Samarbete lösning på utmaningarna

Matej Domevsciks uppdrag på Södra handlar bland annat om att stärka kunskapsläget inom viltområdet, knyta ihop skogsbruk och forskning samt bidra med faktabaserade underlag i både internna och branschgemensamma sammanhang.

Matej säger att viltförvaltningen är en av skogsbrukets mest komplexa frågor.

– Täta klövviltstammar påverkar möjligheten att föryngra skogen och välja rätt trädslag, samtidigt som viltet är en viktig resurs för jakt och naturupplevelser. För att hantera dessa målkonflikter krävs samarbete över organisations- och ägargränser, bland annat i Nationella viltgruppen.

Nationella viltgruppen är ett informellt samarbetsorgan där landets större skogsbolag och skogsägarföreningar samlar sina perspektiv i viltförvaltningen. Gruppen företräder markägarnas intressen och samverkar kring klövviltförvaltningen i stort.

Syftet med samarbetet är att utveckla gemensamma verktyg och arbetssätt som bidrar till en hållbar viltförvaltning och livskraftiga skogar över tid.

Kunskap som grund för samverkan

Arbetet i den nationella viltgruppen sker både strategiskt och operativt, genom en styrgrupp, där Carl-Johan Olsson, ansvarig kooperation på Södra, ingår, och en arbetsgrupp med viltspecialister, där Matej är Södras representant.

En viktig del av arbetet är att stärka kunskapen om sambanden mellan skogsbruk och vilt, förklarar Matej. Ett konkret exempel är utbildningen Skog och klövvilt inom Skötselskolan, som tagits fram av Nationella viltgruppen och som nyligen har uppdaterats. Utbildningen ger både grundläggande och fördjupad kunskap om skogsbruk, viltets ekologi och hur viltförvaltningen fungerar, och riktar sig till alla som vill öka sin förståelse för området.

– För att kunna samarbeta behöver vi utgå från samma fakta. Utbildning och kunskapsdelning är avgörande för att markägare, jägare och andra aktörer ska kunna mötas i en mer konstruktiv dialog, säger Matej.

Utbildningen Skog och klövvilt öppnas inom kort för medlemmar i Södra. Håll utkik efter mer information.

Aktuella frågor och långsiktiga utmaningar

Just nu arbetar Nationella viltgruppen bland annat med att uppdatera den gemensamma manual för markägarrepresentanter i älgförvaltningsområdena (ÄFO), som fungerar som stöd i deras uppdrag.

Samtidigt står viltförvaltningen inför flera långsiktiga utmaningar. Klimatförändringarna påverkar viltstammarna, särskilt i södra Sverige, där älgen minskar medan rådjur och hjort ökar. Det innebär att förvaltningen behöver utvecklas, med större fokus på flerartsförvaltning.

– Viltbete är en av flera skador som hotar våra skogsplantor. I ett förändrat klimat ökar dessutom skador orsakade av bland annat Insekter och torka. Att plantorna dessutom måste klara av ett högt betestryck gör att det ser allt värre ut för våra föryngringar, säger Matej.

Viltskadorna varierar dessutom mellan olika marker och det kan vara svårt för markägare att förstå varandras situation.

Matej ger ett exempel:

– En skogsägare som applicerar viltrepellent de första två åren efter plantering kanske bara får fem procent av plantorna betade, medan en annan som applicerar repellent i fem år, jagar aktivt och arbetar med ståndortsanpassning kan få skador på upp till 40 procent. Den första skogsägaren kanske sedan pratar negativt om den andra och säger att ”hen inte tar hand som sin skog” utan att känna till omständigheterna. Detta kan vi lösa genom bättre dialog, menar Matej Domevscik.