Ska sumpskogen lämnas orörd eller skötas?

Typiska drag är att fuktälskande arter, som vitmossor, brunmossor och björnmossa, dominerar bottenskiktet. Man hittar ofta bukettformade träd på socklar, särskilt i alsumpskog. Det är vanligt där träden står tätt och konkurrerar ut varandra och därför hittar man död ved i olika nedbrytningsstadier. Sumpskogar är viktiga för många arter, allt från svampar och mossor till fåglar och fladdermöss.

Hydrologin i sumpskogen är ofta intakt eller svagt påverkad, vilket är centralt för naturvärdena.

Sumpskogar med höga naturvärden kan vara små och utgöra hänsynsytor i produktionsskog, men de kan även vara större egna bestånd. I skogsbruket delas sumpskogarna in i NO – naturvård orörd (ska lämnas utan åtgärd) eller NS – naturvård skötsel (aktiva åtgärder behövs för att stärka naturvärden). Det är viktigt att tänka på att alla åtgärder i ett NS-bestånd endast ska syfta till att skapa eller höja naturvärdena.

Tre exempel på sumpskogar och möjlig skötsel av dem

Alsumpskog med granuppväxt som hotar ta över

Kännetecken: Klibbal dominerar, tydliga socklar, rik fuktflora. Gran har börjat ta över i torrare partier vilket skuggar marken, minskar lövinslaget och har en negativ påverkan på hydrologin och mikroklimatet som blir torrare.

Målbild: Alsumpskog med visst inslag av gran. Området är skiktat, har olika typer av död ved och god hydrologi.

Lämpliga NS-åtgärder:

• Hugg eller röj bort mycket av granen för att gynna lövet. Spara några små grupper av gran för variation i mikroklimatet och som skydd för fågelliv och andra smådjur. Lämna senvuxna granar, de kan vara mycket gamla och exempelvis hysa ovanliga lavar.
• Bevara död ved och skapa ny genom ringbarkning.
• Påskynda bildandet av träd med höga naturvärden genom att skada några av de yngre träden på stammen, men på ett sätt att de överlever. Det kan då bildas röta eller håligheter inne träden, vilket ger livsrum för småkryp, svampar, fåglar och fladdermöss.
• Undvik att köra i området, det finns ofta stor risk för markskador vilket försämrar hydrologin. Det är bättre att lämna delar av sumpskogen orörd än att göra körspår. Manuell huggning eller röjning kan vara att föredra.

Effekt: Återställer fukt och lövdominans – vilket är centralt för alsumpskogens värden. Denna åtgärd gynnar bland annat mindre hackspett som du kan läsa om på nästa sida.

Barrdominerad blandsumpskog med höga naturvärden

Kännetecken: Gran och tall dominerar men 20-50 procent löv ingår. Rikligt med död ved, gamla granar, gott om signalarter som vedtrappmossa och gammelgranslav.

Lämpliga NS-åtgärder:

• Tillföra död ved i flera dimensioner genom att sträcka sig in när man är i beståndet intill.
• Undvika körning helt i området eftersom ingen markpåverkan för göras.
• Lämna orört i de flesta fall

Effekt: Gynnar kontinuitet, död vedberoende arter och lövandel i ett annars barrpräglat system.

Sumpskog med tidigare dikning

Kännetecken: Skogen är fuktig men delvis utdikad, vilket har påverkat trädskiktet, minskat torvbildning och artmångfald. Hydrologin är förändrad, vilket har stor negativ påverkan på mångfalden.

Målbild: Varierad sumpskog med en återställd hydrologi.

Lämpliga NS-åtgärder:

• Återställa markens hydrologi genom att lägga igen diken eller höja grundvattennivån genom att plugga diken. Denna åtgärd är ofta anmälningspliktig varav ett samråd med Länsstyrelsen är lämpligt innan man börjar.
• Om det från början varit en lövdominerad sumpskog kan det vara aktuellt att ta ut gran i växtliga delar för att gynna lövet och öka vattenhållningen.
• Punktvis röjning eller huggning av träd kan göras intill biologiskt särskilt värdefulla träd som gynnas av mer ljus, exempelvis sälg, rönn eller äldre ek.
• Skapa en skyddszon mot angränsande produktionsskog för att minska körskador och eventuell påverkan vid åtgärder i det angränsande beståndet.

Effekt: Återställer sumpskogens funktion, ökar biologisk mångfald och minskar risken för att området fortsätter torrläggas.

 

Naturvårdande skötsel (NS-åtgärder)

är avgörande för att bevara och stärka den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Dessa åtgärder efterliknar naturliga störningar, ökar variationen av trädslag och miljöer samt bevarar värdefulla kulturmiljöer. På Södra är detta en naturlig del av vårt arbete och en viktig del av balansen i skogsbruket.