Ungefär var femte europeisk vattenmiljö finns i Sverige. Dessutom är 70 procent av landets yta täckt av skog. Ändå är det mycket vi inte vet om vattendrag, dess arter och hur skogsbruket kan påverka dem.

Vid vattendrag ska det lämnas en kantzon av träd och buskar. Kantzonen fyller många funktioner, till exempel att skydda vattenmiljön från slamm och partiklar och ge viktig beskuggning för bäcken. Kantzonen är även en viktig livsmiljö för många arter. Hur en kantzon kan utformas för att dessa funktioner ska mötas på bästa sätt är något Ernie Haglund studerar.

– Jag arbetar med små vattendrag omgivna av skog. Här utvärderar jag olika skogsbruksmetoders påverkan på olika arter. Min forskning jämför trakthyggesbruk med hyggesfria metoder, säger Ernie Haglund.

Plockhuggning

Det finns många olika hyggesfria metoder – studien fokuserar på plockhuggning. På stora arealer kan det innebära vissa praktiska utmaningar. I en tät skog är det inte alltid möjligt för maskiner att ta sig fram till varje enskilt träd. När vatten ingår i skogslandskapet uppstår ytterligare utma-ningar, särskilt med tanke på risken för körskador.

– Om vi ser dessa utmaningar i ett större sammanhang, uppstår nya möjligheter och synergier. Genom att lämna bredare kantzoner kan vi skydda vattenmiljön – och genom att plockhugga i kantzonen kan vi kompensera för den ekonomiska förlust som en breddad kantzon innebär. Dessutom kan vi köra maskiner utmed det omgivande hygget. Därför testar vi plockhuggning i både 15 och 30 meter breda zoner och jämför med trakthyggesbruk, säger Ernie.

– Jag undersöker hur plockhuggning påverkar klimatet i kantzonen – till exempel temperatur, fukt och solinsläpp. Därefter kopplar jag detta till växter, mossor, och insekter, både på marken och i bäcken. Med stipendiet från Södra kan jag nu stolt addera två mycket viktiga artgrupper – fåglar och fladdermöss. Skog kring vattendrag är särskilt viktiga för dessa arter. Vissa, som vattenfladdermusen, är starkt beroende av dessa miljöer. Vilka krav har dessa arter på sin omgivning? Kan plockhuggning i bredare kantzoner vara ett sätt att kombinera skogsbruk med skydd av biologisk mångfald?

24 ljudboxar

Eftersom doktorandstudierna inte täckte kostnaden för ljudboxarna, har Södra bidragit med finansiering av 24 boxar. Dessa sattes upp i våras i ett område i Bergslagen, från Örebro till Ludvika, och har spelat in fågelsång inför kommande föryngringsavverkning i vinter. Därefter kommer förändringar i fågellivet att följas över tid vid trakthyggesbruk och hyggesfria metoder.

Unik tillgång till data

– Det är unikt att ha tillgång till data både före och efter föryngringsavverkning. Det ger studien extra styrka. Jag kommer att följa vilka fåglar som stannar kvar efter två år och hur artsamhället förändras. Jag är möjligen en obotlig optimist, men jag tror starkt på vårt arbete för hållbarhet. Att skapa livsmiljöer för olika arter behöver inte innebära att skogsbruket upphör. Det är det jag tror på – och det jag vill forska om. Slutrapporten väntas publiceras 2028, berättar Ernie.