Upprinnelsen till domen är en konflikt mellan två estniska skogsbolag och landets miljömyndighet rörande miljömyndighetens beslut att med stöd i EU:s fågeldirektiv förbjuda avverkning under en viss period av året. Enligt direktivet ska varje medlemsstat i EU vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett generellt system för att skydda samtliga fågelarter från avsiktligt störande och dödande. Ärendet tog sig ända upp till Högsta domstolen i Estland som i sin tur vände sig till EU-domstolen för hjälp med tolkning av vissa bestämmelser i direktivet.

I början av augusti kom svaret. EU-domstolen beslutar att fågeldirektivet ska tolkas så att även skogsbruksåtgärder kan anses vara avsiktlig dödande, förstörande av bon eller störande av fåglar samt att ”när det utifrån vetenskapliga uppgifter och observationer av olika fåglar går att dra slutsatsen att [den aktuella skogen] innehåller cirka tio häckande fågelpar per hektar [...] så om-fattas genomförandet av en sådan avverkning under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod av förbuden [i direktivet] ....”

Hur resonerar EU-domstolen när de bedömer att skogsbruk är ”avsiktligt” störande eller dödande av fåglar?

– EU-domstolen menar att avsiktlighet inte endast föreligger när utövaren har till syfte att fånga, döda och störa fåglar eller förstöra deras bon och ägg, utan även när åtgärden som vidtas innebär ett godtagande av risken för detta, säger Jonas Rydström.

Vad menas med att ha ”godtagit” en risk?

– I sin dom skriver EU-domstolen att när det konstaterats att det finns en viss mängd häckande fåglar per hektar så innebär genomförandet av avverkningen att risken har godtagits. Domstolen för sedan ett resonemang om vad som krävs för att göra ett sådant konstaterande.

Enligt Jonas finns en hel del tolkningsutrymme i domen, men han hoppas att de svenska myn-digheterna kommer att tolka den på ett rimligt sätt.

– I dagsläget vet vi inte hur myndigheterna väljer att tolka domen. I sämsta fall skulle domen kunna innebära att gallring och avverkning blir förbjudet under vår och sommar. Men mer sannolikt är att åtgärder i trakter som konstaterats som fågelrika (av Skogsstyrelsen, verksamhetsutövaren själv eller någon annan) måste planeras till resterande del av året. I stor utsträckning ingår sådan planering redan i Södras rutiner. Det finns därför en förhoppning om att domen inte får dramatiska konsekvenser.

– Vi jobbar nu intensivt med att analysera olika scenarier samtidigt som vi har en tät dialog med andra skogliga aktörer och intressenter i syfte att motverka en överimplementering eller övertolkning av domen, avslutar Jonas Rydström.

 

Så här jobbar Södra idag med att värna fågellivet

I Södras rutiner ingår att ta hänsyn till fåglars häckningsperioder och till hotade och sällsynta fågelarter.

Skogsbruksåtgärder genomförs inte i flerskiktade, lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod (från april till och med juni). Med flerskiktad skog menas att där finns mer än två skikt (höjdnivåer bland träden).

Åtgärder genomförs inte heller i lövskogar med ett rikt skikt av buskar (exempelvis hassel, nypon, hagtorn och slån) eller som i övrigt har kända häckningsplatser för fåglar. Dessa lövskogar hyser ofta både ett stort antal häckande fåglar och även många olika arter av fåglar.

Där det finns sällsynta och hotade fågelarter genomför Södra inte några åtgärder under häckningstid (vilket ibland kan vara en annan tidsperiod än april-juni). Därutöver så anpassas den naturhänsyn som ingår för Södra att alltid lämna i skogen, så att hänsynen ger just dessa arter förutsättningar att fortsätta kunna leva i området. Det kan vara skyddande trädgrupper vid boplatser, enskilda träd som är eller kan bli lämpliga som boträd i framtiden, nyskapade högstubbar och grova toppar där fåglarna hittar insekter att äta, eller skiktade kantzoner och bryn där fåglarna kan hitta både mat, skydd och bygga bo.

Som stöd vid planeringen av lämplig hänsyn använder Södras personal Skogsstyrelsens vägledningsblad för fåglar. Du hittar dem genom att söka efter vägledningsblad Skogsstyrelsen