
02 okt 2026
Har du invasiva arter på din mark?
I skog och mark finns det många främmande arter som sprider sig på ett invasivt sätt och det förekommer många diskussioner och sammanblandningar av olika artlistor. Vi gör ett försök att förtydliga vad som gäller och vad du som markägare kan och bör göra om du har invasiva främmande växter på din mark.
I Sverige finns det två lagstadgade förteckningar över invasiva främmande arter; EU;s förteckning och den svenska förteckningen. Förteckningarna omfattar både landlevande och vattenlevande arter, men för enkelhetens skull håller vi oss till de landlevande växterna här.
Varför ska vi bekämpa invasiva arter?
Växter är anpassningsbara och kan ofta klara sig bra när de flyttas mellan olika kontinenter och världsdelar. I sin nya miljö saknar de naturliga fiender såsom skadeinsekter eller konkurrens från andra växter. Vissa arter har en spridningsförmåga som gör att de får ett invasivt växtsätt, de breder ut sig och kväver all annan växtlighet intill.
Invasiva främmande arter är därför ett stort hot mot biologisk mångfald över hela jorden. I Sverige är det ofta våra ängs- och hagmarksväxter som konkurreras ut när till exempel blomsterlupin eller jätteloka breder ut sig.
Vad säger lagen?
De arter som omfattas av lagkrav ska bekämpas och dessutom är det förbjudet att:
- Importera
- Sälja
- Odla
- Transportera
- Använda
- Byta
- Sätta ut i naturen
- Låta dem växa och reproducera sig
För arter på EU:s förteckning gäller att de ska bekämpas när de upptäcks.
Vissa arter har stor spridning och kommer att omfattas av nationella handlingsprogram för effektivare bekämpning (parkslide, jätteslide och hybridslide, jättebalsamin och jätteloka). Dessa får inte tillåtas att spridas ytterligare och ska bekämpas där det är möjligt.
Arter på den svenska förteckningen får inte spridas vidare och bör bekämpas där det är möjligt. Statliga myndigheter, kommuner och regioner omfattas av bekämpningskrav.
Vem är ansvarig?
Du som markägare är alltid ansvarig för det som växer på din mark. Olika arter omfattas av olika krav, men det är alltid en god idé att göra en plan för att bekämpa de invasiva arter du hittar.
Lär dig känna igen arterna, de är ofta stora och väl synliga. Läs på om växtsätt och lämpliga bekämpningsåtgärder. Många arter tar flera år att utrota, men det gör stor skillnad att minska utbredningen och att se till att arten inte sprider sig ytterligare.
Prioritera att bekämpa områden som är nära fastighetsgräns, i anslutning till områden du vill kunna nyttja, till exempel vändplan på skogsbilvägar så att insatserna ger dig en praktisk nytta också.
Tidiga insatser, det vill säga att ta bort ett fåtal plantor, är alltid enklast och billigast!
Tips!
För den som vill veta mer finns information på Havs- och vattenmyndigheten respektive Naturvårdsverkets hemsida.
Vilka arter omfattas av lagkrav?
På EU:s förteckning finns växtarter som är invasiva inom hela unionen. - Gudaträd - Gul skunkkalla - Japansk träddödare - Jättebalsamin - Jätteloka - Parkslide, jätteslide, hybridslide - Sidenört - Syrenslide - Tromsöloka På den svenska förteckningen finns arter som är extra problematiska i Sverige: - Blomsterlupin, sandlupin - Kanadensiskt gullris, Höstgullris - Kaukasiskt och sibiriskt fetblad (förbuden gäller inte på befintliga sedumtak) - Spärroxbär (förbuden gäller bara Kalmar och Gotlands län) - Strandkotula - Vresros