Viktigt med balans mellan skog och vilt

Anna-Karin äger två skogsfastigheter, bland annat i Åsenhöga i Gnosjö kommun där hennes föräldrahem finns. Hon och familjen sköter främst röjningen själva och tar hjälp av Södra för bland annat gallring och slutavverkning.

Skogen har med åren blivit ett allt större intresse, samtidigt som engagemanget för hur viltet påverkar skogen vuxit. Försök att få upp mer tall på marker dominerade av gran blev en väckarklocka.

– Har man lite tall, som vi, är risken stor att den blir hårt betad. En period försökte vi med skyddsmedel, men vi ska inte behöva skydda naturligt förekommande trädslag, säger hon.

Engagerad lokalt – och nationellt

Anna-Karin har lång erfarenhet av skog- och viltfrågor. Under nio år var hon ordförande i älgför-valtningsområde 3 i Jönköpings län och i dag är hon viltombud i Vätterbygdens skogsbruksom-råde i Södra.

– Jag försöker lyfta vikten av balans mellan skog och vilt så mycket jag kan på lokala möten, ofta tillsammans med Södras experter. Det är viktigt att vi diskuterar de här frågorna öppet.

Det lokala engagemanget har med tiden lett vidare till arbete på nationell nivå. I dag är Anna-Karin ledamot i nationella klövviltsrådet, där hon representerar skogsägarföreningarna Södra, Norra och Mellanskog.

– Jag företräder inte bara mig själv eller medlemmarna i Södra, utan omkring 110 000 privata skogsägare i hela landet. Det är ett stort ansvar och kräver att man ser till helheten.

Forum för samverkan

Nationella klövviltsrådet är ett samrådsorgan som stöttar Naturvårdsverket i arbetet med klövviltsförvaltningen. Här möts representanter för skogsägare, myndigheter och intresseorganisationer för att diskutera gemensamma frågor och skapa samsyn.

Rådet träffas två gånger per år under intensiva möten, berättar Anna-Karin.

– Vi går igenom allt från älgförvaltningsplaner till forskningsresultat och ger inspel på remisser från Naturvårdsverket. Frågorna är många och tiden är kort, så det gäller att vara väl förberedd och tydlig.

Just nu behandlar rådet bland annat forskningsprogrammet Klöv och Krona, jakttidsberedningen, nationella förvaltningsplanen för vildsvin samt olika inventeringsmetoder, till exempel hur drönarinventeringar ska kvalitetssäkras.

– Det är viktigt att klövviltsförvaltningen bygger på fakta, inte på tyckande, konstaterar Anna-Karin.

Balans för framtidens skogsbruk

För Anna-Karin är målet tydligt: balans mellan viltstammar och fodertillgång.

– Det gäller inte bara älg, utan även rådjur, dov- och kronhjort samt vildsvin. De beslut som tas påverkar oss skogsägare direkt – vilka trädslag vi kan plantera, vilka skador vi får och hur skogen kan brukas på sikt.

Samarbetsklimatet i rådet är avgörande, menar hon.

– Vi tycker inte alltid lika, men kan ofta hitta gemensamma nämnare, inte minst med LRF och skogsindustrin. Ett bra samtalsklimat är viktigt för att komma framåt.

Med ökande viltstammar krävs ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt måste skogsägarna ta sitt ansvar, menar Anna-Karin.

– Vi måste plantera rätt trädslag på rätt mark och jobba mer med blandskog för att möta klimatut-maningarna. Men utan en förvaltning som bygger på fakta får vi aldrig den balans som krävs för ett hållbart skogsbruk över tid. Därför är min uppmaning att ta del av den fakta som finns.