Hänsynsarbetet kräver fortsatt fokus

Generell miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder är en viktig del för ett hållbart brukande av våra skogar och betonas också i skogsbrukscertifieringarna PEFC:s (PEFC/05-22-11) och FSC:s® (FSC-C014930). En god hänsyn efterfrågas även allt oftare från Södras kunder.

För att följa hur väl vi klarar de krav som finns i lagstiftning, certifiering och Södras egna rutiner utförs årligen revisioner i fält som sammanställs i Södras Gröna bokslut. 2025 utfördes 480 revis-ioner fördelade på föryngringsavverkning, gallring, markberedning, plantering, ungskogsröjning samt naturvårdande skötsel. Resultatet från dessa revisioner ger goda kunskaper kring hur väl hänsynsarbetet till både natur-, kultur- och sociala värden fungerar, samt var det finns förbättringspotential.

Glädjande i årets resultat för slutavverkning är att hänsynen till friluftslivet (sociala värden) klaras till 97 procent. I gallring ger arbetet med kantzoner, utvecklingsträd och hänsyn till känslig mark och vatten ett fint resultat. Vid markberedning och plantering hanteras lövandel och ståndortsanpassning mycket bra, men ibland sker markberedning och plantering för nära sparade naturvärdesträd och hänsynskrävande biotoper, vilket kan leda till att naturvärden missgynnas.

Naturvårdande skötsel viktig för biologisk mångfald

Naturvårdande skötsel i frivilliga avsättningar utförs för att bibehålla och öka naturvärdena i bestånden. Att åtgärderna utförs är avgörande för att upprätthålla en rik biologisk mångfald i Götaland. Med dessa skapas en större mängd död ved, ljuskrävande träd friställs, gläntor huggs fram och blommande buskar gynnas. Målet är att öka variationen vilket gynnar fler arter, jämfört med vid en gallring då träden ställs ut med jämna avstånd.

Det Gröna bokslutet visar ett fint resultat gällande variation, hantering av olika trädarter, buskar och befintlig död ved. För att uppnå maximal naturvårdsnytta skulle det vara önskvärt att det lämnas fler grova toppar samt att det utförs fler veteraniseringar (medvetna skador på träd för att få dem att åldras till naturvärdesträd). Varje veteranisering gynnar olika skalbaggar, nattfjärilar, nattsländor och svampar som är beroende av det savflöde som sker i skadan. Likaså nyttjas olika typer av död ved av ungefär 1 000 arter svampar, att få till ett högre antal lämnade grova toppar i de här åtgärderna ger stor naturvårdsnytta.

Sumpskogar och kantzoner tappar i resultat

I hänsynsarbetet vid våra skogsbruksåtgärder ska lagstiftning, certifieringsregler och målbilderna för god miljöhänsyn följas. De branschgemensamma målbilderna finns samlade på Skogsstyrelsens hemsida och där finns bland annat kantzoner och de hänsynskrävande biotoperna beskrivna. Kantzoner ska lämnas intill vatten, våtmark och öppen jordbruksmark. Dessa zoner utgör en viktig livsmiljö för många arter och hyser ofta ett annat mikroklimat och andra strukturer än den intilliggande produktionsskogen.

I uppföljningen av slutavverkning framgår det att kantzonerna intill vatten ibland inte hanteras enligt målbilderna. Det kan vara att körning skett för nära vattendraget eller att löv avverkats till förmån för barrträd i en redan barrdominerad skog, vilket går emot målbilden.

Ett riktigt bra resultat visas för hanteringen av de hänsynskrävande biotoperna lodyta, kärr och småvatten. Den biotop där det finns störst förbättringspotential är sumpskogar. Dessa miljöer är känsliga för körning och kräver ett stabilt mikroklimat. De behöver därför också en skyddszon runt omkring för att förhindra uttorkning vid en intilliggande slutavverkning. När hanteringen av sumpskogar inte godkänts har orsakerna varit att maskinerna kört för nära eller avverkat träd i ytterkanten, alternativt har förröjning skett i eller intill biotopen och på så vis påverkat naturvärdena negativt. Eftersom de hänsynskrävande biotoper som finns insprängda i produktionsbestånd ofta är små kan till synes små misstag få stora konsekvenser för deras naturvärden. Det är därför viktigt att identifiera dem före avverkning, och planera noggrant för den hänsyn som behöver tas.

Kulturmiljöer

De senaste åren har ett stort arbete kring skogens kulturlämningar gjorts och under hösten 2025 genomfördes en omfattande utbildningsinsats för Södras fältpersonal och entreprenörer. Detta är en följd av tidigare års uppföljningar av hänsyn till kulturmiljöer som visar att många skadas vid skogsbruksåtgärder. Även 2025 visar resultatet i det Gröna bokslutet för samtliga typer av åtgärder att kulturmiljöer inte alltid hanteras korrekt, utan ofta skadas både vid avverkning och föryngring. Under 2026 kommer fokus på hantering av kulturmiljöer att fortsätta och målsättningen är att färre ska skadas.

Ungskogsröjning – nykomling i det Gröna bokslutet

Under 2025 genomfördes för första gången Grönt bokslut i ungskogsröjning och totalt 65 ungskogsröjningar reviderades. Ungskogsröjning är en otroligt viktig åtgärd för att skapa skogar som är produktiva samtidigt som den kan skapa mycket goda förutsättningar för en rik biologisk mångfald i skogen genom rätt hänsyn. I det Gröna bokslutet bedöms bland annat ståndordsanpassning, hantering av ovanliga träd och buskar, lövandel och viltvårdsåtgärder. Alla dessa parametrar klarar vi till omkring 90 procent. Det som mer behöver utvecklas i ungskogsröjningen är hanteringen av hänsynskrävande biotoper, kantzoner och impediment där drygt 80 procent av röjningarna blev godkända. Naturvårdande röjning i och intill en del av denna hänsyn är viktig för att skapa rätt förutsättningar för god miljöhänsyn vid nästkommande åtgärd, det vill säga gallringen. Skötsel av hänsyn i alla skogens faser ger stormfasta och funktionella biotoper, vilket gynnar och bevarar biologisk mångfald. Samtidigt koncentreras hänsynen till delar av beståndet, för att möjliggöra produktion på övriga delar.

Under 2026 kommer fokus att ligga på att förbättra hanteringen av kulturmiljöer, kantzoner samt körning på känslig mark. I det arbetet ingår både fokus på förbättrad fältplanering och coachande möten med entreprenörer.