Hur du sköter din ungskog är avgörande för den framtida tillväxten i produktionsskogen. Viltbehandling är en viktig åtgärd för att skydda dina plantor mot betesskador och ge dem goda förutsättningar att fortsätta växa. Genom att röja i rätt tid kan du öka tillväxten i din skog avsevärt. Men kom ihåg: även om du är sent ute bör du röja innan du tar dig an den första gallringen.

Viltbehandling är en förebyggande åtgärd för att skydda enskilda plantor mot betesskador orsakade av klövvilt. Både älg och rådjur är i huvudsak kvistbetare, men rådjuret är mer en finsmakare än älgen. Under hösten och vintern utgörs födan till stor del av bärris och ljung. När snön täcker marken ökar betet av tall och buskar som till exempel björk, asp, rönn och en.

Södra rekommenderar att du inför hösten och vintern behandlar gran första året och tall de två första åren efter föryngring för att skydda plantorna mot betesskador. Därefter får viltbetestryck och lokala erfarenheter styra behovet av ytterligare behandling.

Hur stor viltskyddseffekten blir beror på många faktorer, bland annat hur väl appliceringen lyckats, hur stort betestrycket är och hur mycket alternativt foder som finns tillgängligt. Det är också viktigt att viltbehandlingen utförs vid rätt tidpunkt, vanligtvis från mitten av augusti till oktober, när toppskottet har slutat växa.

Röj i rätt tid

Röjning i rätt tid påverkar tillväxten och att se till att din skog blir röjd i tid är bland det lönsammaste du kan göra i skogen. I det korta perspektivet kostar det en slant men detta får du igen mångdubbelt i ökad volym gagnvirke i kommande gallringar och i slutavverkningen.

Vid röjningen bestäms vilka trädslag som ska producera virke i beståndet. Genom att välja trädslag med hög volymtillväxt kan du kraftigt höja den ekonomiska avkastningen från din skog. I den välröjda skogen växer träden bättre och blir grövre. Skördarens arbete går då snabbare och avverkningskostnaden sjunker, jämfört med ett dåligt röjt eller oröjt bestånd. Lägre avverkningskostnader och grövre virke ger dig en högre vinst vid avverkningen.

Dags att röja?

De träd som röjaren väljer att lämna kvar kallas huvudstammar. Det är huvudstammarna som ska producera virke fram till förstagallringen och det är deras behov av växtutrymme och hur tätt det är runt dem som avgör när det är dags att röja.

Det är dags att röja när huvudstammarna hämmas av konkurrerade stammar, framför allt i höjd- men även i sidled. Bilda dig en uppfattning om helheten. Titta på ett större antal huvudstammar, inte på enstaka träd.

I de flesta bestånd bör du göra två röjningar. På lite bördigare marker kommer det ofta rikligt med lövuppslag och då behövs ofta åtminstone två röjningar.

Röjningen görs innan huvudstammarnas tillväxt hämmas eller riskerar att skadas. En tidig röjning när barrträden är 1-2 meter höga och en slutröjning när de nått en höjd av 3-4 meter. Vid slutröjning i tallbestånd kan du behöva vänta med slutröjning till ”älgsäker” höjd som är cirka 4-5 meter. I planteringar där plantorna kommit i gång att växa snabbt efter avverkning och där lövuppslaget är begränsat räcker det ofta att enbart göra slutröjningen.

Röj tallen extra tidigt

Vid röjning av tallbestånd – både självföryngrade och planterade – är det extra viktigt att vara ute i god tid. Tallen är extra känslig för konkurrerande lövträd som kraftigt hämmar tillväxten och därför bör du absolut göra den första röjningen när huvudstammarna är 1-2 meter höga. Om uppslaget av löv eller annan starkt konkurrerande vegetation är mycket stort i beståndet kan en plantröjning behöva utföras tidigt, redan när plantorna är cirka 0,5 meter höga, för att behålla tillväxten på tallen.

Väl röjda tallungskogar där man behåller en god tillväxt på tallen minskar också risken för viltbete och kan vara ett effektivt sätt att skydda tallplantorna mot betesskador.

Rekommenderade trädslag

Röjningen är det tillfälle efter föryngringen där det är störst möjlighet att välja de trädslag som passar bäst för marken, vilket har stor betydelse för beståndets framtida produktionsförmåga. Gran eller tall rekommenderas som huvudträdslag i produktionsskog på grund av sin snabba volymtillväxt och relativt okomplicerade skötsel. Björk har hög tillväxt under perioden fram till förstagallring. Därifrån och fram till föryngringsavverkning växer gran och tall generellt bäst.

Röj även om du är sent ute

I bestånd där röjningen inte utförts i rätt tid är det både produktionsmässigt och ekonomiskt fördelaktigt att ändå göra en röjning före första gallring. Du kan då styra trädslagvalet, om än inte samma utsträckning som en regelrätt röjning.

I bestånd där röjningen inte utförts i tid står stammarna ofta tätt. Många träd är långa och gängliga och har små kronor. Ett flertal barrträd har halkat ohjälpligt efter lövträden, eller dött. Även i dessa bestånd är det alltså viktigt att röja, men du behöver tillämpa en annan strategi för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

När du väljer huvudstammar i eftersatta bestånd måste du välja bland de största träden, oavsett trädslag, för att beståndet ska bli stabilt och inte skadas av vind och snö. Av samma skäl kan du bli tvingad att lämna fler stammar kvar än det rekommenderade stamantalet. Stammarna kan på det sättet behålla en del stöd av varandra.