"Bioenergin från svenska skogar är positiv för klimatet"

Idag används ungefär tio gånger mer fossil energi än bioenergi i världen, men användningen av bioenergi ökar kraftigt. Klimateffek­ten av bioenergianvändning varierar kraftigt beroende på hur bioenergi­systemen utformas och var i världen de etableras.

Göran Berndes är professor i fysisk resursteori vid Chalmers. Han har i många år forskat om hållbar markanvändning och biomassapro­duktion, inte minst klimataspekterna kring bioenergi. Han är engagerad inom bland annat International Energy Agency (IEA) och FN:s klimatpanel.

– När det gäller bioenergi kopplat till skogen handlar analyserna av klimateffekter ofta om att hålla reda på växthusgasbalanser kopplade till hur skogen brukas också för annat än bioenergi.

Är energi från skogens biomassa positiv för klimatet?

– Det beror på hur skogen brukas och vilken skoglig biomassa som används för energi. Den svenska skogliga bioenergin är i mina ögon positiv för klimatet och skogssektorn spelar en viktig roll i omställningen för att nå klimatmålen. Det är annorlunda om biomassan kommer från områden där en omfattande avskogning pågår. Klimatnytta förutsätter att skog­arna brukas hållbart, säger Göran Berndes.

Så skogen kan spela en viktig roll i det här sammanhanget?

– Skogsbruket ensamt kan inte ersätta alla fossila bränslen, men spela en viktig roll i länder med stora skogliga resurser och en skogsindustri som ut­nyttjar resurserna effektivt. Sverige och Finland är bra exempel på detta.

– För att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser är det centralt att använda bioenergi från skogen. Andra skogliga produkter bidrar när de ersätter produkter och därmed produktion som orsakar utsläpp av växthusgaser. Konstruktions­virke som ersätter stål och betong i byggsektorn bidrar genom att hålla kolatomer utanför atmosfären så länge virket finns i byggnaderna. Bioenergi baseras huvudsakligen på restflöden och ökade virkesflöden ger större restflöden. Dessa kan använ­das till biobränslen men också andra biobaserade produkter som textilier och gröna kemikalier. Så länge vi har en nettotillväxt binder den svenska skogen in kol.

– Rester från avverkningar bryts ner om de lämnas i skogen och då omvandlas kolet i biomassan till kol­dioxid som hamnar i atmosfären. Om avverkningsresterna i stället används för energiändamål hamnar kolato­merna i atmosfären tidigare, men det spelar mindre roll. Det viktiga är att biobränslena ersätter fossila bränslen och påskyndar utfasningen av fossil­baserade system. Ur ett klimatper­spektiv tycker jag att det är positivt att avverkningsrester används för energi, säger Göran Berndes.

Det finns olika uppfattningar om vad som gör bäst nytta för klimatet; att bruka skogen och producera skogliga produkter eller att lämna skogen oskördad som ett växande kollager. Vad beror det på?

– En förklaring kan vara att man menar olika saker med klimatnytta. Slutsatserna kan vara olika om man relaterar till det globala 2-gradersmålet eller till ett nationellt mål för att minska utsläpp av växthusgaser.

– Om målet är att minska de svenska nettoutsläppen under de när­maste decennierna kan det uppfattas som en lösning att lämna skogen orörd för att förstärka kolinbindningen i den svenska skogen.

– Det perspektivet utelämnar annat som är viktigt i ett längre tidsperspektiv; i skogar som lämnas orörda avtar kolinbindningen över tid. Till slut har skogens hela poten­tial att binda in kolatomer utnyttjats. Då har vi ett stort kolförråd att förvalta och ska förhindra effekter av stormar, insektsangrepp och bränder så att de inbundna kolatomerna inte hamnar i atmosfären.

– Det är också viktigt att värdera effekterna i andra länder om Sverige skulle sluta producera skogliga pro­dukter: Vart flyttar produktionen av skogliga produkter? Ökar använd­ningen av andra produkter som orsakar stora växthusgasutsläpp? Klimatvinsten uteblir om utsläppen i andra länder ökar lika mycket som nettoutsläppen i Sverige minskar.

– Sammanställningar av veten­skapliga studier visar att utvecklingsvägar som är förenliga med 2-graders­målet inte bygger på en snabb och fullständig utfasning av bränslen och material som innehåller kolatomer. I stället ersätts eller förändras fossilba­serade system och en del industriella processer, ett systemskifte som van­ligen innebär att biomassaanvänd­ningen för energi och material ökar.

Utifrån det perspektivet framstår väl skogsbruk och produktion av biobränslen och andra biobaserade produkter som det bästa alternativet?

– Ja, så tänker jag också. Men det finns fler perspektiv på detta än det finns sidor i Södras medlemstidning. Jag tror att debatten om skogen och klimatet kommer att fortsätta. Det är komplexa frågor och vissa försök till förenklingar – för att göra saker begripliga för dem som inte är djupt inne i frågorna – skapar missförstånd som leder tanken fel.

– Ett exempel är när man förklarar hur den skogliga kolcykeln ser ut genom att beskriva kolflödena i ett enskilt skogsbestånd. Detta har skapat en del missuppfattningar om hur kolbalanser på nationell nivå påverkas om man börjar använda skoglig biomassa för energi. Det blir inte bättre av att skoglig bioenergi ibland beskrivs som en kolbomb. Det ger intrycket att länder som stödjer skoglig bioenergi kommer att orsaka massiva koldioxidutsläpp. Men på nationell nivå fluktuerar den skogliga kolinlagringen kring en trendlinje som präglas av historisk markanvänd­ning, väder och långsiktig skoglig planering.

– På sikt så hoppas jag att debatten skärps och blir tydligare. En bra bör­jan är att vi försöker vara noggranna med att förtydliga vaga begrepp som till exempel klimatnytta.

Är trakthyggesbruket ett klimat­problem eftersom det blir ett nettoutsläpp under en viss period?

– Nej, ett sådant resonemang utgår just ifrån en betraktelse av kolflödena i enskilda bestånd. Bara en liten del av landskapet består av hyggen som avger koldioxid, huvuddelen är skog som växer och binder kol. Koldioxidutsläppen från hyggena balanseras av tillväxten i andra delar i skogen där tidigare uttag har gjorts. Det är för snävt att dra slutsatser om olika slags skogsbruk av kolbalanser på ett enskilt hygge.

– Vi måste mäta och klargöra hur kolbalansen ser ut över bestån­dens omloppstid för att förbättra kunskaperna om hur kolbalanser i landskapen utvecklas. Det är på den skalan som klimateffekterna av vårt skogsbruk bör studeras.

Nyligen röstade Europaparlamentet om regler för hur skogen ska få användas till förnybar energi. Inför behandlingen i Europaparlamentet förklarade en grupp forskare att de är motståndare till att hugga ner träd för att göra biobränsle.

– Man framhöll att träbaserade bränslen ger större utsläpp av koldi­oxid än fossila bränslen eftersom de innehåller mer kol per enhet energi. Dessutom används de oftast i an­läggningar med lägre verkningsgrad. Forskarna menade att då uppstår en koldioxidskuld när träd avverkas för att användas till bioenergi och den skulden har lång "återbetalningstid" eftersom skogens återväxt tar lång tid.

Varför invände du och flera andra forskare mot den beskrivningen?

– Forskarna karakteriserade skoglig bioenergi på ett missvisande sätt.

Vi invände mot påståendet att ökad efterfrågan av bioenergi inom EU skulle leda till ett storskaligt utnytt­jande av stamved för energiändamål och att det därför är nödvändigt att detaljreglera vilka delar av trädet som får användas till bioenergi.

– Den skogliga bioenergin baseras på restprodukter och rundved som inte kan användas för tillverkning av andra skogliga produkter. Istället för detaljreglering tryckte vi på hållbart skogsbruk som en hörnsten och för­utsättning för skogens positiva bidrag i klimatarbetet.

– Det är en grov förenkling att reducera bioenergins roll i föränd­ringen av energisystem till en jämfö­relse av kolinnehållet i olika bränslen och verkningsgraden i några få typenergianläggningar. Detta är bara några av de pusselbitar som man behöver ha koll på, sedan gäller det att lägga pusslet också.

Hur viktigt är det med ett hållbart skogsbruk?

– Hållbart skogsbruk är alltid en grundförutsättning oavsett vilka marknader man producerar för och vilka produkter man tar fram. Så ett råd till Södras medlemmar är: fort­sätt att sköta er skog hållbart oavsett marknader!

– De underliggande principerna för hållbart skogsbruk förhindrar en sådan utveckling som de oroade forskarna varnade för; en växande bioenergisektor baserad på ett systematiskt överuttag av stamveden i våra skogar som inte bidrar positivt i klimatarbetet. Utöver klimataspek­ten skulle också alla andra skogliga värden drabbas.

 

Fortsätt att sköta er skog hållbart oavsett marknader.".

/göran berndes

Hur står sig svenskt skogsbruk och skogsindustri i en internationell jämförelse när det gäller bioenergi?

– Svensk bioenergi har lett till både teknisk och kunskapsmässig utveck­ling som placerar Sverige i en tätpo­sition. Skogssektorn bidrar också till klimatarbetet genom andra skogliga produkter som ersätter produkter med högre klimatpåverkan.

– Det är spännande att se hur skogsnäringen utvecklas och som motvikt till dystra framtidsbilder är det uppfriskande och hoppingivande att möta den mångfald med innova­tioner, idéer och entusiasm som finns inom skogsnäringen.

– Nyligen läste jag en artikel där Chalmersforskare beskrev hur många produkter som är baserade på sällsynta och svåråtkomliga metaller kan ersättas med kolbaserade produkter som i framtiden kanske produceras av biomassa. För mig var det ett nytt spännande perspektiv: idag består skogssektorns bidrag till energiförsörjningen av att biomassa används som bränsle. I framtiden kan ett minst lika stort bidrag bestå i att skogens råvaror används för att producera solceller och batterier. Ett inspirerande exempel på en helt annan skoglig bioenergi än den vi tänker på idag, slutar Göran Berndes.