om bilden

Stormskador efter stormen Gudrun 2005 som utvecklades till den värsta stormen vi känner till i Sverige. Cirka 75 miljoner kubikmeter skog fälldes under stormens framfart.

Under fredagskvällen den 7 januari 2005 kunde meteorologerna se ett lågtryck nordväst om Irland. Ett knappt dygn senare hade lågtrycket utvecklats till den värsta stormen, med den största förödelsen på skogen, vi känner till i Sverige. Det var främst Småland, Halland, norra Skåne, Blekinge och södra Västergötland som drabbades av skadorna. Vindbyar på 33 m/s (orkanstyrka) uppmättes på flera platser och de kraftigaste vindarna nådde 42 m/s. Nästan fyra årsavverkningar skog fälldes på några timmar. På många håll låg mer än tio årsavverkningar på marken. Skadorna förvärrades dessutom av att marken var blöt och utan tjäle.

Stormfälld skog efter Gudrun i Ljungby-Liatorp, Småland.

Katastrofala följder

Stormskog från stormen i november 1969.

Stormar hade visserligen fällt skog tidigare, bland annat i oktober 1967 och under hösten 1969, men inte i sådan omfattning. Vid dessa tillfällen fälldes vardera cirka 10 miljoner kubikmeter. Skogsstyrelsen har uppskattat att cirka 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen Gudrun. Det var en ekonomisk katastrof för skogsägarna, men det innebar också en personlig och känslomässig katastrof när den skog familjen brukat i generationer låg på marken.

Snabb mobilisering

Men historien talade ändå för Södra, som i krissituationer visat sig haft kraften och förmågan att mobilisera både resurser och ett stort engagemang. Snabbt fastställdes principer om lika betalt. Stöd från samhället till skogsägarna säkrades, organisationens resurser för att upparbeta den stormfällda skogen förstärktes kraftigt, bevattnade virkesterminaler etablerades och den egna industrin använde maximalt med stormfällt virke.

Kungen på besök hos stormdrabbade medlemmen Mats Helge 13 januari 2005.

Under de fösta åren efter Gudrun fick de skogsägare som inte drabbats av stormen stå tillbaka med sina virkesleveranser – ett hårt ekonomiskt slag för många av dem, men en åtgärd som avsevärt minskade den ekonomiska katastrofen för de som blivit drabbade. Det stora virkeslagret från Gudrun räckte ända fram till våren 2009.

Utfallet blev bättre än vad som fruktats. Erfarenheterna ökade också kunskaperna om stormarbete. Det kom till nytta redan två år senare då stormen Per for fram, dock inte lika vildsint som Gudrun. Södras historia vore inte komplett utan stormar – och de senaste är säkert inte de sista.

Läs om hur skogsägaren Roger Johansson jobbade vidare efter stormen Gudruns härjningar i en artikel från Södrakontakt, nr 4, 2005.

Medlem Roger Johansson: - Stormen skapar nya möjligheter, Södrakontakt, nr 4, 2005.