Fabin - Fastighetsvis betesinventering
Fabin är en enkel och robust inventeringsmetod du som skogsägare själv kan utföra. Den ger dig ökad kunskap om det aktuella betestrycket i unga bestånd och bättre koll på dina föryngringar. Metoden ger också värdefull information och ökad kunskap som kan stärka dig som skogsägare i olika viltförvaltningsforum. Fabin ersätter inte Äbin, utan fungerar som ett komplement på mer lokal nivå.
Vad är fabin?
Det finns ofta stora variationer när det gäller betestrycket inom älgförvaltningsområdet. För att kunna beskriva betespåverkan på en enskild fastighet har Södra tagit fram en metod för fastighetsvis betestrycksinventering, Fabin, som komplement till Äbin. Inventering av viltskador och spillning görs då i plant- och ungskogar mellan 0,3-3 meter i beståndsmedelhöjd.
När ska jag göra fabin?
Rekommenderad tidpunkt är efter avslutat vinterbete och innan ny vegetationssäsong startat, det vill säga under perioden april–maj.
Hur går inventeringen till?
Den enda utrustning som krävs är en smart telefon eller läsplatta, ett mätspö eller måttband som är 282 cm, samt en centrumpinne för att markera provytecentrum. På ytan noteras alla tallar och granar i fyra olika skadeklasser, dessutom noteras om närmaste björk och rönn, asp, sälg eller ek är betad eller inte (om det finns på ytan). Avslutningsvis noteras om det finns spillning av älg, rådjur eller hjort på ytan.
Här hittar du fullständiga instruktioner
Äbin - älgbetesinventering
Vad är Äbin?
Äbin står för Älgbetesinventering och mäter omfattningen av klövviltets (Älg, kronvilt, dovvilt och rådjur) bete i ungskogarna och är ett av underlagen till älgförvaltningen. Inventeringen ger en översikt över skadornas omfattning och påverkan på skogens tillväxt och hälsa.
Hur går en Äbin till?
Inventeringen utförs genom att utbildade inventerare undersöker utvalda provytor i skogen. På varje provyta registreras skador på träd och vegetation, såsom avbetade toppskott, barkgnag och andra tecken på betesskador. Data samlas in och analyseras för att ge en helhetsbild av betessituationen i området.
På hur stor yta utförs Äbin?
Äbin utförs på älgförvaltningsområdesnivå (ÄFO), vilket innebär att det täcker stora områden. Ungefär 12.000 skogsbestånd med en höjd på 1–4 m inventeras, fördelat på cirka 50.000 provytor. Vanligtvis sträcker sig dessa områden totalt över 50.000 till 150.000 hektar.
Vem ansvarar för att genomföra Äbin?
Skogsstyrelsens uppgift är att tillhandahålla och utveckla Äbin som metod, bearbeta och analysera insamlade data samt publicera resultatet. Ett antal större skogsbolag och skogsägarföreningar, däribland Södra, upphandlar de företag som utför fältinventeringen.
Hur används resultaten från Äbin?
Resultaten är viktiga för att justera jaktkvoter och planera skogsskötselåtgärder. Genom att förstå betesskadorna kan man vidta åtgärder för att minska dem och främja en hållbar skogsförvaltning. Detta leder till bättre beslut om viltförvaltning och skogsskötsel, vilket skapar en balans mellan viltpopulationen och skogens hälsa.
Nyfiken på att lära dig mer om äbin och se resultaten?
På Skogsstyrelsen kan du läsa mer om Äbin och foderprognos.

Inventering av älgstammen
Avskjutningsstatistik
Uppgifter om alla älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.
Älgobservationer (Älgobs)
Älgobsen är en av flera metoder för att skatta en populations täthet i form av ett relativt index och används främst för att visa på förändringar inom ett område. Älgobsen uppskattar också sammansättningen i en älgpopulation.
Spillningsinventering
Spillningsinventering är en metod för att i första hand skatta tätheten av spillningshögar inom ett visst område för en viss period. Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet – antingen som ett index eller som ett absolut mått.
Älgkalvvikter
Kalvvikter avslöjar mycket om kvaliteten i älgstammen. Den beskriver djurens kondition för att till exempel kunna få en förvarning om att betessituationen försämras eller förbättras inom området. Kalvarnas vikt följer variationer i den omgivande miljön. Exempelvis avspeglas ett år med dålig foderkvalitet direkt i lägre vikter.
Användning av inventeringsresultat och statistik
En väsentlig del i en anpassningsbar viltförvaltning är att hela tiden följa utvecklingen via insamlade värden och tillgänglig statistik, löpande utvärdera hur det går och anpassa åtgärder efter detta. Det finns en rad olika källor att använda sig av, exempelvis Länsstyrelsernas system Älgdata.se.
För en komplett överblick av läget rekommenderas skogsbolagens system Jaktrapport, som bland annat innehåller sammanställda rapporter som löpande visar avskjutningsmål och aktuell avskjutning, betesskadenivå enligt Äbin, trend för älgstammen enligt älgobs och mycket mer.
Rapport per älgförvaltningsområde