Katarinas och Pers tre fastigheter är belägna runt Dals Långed, i ett område som är ett koncentrat av hela landskapets skönhet. Här möts tät skog, klara sjöar och kuperad terräng inom ett kort avstånd, vilket skapar en miljö som närmast känns sagolik.

– Gården vi bor på heter Anfastebyn och har gått i släkten sedan 1723. 1985 var det dags för mig att ta över stafettpinnen från min far och jag och Katarina har drivit gården tillsammans sedan dess. Under åren har vi köpt till ytterligare två fastigheter. Med tanke på framtiden och våra tre barn har vi valt att behålla fastigheterna separata, som ett sätt att underlätta ett kommande generationsskifte, berättar Per.

Paret bedriver ett aktivt skogsbruk och är själva mycket engagerade. De planterar, röjer och gallrar, medan föryngringsavverkningen lejs bort. Naturvården har alltid varit en självklar del i hur de förvaltar gården.

– Vi har alltid haft ögonen öppna för områden som lämpar sig för naturvårdande skötsel (NS). Det är ofta platser som är svårbrukade och där äldre träd har fått stå kvar. Ett exempel är ett område uppe på ett berg med lodräta klippväggar, där marken aldrig tidigare har brukats och där gamla aspar fortfarande växer. Vi har också tagit bort gran och i stället bevarat lövträd längs en sjö, säger Katarina.

Det första större NS-området tog form i samband med köpet av fastigheten Asslebyn som ligger belägen vid en sjö. Vid köpet var den igenväxt med gammal granskog, men paret såg potentialen, både som produktionsskog och som en del av ett större naturvårdsarbete.

– På fastigheten finns ett särskilt område på fem hektar som väcker känslan av att människor en gång har levt där, i samspel med naturen och av vad sjön gav. Den historiska atmosfären gjorde att vi ville ta bort granen, gynna lövträden och öppna upp så att ljuset åter kunde nå marken och området få tillbaka sin karaktär, säger Per.

Skattgömma med kulturminnen

Området är dessutom en skattgömma när det gäller kulturminnen. Här finns gamla boplatser från stenåldern, där man hittat över 500 fynd i form av olika verktyg och redskap. I slutet av 1800-talet var området odlat och dikat, och det finns både en husgrund och en jordkällare från den tiden. Här finns även en stor fångstgrop för fisk samt en bevarad grusgrop. Grusgropar brukar normalt släntas igen, men i det här fallet fungerar den som boplats för fåglar, till exempel backssvalor, och för insekter. På området finns också en sumpskog och ett stort antal aspar som är över 40 centimeter grova.

Känslan, ekonomin och den rika historien gjorde att paret för tre år sedan beslutade sig för att avsätta området till naturvårdsskötsel. Kontakt togs med Södras rådgivare Johan Andersson, och tillsammans bestämde de sig för att söka ”Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen” (Nokås) från Skogsstyrelsen.

Nokås

– En skogskonsulent från Skogsstyrelsen kom ut och visade oss vilka naturvärden som fanns och vilka åtgärder vi kunde göra. För att få stödet, som täcker 70 procent av kostnaden, behöver vi följa rådgivningen. Konsulenten kom med flera värdefulla förslag som vi inte hade tänkt på, till exempel att spara några kjolgranar som betesdjuren kan söka skydd under vid regn, och att ringbarka björkar för att skapa död ved, säger Katarina.

För ett år sedan påbörjade entreprenören Roots Skogsvård arbetet. Katarina och Per var delaktiga med förröjning och gallring.

– Samarbetet med både rådgivare och entreprenör har fungerat mycket bra. Entreprenören har följt rådgivningskvittot och har stämt av med oss, så att resultatet blivit precis som vi tänkt oss, säger Per.

Johan Andersson, rådgivare på Södra, har funnits med som bollplank under hela processen.

– Projektet har fått ta tid och vi har tillsammans funderat och gjort upp en plan för vad det är för värden som ska gynnas och hur vi ska hugga. Naturvårdsuppdragen är ett välkommet inslag som gör mitt arbete mer varierat, säger han.

Svag bärighet

En utmaning med åtgärden var den bördiga marken med svag bärighet. Arbetet planerades dock in väl i tid och genomfördes när det var torrt och bra väder. Det var bara ett område ute på en udde som de inte kom åt och där fick granarna stå kvar.

– Idag består det fem hektar stora området av många grova aspar, ek, lind, björk, lönn och sälg. Vi hoppas att lövet kommer att explodera, och därmed blir det en del röjning framöver. Målet är att hålla det rent från gran, säger Per.

NS-åtgärden ska på sikt gynna skalbaggar, insekter, tickor och fåglar samt örter och blommor. Det kommer bland annat växa mer blåsippor i området.

– Det finns mycket i marken som inte har fått komma upp eftersom det tidigare varit för mörkt. Just nu går korna och betar, vilket rör om i jorden och hjälper fröna att komma i gång. Det ska bli spännande att se vad det blir för gamla växter som kommer fram. Redan nu har det blivit många fåglar och insekter, säger Katarina.

Fler NS-områden

Det kommer att bli fler NS-områden i framtiden.

– Vi är öppna för fler områden. Vi känner inte att nu är vi nöjda utan vi ser framåt, tänker och planerar. Framöver kommer vi också att få hjälp med det. Vi planerar för generationsskifte på Anfastebyn. Vår äldste son ska ta över och vi kommer att flytta till Asslebyn. Nu är det nästa generations tur att bli delaktig, och vi ser med tillförsikt på framtiden – att driva gården med rötterna kvar i historien och blicken riktad framåt, avslutar Per.