Torvbruk på rätt mark positivt för miljön och ekonomin
Dikad torvmark läcker stora mängder växthusgaser, bland annat koldioxid. Genom utvinning av torv på sådan mark tas energi som annars avgår till atmosfären till vara. Om marken sedan beskogas binds koldioxiden i träd och mark. – Samtidigt som torvbruket bidrar till att omvandla en kolläcka till en kolsänka kan markägare med markägaravtal med Södra under flera år få ekonomisk avkastning från en mark som inte lämpar sig för skogsbruk, säger Kjell Gustafsson, tidigare miljöchef Södra Skogsenergi.
om bilden
Dikad torvmark läcker koldioxid. Genom utvinning av torv på sådan mark tas energi som annars avgår till atmosfären till vara. När marken sedan beskogas binds koldioxiden i träd och mark. Beskogad före detta torvtäkt binder cirka 10 ton koldioxid per hektar och år.
Torvmark består av växtdelar som på grund av brist på syre endast delvis har förmultnat. Orörda torvmarker är värdefulla eftersom de utgör en viktig livsmiljö för många djur- och växtarter. Samtidigt binder de koldioxid, mer och mer allt eftersom de växer, precis som skog.
Tillgången på torv i södra Sverige ökar ständigt och i hela landet är torvtillväxten drygt 20 miljoner kubikmeter per år. Högst 15 procent av den årliga tillväxten skördas, vilket ger en långsiktighet i utvinningen.
– Södras arbete med torvproduktion sker endast på torvmarker som sedan tidigare har varit påverkad av dikning och/eller tidigare torvproduktion. Opåverkade torvmarker med högt bevarandevärde ingår alltså inte i produktionen, förklarar Kjell Gustafsson.
SKOGSDIKNING VANLIGT FÖRR
Orörd torvmark har normalt en vattenhalt på 85-90 procent. Därför växer skog på torvrik mark dåligt. Tidigare uppmuntrades skogsägare att dika sina våta marker för att på så sätt öka skogsproduktionen. Dikning innebär att syre kommer ner i torven vilket sätter igång en nedbrytningsprocess där marken börjar läcka koldioxid.
Idag är det förbjudet att dika för ökad skogsproduktion just av det här skälet och för att åtgärden minskar den biologiska mångfalden. Det är dock tillåtet att underhålla befintliga diken för att kunna upprätthålla en god skogsproduktion samt att skyddsdika på hyggen för att få upp ny skog.
VÄRNAR ÄGANDERÄTTEN
Fram till årsskiftet 2016/2017 tillät en särskild torvlag i princip vem som helst att söka brytningsrätt på torv utan att markägaren fick någon ersättning. Att slå vakt om äganderätten var skälet till att Södra började med torvbruk. Det blev också Kjell Gustafssons första uppdrag i Södra när han anställdes i början av 1980-talet.
– Det är viktigt att markägare har möjlighet att utnyttja den ekonomiska resurs som torvtillgångar utgör. Genom att tillgodogöra sig den torv som finns i marker som redan är starkt påverkade av människan, genom dikning eller genom gamla täkter, får markägare med markägaravtal med Södra en ekonomisk avkastning på marken som är i nivå med vad produktiv skogsmark ger, säger Kjell Gustafsson.
BESLUT OM PRODUKTION
Södra har markägaravtal om torvproduktion med 25 skogsägare på totalt 550 hektar. Det finns en stor potential för fler markägare att låta Södra bedriva torvbruk på deras mark. Att utse vilka markområden som ska användas för torvbrytning sker i samråd med skogsägaren och enligt Kjell Gustafsson är det oftast aktiva skogsägare som driver sitt skogsbruk med bästa ekonomi för ögonen som kontaktar Södra för diskussion om möjlig torvutvinning.
Fakta torvbruk
I Sverige finns omkring 10 miljoner hektar mark som är täckt av torv. Av denna areal har cirka 6 miljoner hektar ett torvdjup större än 30 cm. Ungefär hälften av denna areal (2,6 miljoner hektar) är dikad för skogs- och livsmedelproduktion. Merparten av det som dikats utgör idag produktiv skogsmark, 0,3 miljoner hektar är jordbruksmark och cirka 0,2 miljoner hektar är misslyckade dikningar och utan skogsproduktion.
Innan en torvtäkt får öppnas gör länsstyrelsen en noggrann prövning, dels av den allmänna nyttan och dels av miljöeffekterna. Torvkvaliteten bestäms också för att ta reda på vilken typ av torv som kan brytas. Det sker genom kramningsprov eller genom provtagning med rör där man ser olika kvaliteter i olika lager. Högt förmultnad torv har högre energivärde och lämpar sig bäst för förbränning, medan lågförmultnad torv används till växt- och strötorv.
Vid torvproduktion används endast det torra ytskiktet på torvmarken. Varje år utvinns de översta 5-10 centimetrarna av torvskiktet och en normal sommar kan produktionen ske under 35-40 dagar. Med den produktionstakten kan torv utvinnas från en täkt under 25-40 år innan det är dags att avsluta och aktivt efterbehandla området.
EFTERBEHANDLINGEN VIKTIG
I markägaravtalet med Södra ingår efterbehandling av torvtäkten, något som Södra utför och bekostar. Beroende på markens beskaffenhet kan täkten efterbehandlas på olika sätt, men det handlar i första hand om beskogning eller omvandling till våtmark och vanligtvis blir det en kombination av skog och våtmark.
På de täkter där Södra utvinner torv inleds efterbehandlingen allt eftersom torvproduktionen upphör.
Torvmark är ofta igenvuxna sjöar. När torvproduktionen är klar har man kommit ner till den gamla sjöbottnen som kan vara mycket bra mark för skogsproduktion.
– Det är viktigt att snabbt få igång skogsproduktionen på de marker som lämpar sig för det. Det är viktigt av två skäl. Det ena är ekonomiskt – markägaren får snabbt en produktiv skogsmark. Det andra skälet är miljömässigt. Genom beskogningen inleds bindningen av koldioxid och generellt binder skogsmark omkring 10 ton koldioxid per hektar och år, säger Kjell Gustafsson.
Det är länsstyrelsen som bestämmer hur marken ska efterbehandlas, men beslutet sker i samråd med markägare och Södra. Södras arbete är slutfört när länsstyrelsen har godkänt efterbehandlingen.
– Södra arbetar fortlöpande på att förbättra miljön under och framförallt efter avslutad torvskörd. Efterbehandlingsarbetet efter färdigskördad torvmark är lika viktig som utnyttjandet av själva resursen och kan ge området hög biologisk mångfald, säger Kjell Gustafsson.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: