Skogen, en förutsättning för en robust infrastruktur med lågt klimatavtryck
I generationer har skogen hjälpt till att bygga vårt lands välstånd. Fler än 50 000 familjeskogsbrukare i Södra äger skogar som är en tillgång för landets ekonomi, sysselsättning, en levande landsbygd och för mångfalden i skogen. Av familjeskogsbrukens råvara blir det trävaror, byggsystem, pappers- och
textilmassa, kemikalier, energi och mycket mer. För att denna värdekedja ska fungera krävs en trygg infrastrukrur med lågt klmatavtryck - från minsta skogsbilväg till järnväg, hamn och elnät.
Varför infrastrukturen är avgörande
Södra är en av Sveriges största transportköpare. Virke från medlemmarnas skogar måste kunna transporteras kostnadseffektivt från skog till industri och vidare till kund, ofta med intermodala flöden där lastbil, järnväg och sjöfart samverkar. Idag börjar en
stor andel av skogsbrukets transporter på enskilda vägar, samtidigt som uttransporter av produkter sker både nationellt och globalt. Robust infrastruktur i alla led är en förutsättning för konkurrenskraft, klimatomställning och en levande landsbygd.
Nuläge och utmaningar
Vägnätets bärighet och klimatanpassning
Det svenska vägnätet har en växande underhållsskuld, både på statliga och
enskilda vägar. Bristande bärighet leder till viktbegränsningar, längre transporttider, mer utsläpp och ökade kostnader. Flaskhalsar i form av broar och vägavsnitt som inte klarar vägklassning BK4 hindrar effektivare 74-tons transporter.
BK4 är den högsta bärighetsklassen i det svenska vägnätet och möjliggör transporter med bruttovikt upp till 74 ton. Den infördes för att öka effektiviteten i godstransporter, särskilt inom skogs- och industrisektorn, genom att tillåta färre men tyngre lastbilar. Vägar som inte uppfyller BK4-kraven utgör hinder för dessa transporter, vilket leder till omvägar, omlastningar och ökade utsläpp. För att säkra råvaru-flöden och minska utsläpp krävs en kraftfull satsning på bärighet, snabbare uppgradering till vägklassning BK4 på prioriterade godsstråk, riktade förstärkningar av känsliga punkter samt höjda och klimatanpassade statsbidrag till enskilda vägar.
På enskilda vägar – där majoriteten av virkestransporterna startar – har minskade statsbidrag försämrat standarden och begränsat framkomligheten. Klimatförändringar med blötare vintrar och kraftigare nederbörd förvärrar situationen. Traditionella rutiner för vinterväghållning räcker inte alltid till, och många privata väghållare står ensamma vid extremväder. Flexiblare vinterväghållning baserad på prognoser och realtidsdata samt öronmärkta anslag för dränering och bärlager ökar robustheten.
Regional utveckling och trimningsåtgärder
För att stärka transportkedjan för skogsprodukter krävs investeringar i miljö- och trimningsåtgärder, som förbättrade väganslutningar, broar och trafiksäkerhet. Detta skulle bidra till minskade utsläpp, ökad leveranssäkerhet och bättre förutsättningar
för elektrifiering av transporter.Genom länsplanerna kan resurser riktas till åtgärder som gynnar både näringsliv och klimatmål. Planeringsprocesserna är dock långsamma och resurserna begränsade. Om prioriteringar inte tar hänsyn till skogsindustrins behov riskerar viktiga flaskhalsar att kvarstå, vilket påverkar både
konkurrenskraft och hållbarhetsmål.
Elektrifiering och energiförsörjning
Tunga vägtransporter elektrifieras snabbt, men i södra Sverige råder effektbrist och långa ledtider för nätförstärkningar. Laddinfrastruktur utan säker tillgång till effekt riskerar att bli underutnyttjad, och glesbygden missgynnas om marknaden enbart bygger där kundunderlaget är stort.
Södra driver projekt med elektrifierade tunga fordon för att samla erfarenheter. För en storskalig elektrifiering är det avgörande med riktad utbyggnad av laddinfrastruktur på strategiska platser – terminaler, sågverk och knutpunkter – samt snabbare tillståndsprocesser för nätförstärkningar. Styrmedel bör fokusera på faktisk effekttillgång, inte bara antal laddpunkter.
Digital infrastruktur och automation
Ett konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk kräver tillgång till både digital infrastruktur och aktuell väginformation. I dag är informationen om det enskilda vägnätets standard och bärighet ofta bristfällig, otillgänglig eller inte digitaliserad, vilket försvårar planering och logistik. För att skapa fungerande planeringsunderlag krävs en samordnad insats där väginformation digitaliseras, uppdateras och görs tillgänglig för berörda aktörer.
Samtidigt utgör otillräcklig digital infrastruktur i skogsområden ett hinder för både skogsägare och industri. För medlemmarna i Södra begränsar bristande uppkoppling möjligheterna att använda uppkopplade maskiner, autonoma lösningar och smarta tjänster – vilket försvårar effektiv planering, ökar behovet av fysiska insatser och minskar potentialen att nå klimatmål genom minskade transporter och bättre resursanvändning.
Behovet av bredbandsutbyggnad och samordning
För Södras industrier är digital utveckling avgörande för att stärka konkurrenskraften. Genom att koppla samman data från skogen med produktionssystemen i realtid kan råvaruanvändning optimeras, produktionsplanering förbättras och logistikflöden effektiviseras. Det möjliggör ökad automatisering, smart styrning av processer och en mer flexibel och hållbar produktion.
För att detta ska bli verklighet krävs förstärkt bredbandsstöd för landsbygd, prioriterad utbyggnad av mobilt bredband och 5G samt testbäddar för
autonoma transporter. Ett tydligare uppdrag för insamling och tillgängliggörande av väginformation samt bättre IoT-täckning längs transportkorridorer kan ge stora effektivitetsvinster och minskade utsläpp.
Men utbyggnaden är kostsam och kräver samordning mellan stat, regioner och privata aktörer. För medlemmarna i Södra är risken att ojämn utbyggnad skapar digitala klyftor, vilket kan bromsa innovation och hållbar utveckling i vissa områden. 5G och förbättrat mobilt bredband möjliggör realtidsdata från maskiner, drönarövervakning och AI-baserade beslutsstöd – vilket ger ett mer precist och resurssnålt skogsbruk, ökad säkerhet och nya affärsmodeller inom bioekonomin.
Utan digital infrastruktur riskerar både skogsbruket och industrin att stå sämre rustade inför framtidens krav på effektivitet, innovation och klimatanpassning.
Testbäddar för autonoma fordon på landsbygden
Autonoma transporter kan minska utsläpp, öka effektiviteten och lösa kompetensbrist i logistikkedjan. Genom testbäddar i Södras verksamhetsområden kan vi driva innovation och stärka Sveriges position inom hållbar bioekonomi.
Tekniken kräver avancerad digital infrastruktur, regelverk och investeringar. För Södra är en utmaning attsäkerställa att testbäddar etableras i relevanta miljöer och att resultaten leder till skalbara lösningar.
Fossilfria drivmedel och bioenergi
Skogsnäringen kan leverera mer biodrivmedel och bioenergi, men investeringsrisker och osäkra spelregler bromsar. Utformning av skatter och kvotplikt har ibland missgynnat inhemsk produktion och högkvalitativa biobränslen.
Teknikneutrala, långsiktiga styrmedel – inklusive riskdelning för första kommersiella anläggningar och justerade skatter baserade på energiinnehåll– kan accelerera investeringar och ge fler fossilfria alternativ för tunga transporter.
Vad behöver Södra för politiska initiativ för att gå vidare?
Södra vill se att styrmedlen breddas och att investeringar prioriteras där de gör störst nytta för klimat ochkonkurrenskraft.
Nedan är de viktigaste förslagen:
I Sverige
- Bygg bort underhållsskulden i vägnätet. Snabba upp uppgraderingen till BK4 på prioriterade godsstråk och förstärk broar och känsliga avsnitt.
- Öka och klimat-anpassa statsbidrag till enskilda vägar. Säkerställ bärighet och framkomlighet året runt i skogsregioner.
- Inför flexiblare vinterväghållning baserad på prognoser och realtidsdata.
- Kortare ledtid från väderhändelse till åtgärd.
- Gör järnvägen konkurrenskraftig: prioritera godstrafik i kapacitetsplaneringen, bygg fler mötesspåroch justera banavgifter så att långa/tunga godstågpremieras.
- Knyt ihop elektrifieringen med elnäten: snabbaretillstånd för nätförstärkningar, styr stöd till laddningi glesbygd och vid industriella noder, fokusera på effekttillgång.
- Stärk digital infrastruktur: förbättra datakvalitet och tillgänglighet för väginformation, satsa på uppkoppling längs transportkorridorer, etablera testbäddar för automation.
- Säkerställa likvärdig digital infrastruktur i hela landet.
- Landsbygden ska prioriteras i utbyggnaden av bredband och 5G.
- Testbäddar för autonoma transporter bör etableras i skogliga miljöer för att driva innovation och hållbar utveckling.
- Främja inhemska biodrivmedel och bioenergi genom teknikneutrala styrmedel, riskdelning i första anläggningar och skatter baserade på energiinnehåll.
- Öka investeringarna i underhåll och trimningsåtgärder för landsbygdens vägnät.
- Länsplanerna ska prioritera åtgärder som stärker bioekonomins transportkedjor.
I EU
- Säkerställ att avgifts- och kapacitetsregler gynnar överflyttning av gods till järnväg och sjöfart och inte straffar effektiva godståg.
- Stärk ramarna för utbyggnad av ladd- och energiinfrastruktur längs godskorridorer, inklusive stöd till glesbefolkade områden.
- Främja avancerade biodrivmedel från restströmmar genom långsiktiga, teknikneutrala krav och tydliga hållbarhetskriterier.
- Accelerera digitalisering och interoperabilitet: öppna data om infrastruktur, gemensamma standarder och stöd för automatiserade transporter.
- Förkorta och harmonisera tillståndsprocesser för nät- och energiinvesteringar som möjliggör elektrifiering av tunga transporter.