Tid för gallring efter Gudrun

Enligt Riksskogstaxeringen är ökningen av den totala gallringsvolymen i Götaland ganska liten. Sett till hela Södras område rör det sig endast om någon enstaka procents ökning. Men om man tittar på de län som drabbades värst av Gudruns framfart – Halland och Kronoberg – så ser man att gallringsarealerna kommer att öka med mellan 20 och 25 procent de närmaste 5-10 åren och för enskilda skogsägare kan det röra sig om stora delar av fastigheten.

Utdragen föryngringstid

De flesta föryngringarna efter Gudrun genomfördes mellan 2006 och 2008, men i de värst drabbade områdena pågick föryngringsarbetet ända fram till 2011. De stormytor som föryngrades snabbast och där de nya träden kom i gång att växa innan det blev för stor konkurrens från annan vegetation, kom till gallringsstadiet tidigast och är delvis redan gallrade. Det gäller till exempel lyckade granplanteringar på de bördigaste markerna i Halland och bestånd som föryngrats med hybridlärk.

De bestånd vars föryngringstid blev mer utdragen är idag lite speciella, vilket beror på olika saker. Den stormfällda skogen kan ha legat kvar både ett och två år. I många fall var det svårt att markbereda och plantera på grund av mycket hyggesrester och rotvältor. I vissa områden misslyckades planteringen och andra delar lämnades för självföryngring. Detta tillsammans med att bestånden ofta är större än vanligt i Södras geografi har lett till att bestånden har en större variation jämfört med konventionella föryngringar. Variationen kan vara stor både vad gäller trädslag och höjd, och ofta är lövandelen hög.

Förutom ett utdraget föryngringsförlopp påverkar även andra faktorer när det är dags att gallra ett bestånd. Det beror på vilken bonitet marken har, hur de nya plantorna etablerade sig, när och hur bestånden har röjts, och om bestånden har drabbats av skador av exempelvis snytbagge och viltbetning.

Råd till dig som skogsägare

Tillhör du de skogsägare som har mycket Gudrungallringar framför dig de närmaste åren? Då är rådet: vänta inte. Börja med de bestånd eller delar av bestånd som kommit upp i rätt höjd och kom också ihåg att ta tag i förröjningarna.

Många Södramedlemmar har nu mycket gallringar framför sig som behöver utföras. På grund av att det ofta var stora områden som drabbades av stormfällningar i Gudrun så är gallringsbestån-den nu också betydligt större än i vanliga fall.

– Viktigast är att inte i första hand utgå från trädens diameter utan att börja med gallringen när de högsta träden är 12-14 meter höga. Det gäller både röjda och oröjda bestånd. Du bör alltså inte stirra dig blind på att följa beståndsindelningen i skogsbruksplanen, utan dela vid behov upp bestånden i områden där träden har ungefär samma höjd, säger Henrik Holmberg, senior skogsskötselspecialist på Södra.

Använd höjdkartan

I Min skogsgård finns ett kartlager som visar höjden i bestånden. Här kan du se om Gudrunbeståndet är jämnt i höjd, eller om det finns delar av ett stort bestånd som kommer att vara i lämplig höjd för första gallring tidigare och vilka delar som kan vänta några år. Det ger en bra bild av hur bestånden kan delas upp på lämpligt sätt för att inte vänta med hela beståndet tills det är tid att förstagallra där det vuxit långsammast.

– Att gallra i rätt höjd är det bästa du kan göra som skogsägare för att minska riskerna för framtida stormfällning i beståndet, säger Henrik Holmberg.

Ta tag i förröjningen

I många fall krävs det att man gör en förröjning före gallring. Det innebär att man tar bort den underväxt som försvårar och hindrar avverkningen. Står du nu inför gallringar efter Gudrun ska du inte vänta med att förröja. När du väl har förröjt kan du gallra beståndet när det är rätt läge.

– Ofta gör man förröjningen ganska nära inpå gallringen, men det finns egentligen bara fördelar med att förröja i god tid innan gallring. Så om det dröjer uppåt 3-4 år mellan förröjning och gallring så är det inget problem. Rådet är därför att förröja hela din Gudrunareal, säger Henrik Holmberg.

Läs om hur du vid förröjning tar hänsyn till miljövärdena nedan.

Stormsäkring och ekonomi

Gudrun gav skogsbruket insikter om risker kring stormskador och Södra har anpassat sina sköt-selrekommendationer för att minska riskerna och för att skogen inte ska drabbas lika hårt vid kommande stormar. En av dessa insikter handlar om vikten av att sätta i gång med gallringarna tidigt och att undvika gallring i äldre skog.

– Vi ser i Riksskogstaxeringens material att sena gallringar i princip inte längre existerar i Götaland och det talar för att vår rådgivning om vikten av att gallra i rätt tid för att stormsäkra bestånden fungerar i praktiken.

Men det är inte bara ur ett skötselperspektiv som det nu är läge att gallra efter Gudrun. Idag är det bra betalt för massaveden och ekonomin i åtgärden är därför bra. Man behöver inte vara orolig för att gallringsåtgärden inte ska gå ihop sig, menar Henrik Holmberg.

– Trots att många bestånd efter Gudrun kan vara klena, ofta på grund av eftersatta röjningsåtgärder, ska det väldigt mycket till för att en gallring idag inte ska generera ett hyggligt netto. Så ur ett ekonomiskt perspektiv finns det ingen anledning att avvakta med gallring, avslutar Henrik Holmberg.

 

Tänk på miljövärdena vid förröjning

Kom ihåg att förröjningen måste vara genomtänkt och utföras med hänsyn till miljövärdena. Grundregeln är att all underväxt som inte är i vägen vid kommande skogliga åtgärder ska stå kvar.

• Bärande träd och buskar ska sparas då de utgör föda och livsrum för en stor mängd fjärilar, skalbaggar, humlor och andra smådjur. Samtliga arter träd och buskar som fanns före åtgärden ska också finnas kvar efter, till exempel som kantzoner, hänsynsytor och trädgrupper.
• Kantzoner mot vattendrag, våtmark och brynmiljöer mot åker har ofta en rik mångfald. Här är det viktigt att ett rikt och varierat buskskikt finns. Ibland kan det vara motiverat att göra en mindre åtgärd i kantzonen men syftet är då alltid att höja områdets naturvärden.
• Hänsynsgrupper ska även de lämnas oröjda. Eftersträva att spara trädgrupper och utvecklingsytor i anslutning till befintliga naturvärdesträd, ansamlingar av död ved, där det finns mycket bärris eller vid terrängformationer, som block eller fuktstråk.
• Ibland finns det väldigt lite hänsyn att lämna på den yta som ska åtgärdas och då ska alltid ett litet område sparas oröjt. Skiktade eller buskrika partier skapar en variation som bryter av synintrycket av en stor öppen eller enformig yta, något som ofta lyfts som viktigt ur sociala aspekter.
• Kulturmiljöer ska till skillnad från mycket av den andra hänsynen alltid röjas fram för att synliggöra kulturlämningen och därmed minska risken för skador. Kom ihåg att rensa bort nedröjda stammar från lämningen så att den syns tydligt.