycket till innan det är dags för avveckling. Det innebär att fröproduktionen på Söregärde kommer att ge cirka 150 miljoner plantor.
Men att odla skogsfrö i denna torra klimatzon kan även vara riskfyllt, förklarar Johan.
– Det fick vi erfara den extremt torra sommaren 2018 då många fler träd än normalt dog på grund av torka.
Digitala bevattningsanläggningar
Klimatförändringarna blir alltmer tydliga och kommer att bli kostsamma för både skogsskötsel och förädlingsarbete om vi inte har med oss det som en viktig parameter framåt, menar Johan.
– I takt med ett allt varmare och torrare klimat står vi inom skogsfröodlingen, precis som förädlingsforskningen, inför nya utmaningar och det påverkar hur vi behöver sköta våra befintliga skogsfröodlingar.
För att kunna syssla med effektiv skogsfröodling under mer extrema väderförhållanden investerar Södra i ett modernt bevattningssystem. Vid samtliga fröodlingar finns i dag vattenreserver i form av dammar som är dimensionerade för att varje år kunna ge en kubikmeter till var och en av de totalt 30 000 träden. Kopplat till detta investeras nu i digitala bevattningsanläggningar med automat- och fjärrstyrd droppbevattning av varje träd, något som Södra är ensamma om bland Sveriges skogsfröodlare. Under 2025 kommer alla Södras skogsfröodlingar att ha tillgång till den nya bevattningstekniken.
Eftersom skogsfröodlingarna med gran anläggs på torra lokaler är det inte ovanligt att träden dör av torka, även år utan extrem torka.
– Historiskt har avgångarna på våra fröodlingar legat på 20-30 procent och den största orsaken är torka. Med den nya effektiva bevattningen kommer vi framåt att kunna minska plantavgångarna och vi siktar på en överlevnad på över 95 procent. Tillsammans med en intensiv skötsel kommer den förbättrade bevattningen fördubbla avkastningen på fröproduktionen jämfört med historisk avkastning, säger Johan.
Framtida utveckling
Inför det framtida arbetet med skogsfröodlingar tar Södra med sig tidigare lärdomar.
– Vi utvärderar både befintliga och tidigare fröodlingar utifrån avkastning och avgångar. Vi vet att intensiv skötsel och hög närvaro ger träden bra förutsättningar och därmed högre fröavkastning. Genom bevattning vid blomning och kottproduktion blir träden mer vitala och står därmed emot även andra skador som insekts- och svampangrepp på ett bättre sätt. De nya förutsättningar som ett förändrat klimat för med sig påverkar också var nya skogsfröodlingar lokaliseras.
Fröodlingarna utökas och äldre odlingar ersätts löpande med nytt odlingsmaterial.
– Nu håller vi på att anlägga en helt ny granfröodling bredvid den befintliga i Söregärde, och på den nedlagda granytan i Bredinge planeras etablering av ny tallfröodling inom ett par år.
Framåt kommer man också att ta hjälp av ännu mer ny teknik i förodlingsverksamheten.
– Till den nya digitala tekniken för styrning och kontroll av bevattningen kommer vi i framtiden använda exempelvis drönare för tillsyn, bevakning och inventering i betydligt större utsträckning. Vi kommer även använda digitala fuktsensorer för precisionsbevattning samt digitala kartor så att vi med gps kan hitta enskilda kloner eller plantor, säger Johan Jonsson.