Viktigt med hänsyn intill vatten

Genom Sveriges alla landskap flyter ådror av liv. De flätas samman och når slutligen sin destination – havet. På sin resa genom landskapet tar vattnet med sig mängder av ämnen. Varför? Jo, därför att vatten är ett utmärkt lösningsmedel.

Vattenmolekyler är polära, vilket betyder att de har två ändar – den ena är något positiv (väteatomer), den andra är något negativ (syreatomer). Det här gör att vattenmolekylen lätt kan dra till sig andra polära molekyler såsom salter och sockerarter. Men den fantastiska vattenmolekylen kan mer än så. Faktum är att den kan lösa upp ett brett spektrum av ämnen, även de som inte är polära. Det beror på molekylens höga förmåga att lagra energi i ett elektriskt fält jämfört med andra ämnen. Genom förmågan att försvaga och bryta bindningarna i andra ämnen fungerar vattnet som ett lösningsmedel.

Ökad avrinning efter avverkning

Efter en avverkning höjs grundvattenytan och även avrinningen. Nivån kan vara förhöjd i upp till tio år efter avverkningen på grund av att avdunstningen minskar. Det beror på att en bar markyta torkar ut lättare än en bevuxen och därigenom bryts kapillärkraften, vilket är ett mått på markporernas sugkraft.

Ökad avrinning kan leda till ökad erosion och dra med sig slam till vattendraget. Det blir särskilt påtagligt om det finns körskador i närheten av vattendraget. Hydrologin i vattendraget kommer att påverkas mer ju mindre vattendraget är i förhållande till hyggets storlek. En slutavverkning kan även öka utlakningen av kväve och fosfor under ett antal år. Utlakning innebär att en beståndsdel avges från ett fast ämne för att i stället upplösas till ett flytande. Kväveutlakningen avtar med åren, men har under sin påverkanstid effekt på artsammansättningen i vattendraget, framför allt i små vattendrag.

Behov av ökad hänsyn

Vid traditionellt trakthyggesbruk sker det flera typer av miljöeffekter. Framför allt är det vatten i närområdet som påverkas. Genom att lämna en trädbevuxen skyddszon längs med vattendrag, våtmarker och sjöar minskar påverkan på de vattenlevande organismerna. Behovet av hänsyn kan variera och därför behöver den anpassas till platsen och åtgärden.

Södra använder sig av de branschöverenskomna målbilderna för god miljöhänsyn. Där används begreppet funktionella kantzoner. För att säkerställa en funktionell kantzon behöver den som planerar åtgärden ha god kunskap om vilka funktioner som behöver tillvaratas. Södras planläggare jobbar med ett verktyg som kallas för blå målklassning. Det innebär att planläggaren gör en första bedömning av vattendraget utifrån flera olika aspekter.

Forskarna räknar med att enbart 40 procent av Sveriges alla vattendrag rinner i sina naturliga fåror. Påverkan och nyttjandet av våra vatten har genom århundraden varit omfattande och har på ett avgörande sätt påverkat den biologiska mångfalden.

Skyddszon mot diken

Vattnet känner som bekant inga gränser och flödar fram oavsett om det klassas som ett dike eller som en bäck. Därför kan det i många fall vara lämpligt och ibland helt nödvändigt med en skyddszon även mot diken. Hänsynen koncentreras med fördel på dikets södra sida för att möjliggöra för markägaren att komma åt diket om framtida rensningsbehov skulle uppstå.

Hänsynen som lämnas behöver inte följa målbilden utan anpassas efter vilka förutsättningar som finns på platsen. En skuggande träd- och buskridå kommer att bidra med flera positiva effekter för både vattnets kvalitet och för dikets funktion. Trädens rötter binder kantzonen vilket minskar risken för erosion och där med slamning i diket. Det minskade solinsläppet gör att igenväxning och övergödning begränsas. Detta sammantaget gör att behovet av att rensa diket minskar.

Nytt naturtillstånd

Nytt naturtillstånd är ett begrepp som refererar till förändringar i flora och fauna eller den naturliga miljön som inträffar efter en viss tid. Enligt Naturvårdsverket inträder ett nytt naturtillstånd när dessa förändringar är tillräckligt betydande för att påverka den ekologiska balansen. Begreppet saknar närmare juridisk definition men diskuteras i förarbetena till miljöbalken. Där beskrivs att rensning av diken i dessa fall kan medföra en stor påverkan på miljön, vilket aktualiserar frågan om tillståndet fortfarande kan anses vara giltigt och om det är tillåtet att genomföra en rensning utan att söka nytt tillstånd.

Kantzonens funktioner

• bevarar viktiga markkemiska processer
• förhindrar transport av eroderad jord och stabiliserar strandkanten
• tillför föda genom nedfallande löv och kryp till vattenlevande organismer
• ger skugga
• tillför död ved
• bevarar biologisk mångfald.

Visste du att

• Skogsstyrelsen har tagit fram en målbild för miljöanpassad dikesrensning.
• Öringen inte överlever om vattentemperaturen överstiger 24 grader.
• Flodpärlmusslan är oerhört känslig för störningar i vattnet och körskador som orsakar slamning kan orsaka stora skador på ett bestånd.
• Den sammanlagda längden av alla Sveriges diken räcker 22 varv runt jorden!