Viltfoder

Ett stort antal klövvilt ska finna sitt foder i skog och mark. De ska samsas om den mängd foder som ekosystemet naturligt producerar. Sammansättningen av viltslag och antal individer varierar från en trakt till en annan, vilket innebär att balansen mellan fodertillgång och vilt också varierar.

Fototävling skog och vilt
Hur påverkar sammansättningen av viltslag och antal individer balansen mellan fodertillgång och vilt?

Sammansättningen av viltslag och antal individer varierar från en trakt till en annan, vilket innebär att balansen mellan fodertillgång och vilt också varierar.

 

Var finns fodret för klövviltet?

Ungskogfasen har stor betydelse för viltfodertillgången i landskapet. Några år efter att skogen har föryngringsavverkats och ytterligare cirka 10–25 år därefter producerar ungskogen som mest foder till hjortdjuren.

 

Hur har arealen foderproducerande ungskog förändrats sedan 1980-talet?

Arealen foderproducerande ungskog har minskat sedan 1980-talet. Samtidigt har bärriset i den äldre skogen minskat, till stor del på grund av tätare skogar, större andel gran och ett högt betestryck.

 

Hur påverkar en större andel tall fodertillgången i landskapet?

En större andel tall ger bättre förutsättningar för bärris i landskapet. Tallskogar ger foder både i ungskogsfasen och i den äldre skogen, främst genom en ökad andel bärris.

 

Hur kan minskad viltstam påverka fodermängden?

Minskad viltstam ökar fodermängden. När antalet älgar och övriga hjortdjur minskar, ökar möjligheten att föryngra med tall utan att träden blir betesskadade.

 

Hur mycket foder behöver en vuxen älg under en vinter?

Foderbehovet för en vuxen älg är under ett vinterdygn 5-10 kg torrvikt, vilket betyder cirka 1 000 kilo torrvikt per älg under en hel vinter. I mängd motsvarar detta foderproduktionen i 15-20 ha ungskog. Följaktligen motsvarar behovet vid en älgtäthet om 8 älgar/1 000 ha foderproduktionen i cirka 120-160 ha ungskog. Därtill kommer behovet för övrigt klövvilt. Givetvis är detta en mycket förenklad beskrivning då viltet även äter annat än det som finns i ungskog, men det ger ändå vissa perspektiv.   

 

Vad är älgekvivalenter och hur används de för att beskriva foderbehovet

Älgekvivalenter används för att beskriva det totala foderbehovet i energimängd. Behovet för en älg motsvarar behovet för två kronhjortar, fyra dovhjortar eller sju rådjur. 

Viltfoder
Vad händer vid hög konkurrens om foder mellan klövviltarter?

Vid hög konkurrens om foder uppstår ofta brist på foder av både mängd och rätt kvalitet, vilket leder till sämre viktutveckling och sjunkande reproduktionstal, framför allt för älgen. 

 

Vilket foder föredrar älg och rådjur?

Både älg och rådjur är i huvudsak kvistbetare, men rådjuret är mer en finsmakare än älgen. Under hösten och vintern utgörs födan till stor del av bärris och ljung. När snön täcker marken ökar betet av tall och buskar som till exempel björk, asp, rönn och en. Sommartid betas örter, blad och gräs i högre grad. Vid hög konkurrens mellan klövvilten kan kvistbetet öka, särskilt betesbegärliga trädslag är RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek). Blir gran och al betade (dessa kan anses som nödfoder) är detta en tydlig indikation på obalans mellan viltstammarnas foderbehov och tillgängligt foder.   

Diagram över foderkonkurrens.

Hittar du inte vad du letar efter?

Använd sökrutan i toppmenyn eller gå vidare till vår kontaktsida för att hitta rätt kontaktperson.