Kom ihåg att åtgärda dina NS-bestånd

Arter som har sitt ursprung i en savannartad lövskog där elefanter, uroxar och vildhästar strövade runt har levt kvar i människans lövängar och hagmarker. När markanvändningen på många platser har eller håller på att åter ändras växer många områden igen, men naturvärdena finns ofta kvar i form av hagmarksträd, hamlade träd eller aspdungar. Men dessa områden behöver skötsel för att bibehålla sina naturvärden. 

En del arter kräver ljus och värme, andra kräver fukt och skugga. Många arter är knutna till ett specifikt trädslag eller till och med en särskild trädålder som ger den rätta strukturen på barken som just den arten behöver. Gemensamt för dem alla är att de behöver en kontinuerlig tillgång till sin specifika livsmiljö. Om miljön ändras för mycket och det inte finns ett nytt område att flytta till försvinner arten lokalt. Blir livsmiljöerna för få och utspridda och om den negativa trenden fortsätter kan det innebära att arten så småningom dör ut.  

Vad gäller vid certifiering? 

Du som är certifierad enligt PEFC och/eller FSC® ska i skogsbruksplanen avsätta minst 5 procent av din skogsmarksareal för naturvårdsändamål. Ett enkelt sätt att lösa detta är att ange målklassen Naturvård orört (NO), vilket innebär att området lämnas för fri utveckling. Detta kan vara ett bra alternativ i till exempel fuktiga barrnaturskogar, bergbranter, tallmossar eller alkärr.  

Många områden kräver emellertid skötsel för att bibehålla sina naturvärden. Ofta rör det sig om igenväxande hagmarker, lövängar och äldre skogsbeten, med eller utan betesdrift. Det kan också röra sig om områden där trädslag med andra värden vill växa in och allt eftersom hota de trädslag som naturvärdena är knutna till, till exempel en äldre ekskog där inväxande gran eller bok hotar de ljusälskande gamla ekarna. Dessa områden står i skogsbruksplanen som Naturvård skötsel (NS) och behöver skötas för att bibehålla sina naturvärden. 

Skötsel för naturens skull 

Det är viktigt att komma ihåg att naturvårdande skötsel i NS-bestånd inte bara är ett jämnt uttag av virke som i en normal gallring. Det är en åtgärd som ska gynna de naturvärden som finns i området, beståndet är ju avsatt för naturvårdsändamål. Många gånger handlar det om att skapa en halvöppen, ljus skog och gynna träd såsom ek och annat ädellöv, asp, tall och sälg. Hamlade träd och grovkvistiga hagmarksträd som vittnar om markens historik huggs fram.  

Av de trädslag som bidrar till områdets naturvärden ska det också skapas mer död ved i form av högstubbar och liggande träd. För att öka på områdets naturvärden och överbrygga eventuella åldersglapp i trädskiktet skadas medvetet en del av de yngre träden (veteranisering), som då snabbare får naturvårdskvaliteter så som håligheter eller döda delar. Om lövträd avverkas är det viktigt att lämna kvar en del grova toppar, där sällsynta vedinsekter trivs. Om du inte tycker att död ved är estetiskt tilltalande, kan du välja att ha den på en undanskymd plats i beståndet. 

NS-huggningar är ofta lönsamma 

I många NS-huggningar blir uttaget oftast i form av skuggtåliga trädslag som gran och bok. Båda dessa har bra värden som massaved och även om avverkningskostnaden oftast blir något högre på grund av ett lägre uttag och mer att ta hänsyn till vid utförandet, så ger åtgärderna ekonomisk vinst. I en del bestånd kan även uttag av inväxande triviallöv, så som björk, vara aktuellt. Ibland går det även att hugga de trädslag som ska gynnas i beståndet. Ett exempel är i gamla ekhagar där man ofta kan ta ut en del av de raka, kvistfria träden medan grovkvistiga träd med chans att utveckla vida kronor lämnas. Detta ger också goda netton.  

Något annat att tänka på är att i dialog med din skogsinspektor planera att utföra NS-åtgärder när lämplig maskin är på plats och gör andra åtgärder hos dig, för att slippa kostnader för maskinflytt. Det finns även möjlighet att söka ersättning från Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen för att genomföra NS-åtgärder. Stödet ska dock vara beviljat innan åtgärden påbörjas. 

Södras mål 

Ett av södras viktigaste miljömål är att utföra minst 3 000 hektar naturvårdsskötsel årligen, en siffra vi räknat fram utifrån hur stor andel skog med målklass NS som finns i våra medlemmars skogsbruksplaner. Under ett par år har vi tvingats fokusera i stort sett helt på barkborrar och skadad skog och många inplanerade naturvårdshuggningar har då tyvärr fått vänta. Men nu är det dags att ta nya tag. Kasta ett öga i din skogsbruksplan och om du ändå ska gallra eller föryngringsavverka bestånd, eller utföra andra åtgärder, glöm inte att passa på att ta med dina NS-huggningar. Du kan hjälpa till att bevara en hög biologisk mångfald!