"Vi behöver veta orsakerna för att kunna ge bra råd"

Hur ser man att tallplantorna är skadade?

– Vi ser skador på såväl planterad som självsådd tall. Det handlar om olika typer av störningar på tall där toppknoppen på plantan skadats eller inte utvecklas normalt. Det handlar till exempel om knoppar skadade av insekter, höstskottskjutning (så kallad prolepsis), skador orsakade av svamp, ökad grensättning nära marken och onormalt stort antal knoppar per planta. Det är också viktigt att konstatera att det inte handlar om en vanlig viltskada, vilket inte alltid är helt enkelt.

Hur omfattande är skadorna?

– Vi ser problemen och det gör även Holmen, Sveaskog, Svenska Skogsplantor, med flera. En del hyg­gen är helt fria från skador, andra har omfattande skador. Idag finns ingen övergripande inventering. Detta kommer bli en del i den utredning som ska starta.

Vad oroar skogsägarna just nu?

– I dagsläget finns en osäkerhet när det gäller orsakerna till varför en del tall­föryngringar inte beter sig normalt. Är detta något som är tillfälligt eller kommer vi att se mer av den här typen av störningar i framtiden?

Hur har ni tagit tag i problemet i Mönsterås?

– Detta är en angelägenhet för hela Skogssverige och ingenting som vi själva reder ut, så därför har vi lyft frågan till Skogforsk, Centrala Frö och Plantrådet. Här på verksamhetsområdet har vi haft två skogskvällar där vi informerat skogsägarna och även uppmanat dem att gå ut och titta på sina egna planteringar och rapportera in resultatet till oss. Vi kommer att följa utredningen och fortsätta att informera våra markägare allt eftersom arbetet fortskrider.

Vilka råd ger ni drabbade skogsägare?

– De råd vi kan ge är att fortsätta plantera tall på tallmark. I vårt område finns inget alternativ till tall på dessa marker. De skador vi ser kan i viss mån justeras med sekatör, men det är inget vi ser som en permanent skötselmodell.

– Vill man ut och justera sin plantering med sekatör, vänta till planteringen kommit upp i 1,5-2 meters höjd så att det inte är så långt kvar till älgsäker höjd. Det är ju onödigt att få viltskador i planteringen.

– Under 1980-talet skadades många bestånd av älg. Detta gav betydande produktionsförluster. Men de bestånd där tillräckligt många tallar fanns kvar och som rättades till med sekatör, med röjsåg eller på annat sätt, ser relativt bra ut idag när första gallringen är gjord.

Problemen ska nu utredas ordentligt – vilka är dina förhoppningar på utredningen?

– Att vi får veta orsakerna till att en del tall rea­gerar på detta vis. Då kan vi ge våra medlemmar bättre information och råd. Det är också bra med dialogen mellan olika skogsföretag.