Södra satsar på kulturmiljöer i skogen

Våra skogar är fulla av spår som hjälper oss förstå hur människan nyttjat landskapet. Allt från de första jägarna och samlarna som kom efter istiden till dagens moderna skogsbruk. Många spår döljs under mossa och jord och är svåra att upptäcka. Andra ligger där fullt synliga och berättar för oss om brons- och järnåldersmänniskornas gravskick och odlarmödor, den medeltida ödeläggelsen efter digerdödens härjningar, om kolarens arbete och torparens liv.

Merparten av alla kulturlämningar, som är registrerade i det nationella registret Fornsök, finns i det som idag är skogsmark. Men en stor del av skogsmarken är inte inventerad utifrån dagens behov och det finns en stor mängd oregistrerade lämningar som är extra utsatta vid skogsbruk. I många fall är kulturmiljöerna i skogen bättre bevarade än de som finns i det mer intensivt brukade slätt- och odlingslandskapet. Skogsbruket har ett stort ansvar för att bevara dessa miljöer.

Dessvärre visar både Södras interna revisioner, de externa revisionerna och den uppföljning som Skogsstyrelsen gör varje år att många kulturmiljöer skadas i samband med skogsbruk. Södra ser allvarligt på detta och satsar sedan några år tillbaka extra på att förbättra hanteringen av kulturmiljöer.

Planering och rutiner

En kulturmiljö som skadas kan aldrig återskapas, upplevelsen och en del av vår historia går förlo-rad. För att kunna undvika skador krävs bra planering och tydliga rutiner inom och mellan alla delar i skogsbrukskedjan. Det är många inblandade och alla måste ha rätt kunskap och förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. En del i förbättringsarbetet har därför varit att förtydliga våra rutiner och arbetssätt. I samband med detta har Södra träffat berörda myndigheter och andra skogsbolag för att nå en samsyn i hur vi kan bruka skogen samtidigt som vi hanterar våra kulturmiljöer på bästa sätt.

Utbildningssatsning

En viktig del i kulturmiljösatsningen är att öka kunskapen hos fältpersonal och entreprenörer. Under 2022 hölls utbildningar om kulturmiljöhänsyn vid markberedning och 2024 om hänsyn i samband med biobränslehantering. Nu under hösten har vi gjort en storsatsning och utbildat drygt 1 100 personer. Bland dessa finns den stora gruppen entreprenörer som utför slutavverkning, gallring och röjning samt rådgivare, skogsvårdsledare, produktionsledare och platschefer i Södra. Till våren kommer vi ha uppsamlingsträffar för de som inte kunnat delta.

Under höstens utbildningar har deltagarna fått en genomgång av lagstiftningen som sedan följts upp med praktiska övningar i fält. Vi har till exempel visat hur man med hjälp av den information som finns i Fornsök och äldre kartor kan känna igen, hitta och avgränsa några vanliga lämningstyper. Deltagarna har även fått öva på hur vi kan fältplanera inför gallring och slutavverkning för att undvika skador – till exempel genom tydlig information i traktdirektiv om lämningarna och hur de ska hanteras, att avgränsa och markera lämningar i fält och att ställa kulturstubbar, planera stickvägar, basvägar och avlägg.

Kulturstubbar

En kulturstubbe signalerar att det finns en kulturlämning att ta hänsyn till och fungerar även som ett hinder för en markberedare. Att ställa kulturstubbar är ett effektivt och enkelt sätt att minska skadorna vid avverkning och markberedning. Det ser vi tydligt i alla uppföljningar som görs. Därför arbetar vi för att öka användningen av kulturstubbar och att de ställs på rätt sätt vid gallring och slutavverkning.

Under utbildningarna har vi mött ett stort engagemang och en vilja att hantera våra kulturmiljöer på ett bra sätt. Vi har också diskuterat de svårigheter och utmaningar som finns, till exempel hur vi ska hantera alla oregistrerade lämningar.

Vad kan du som markägare göra?

Du som är markägare vet ofta vilka kulturmiljöer som finns på din fastighet. Notera de lämningar som inte redan finns markerade i Min Skogsgård och informera din rådgivare när det är dags för åtgärder. Du kan även göra en insats genom att röja fram kulturlämningarna. En synlig lämning är mycket lättare att upptäcka för den som ska genomföra åtgärder i din skog. Dessutom minskar du risken för att träd skadar lämningar genom rotsprängning och vindfällen.

Du som markägare och de som utför skogsbruksåtgärderna har ett gemensamt ansvar för att kulturlämningar inte kommer till skada. Inför en åtgärd som kan påverka en fornlämning är du skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen som hanterar ärenden enligt Kulturmiljölagen. Om Södra utför avverkningen så ansvarar rådgivaren för tillståndsansökan.

 

Min skogsgård

I kartan i Min skogsgård finns alla registrerade kulturlämningar markerade. Via en länk till Fornsök kan du läsa mer om lämningarna på din fastighet och vilket lagskydd de har.

Målbilder för god miljöhänsyn

Målbilderna är framtagna i samverkan med skogssektorn och är tänkta som en vägledning i det praktiska skogsbruket. Du hittar dem på Skogsstyrelsens hemsida.

Kulturmiljölagen och Skogsvårdslagen

Kulturmiljöerna delas in i två kategorier utifrån vilket lagskydd de har. Oregistrerade lämningar har samma lagskydd.

Fornlämning: Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven. En fornlämning ska vara tillkommen före 1850. Skyddas av Kulturmiljölagen och hanteras av Länsstyrelsen. Skyddet omfattar även den omgivande miljö som lämningen behöver för att bevaras.

Övrig kulturhistorisk lämning: Lämning efter människors verksamhet som uppfyller kriterierna för fornlämning men som är tillkommen 1850 eller senare. Omfattas av Skogsvårdslagen och hanteras av Skogsstyrelsen. Skogsvårdslagen omfattar även det biologiska kulturarvet i skogen.