När och varför ska man röja?
- Rätt tidpunkt: Röjning bör ske när huvudstammarna börjar hämmas av konkurrerande träd, både i höjd och sidled. Ofta görs två röjningar: en tidig när barrträden är 1–2 meter höga och en slutröjning vid 3–4 meters höjd. I tallbestånd kan slutröjningen vänta tills träden är “älgsäkra” (4–5 meter).
- Tecken på röjningsbehov: Träden står mycket tätt, eller lövträd/förväxande stammar är lika höga eller högre än huvudstammarna. Kontakta rådgivare vid osäkerhet.
- Ekonomisk nytta: Röjning kostar initialt men ger mångdubbelt tillbaka vid gallring och slutavverkning tack vare grövre träd och lägre avverkningskostnader.
Val av trädslag och hänsyn
- Produktionsytor: Gran och tall rekommenderas som huvudträdslag tack vare snabb tillväxt och enkel skötsel. Björk växer snabbt fram till första gallring men gran och tall ger bäst lönsamhet på sikt.
- Naturhänsyn: Lövträd fyller en viktig funktion för biologisk mångfald och bör lämnas i luckor, fuktiga partier och som naturvärdesträd. Efter röjning ska minst 10 % av stammarna vara lövträd (för certifierade skogsägare).
- Kulturmiljöer: Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar ska röjas fram och göras synliga, och kulturväxter ska sparas.
Röjningsprogram och metoder
- Barrföryngringar med rikligt lövuppslag: Kräver ofta två röjningar. Tidig lövröjning vid 1–2 meters höjd, ibland plantröjning redan vid 0,5 meter. Brunnsröjning kan användas för att skapa utrymme runt huvudstammarna.
- Barrföryngringar med litet/måttligt lövuppslag: Kan räcka med en slutröjning vid 2–4 meters höjd, förutsatt att huvudstammarna inte skadas av trängsel.
- Gran under lövskärm: Skärmröjning i flera steg där lövträd (ofta björk) skyddar granplantor mot frost och skapar gynnsam miljö. Skärmen glesas ut och avvecklas när granarna är tillräckligt stora.
- Tall med hög virkeskvalitet: Tvåstegsmetod med enkelställning vid 1,5 meter och slutröjning vid 4–5 meter. Välj ut raka, kvistfria tallar för bästa kvalitet.
Stamantal och avstånd
- Stamantalet anpassas efter markens bördighet. På bördiga marker kan fler träd odlas och avståndet mellan huvudstammarna bör vara tätare.
- Rekommenderade stamantal och avstånd finns i tabeller i dokumentet, till exempel 2 200–2 800 st/ha för tall och 2 000–2 500 st/ha för gran beroende på marktyp.
Viltvård och naturvård
- Röjningen kan styras för att gynna viltet, till exempel genom att spara rönn, asp, sälg och ek (RASE) samt andra bärande träd och buskar nära vägar och vatten.
- Vegetation som är lägre än en fjärdedel av huvudstammens höjd lämnas oröjd.
- Tallar som behöver tas bort i granbestånd kan toppas istället för att tas ned helt.
Utrustning och säkerhet
- Två typer av röjsågar används: klingsåg (för stamrika, klena röjningar) och kedjeröjsåg (för grövre stammar och kvalitetsjusteringar).
- Använd alltid personlig skyddsutrustning enligt Arbetsmiljöverkets krav: stövlar/kängor med sågskydd, varselkläder, hjälm med ögonskydd, hörselskydd, handskar och första förband.
- Rätt teknik och vass klinga/kedja är avgörande för säkerhet och effektivitet.
Planering och genomförande
- Planera röjningen utifrån skogsbruksplanen och fundera på hur mycket du hinner göra själv. Det tar 2–5 dagar att röja ett hektar beroende på erfarenhet och beståndets täthet.
- Sex punkter för lyckad röjning: röj vid rätt tid, planera tiden, prioritera gran/tall, rätt stamantal, röj lövytor till rätt stamantal, välj ytor för naturhänsyn.
- Kontakta Södra eller Skogsstyrelsen för rådgivning eller utbildning om du är osäker eller behöver hjälp.
Slutsats
Röjning är en investering som ger hög avkastning och bättre skogsvärde än traditionell bankränta. Väl utförd röjning ger stabilare, mer värdefulla bestånd och större möjligheter till framtida skötsel och naturvård. Säkerhet, planering och rätt teknik är avgörande för ett lyckat resultat.
