Först och främst gäller det att klargöra att lönsamhet inte är något som är fast eller bestämt utan lönsamheten på skogsgården, liksom i alla andra företag, går att påverka. Diskussioner om lönsamhet tenderar att i för stor utsträckning enbart handla om virkesprislistor, trots att detta är en av de parametrar man som företagare inte kan påverka. Att inrikta sin strategi enbart efter virkespriser är dessutom en riskfylld strategi eftersom det bygger på osäkra spekulationer om framtida prisutveckling. Genom att upprätthålla en kontinuitet i avverkningarna blir lönsamheten mindre känslig för prisvariationer och genom rätt skötsel skapas dessutom bestånd med högre virkespris och lägre avverkningskostnader. Innan vi går vidare är det därför viktigt att ha i åtanke att rotnettot också påverkas av de investeringar som görs i skogsvård.

En skogsgård är ett företag som producerar och säljer virke, ofta genom ett avverkningsuppdrag, och träden är att betrakta som företagets produkter där nettot per kubikmeter återspeglar vinstmarginalen. Ett företags lönsamhet avgörs däremot inte enbart av vinstmarginalen utan också av antalet produkter som kan produceras och säljas per år. Det vill säga hur effektivt företagets produktionsresurser utnyttjas.

När vi pratar om lönsamhet på skogsgården måste därför hela företaget tas i beaktning och inte bara vinsten per kubikmeter eller i ett enskilt bestånd. Gör vi inte det så missar vi en stor del av vad det innebär att driva ett lönsamt företag.

Lönsamhet över tid

Det är också viktigt att komma ihåg att skogsgården som verksamhet skiljer sig från andra typer av företag på det vis att resultatet naturligt varierar mellan olika år till följd av differenser i skogsbruksåtgärder. Stora avverkningar under ett år innebär exempelvis ökade skogsvårdskostnader och sannolikt minskade virkesintäkter under ett par efterföljande år, men den totala lönsamheten under perioden behöver inte nödvändigtvis ha förändrats. Det är därför inte möjligt att analysera resultatsvängningar mellan enskilda år som förändringar i lönsamhet utan det måste betraktas som en trend över en längre tid.

När vi tittar på långsiktiga trender är det givetvis viktigt att uttrycka priser och kostnader i reala mått, alltså justerat för inflation. Det gäller dock att komma ihåg att trots att rikets genomsnittliga rotnetto under perioden 1980-2016 realt har en svagt fallande kurva så är detta just är ett mått på vinstmarginalen per enhet, inte på skogsgårdarnas totala lönsamhet.

Under samma period ökade nettoavverkningen i Sverige enligt Skogsstyrelsen från cirka 47,1 miljoner m3fub till 73,4 miljoner m3fub. Detta genom en rationalisering av skogsbruket, bättre skogsvård och ett hållbart högre virkesuttag. Enligt riksskogstaxeringen uppgår total areal produktiv skogsmark i Sverige till 22,7 miljoner hektar (exklusive nationalparker, reservat och naturområden). Vid en konstant skogsmarksareal under perioden innebär detta att uttaget per hektar ökat med cirka 56 procent. Med en sådan ökning av utbudet, bara på vår inhemska marknad, är det inget häpnadsväckande antagande att marknadspriserna per kubikmeter sjunkit i reala termer till följd av att utbudet ökat snabbare än efterfrågan på virke.

Samtidigt är det tydligt att omsättningen per produktiv hektar skogsmark har ökat i snabbare takt än den reala nettominskningen per kubikmeter. Ett mer rationellt skogsbruk har med andra ord lett till att landets skogsgårdar totalt genererat en högre avkastning eftersom skogsmarkens produktionsförmåga har kunnat nyttjas mer effektivt.

Genom att uttrycka lönsamhet som netto per hektar produktiv skogsmark ges alltså en mer komplett bild över den verkliga lönsamheten på skogsgården i förhållande till dess produktionskapacitet. I nedanstående graf har resultatet per kubikmeter, efter skogsvård och omkostnader, kombinerats med uttaget per hektar för att spegla den genomsnittliga avkastningen på en hektar produktiv skogsmark i Sverige under perioden 1980-2016.

Givetvis varierar den årliga avkastningen även här beroende på avverkningsvolymer och netton under de enskilda åren, men sett ur ett trendmässigt perspektiv så har en högre effektivitet i skogsbruket gett en ökad avkastning på en medelskogsgård i Sverige.

Strategi för ökad lönsamhet

Det är få företag inom råvaruproduktion som direkt kan påverka marknadspriset på sina produkter. En ökad lönsamhet byggs i första hand genom intern effektivitet. Skogsgården är inget undanta. Det gäller att utforma strategier för att nyttja markens produktionsförmåga så effektivt som möjligt. Skötseln bör alltså inriktas mot att öka både nettot per kubikmeter och avverkad volym per år.

Skogsvårdande åtgärder som markberedning, plantering, röjning och gallring ökar värdet på virket, sänker avverkningskostnaderna och gör att marken producerar mer virke under en kortare period. En sänkt omloppstid innebär också att intensiteten i skogsbruket ökar så att fler hektar avverkas och gallras varje år. Genom att utföra rätt åtgärd i rätt tid ökar det hållbara virkesuttaget per hektar samtidigt som nettot per avverkad kubikmeter stiger. En bra skogsvård kan därav sägas vara själva motorn för en ökad lönsamhet.

För att realisera den ökade intensiteten gäller det förstås också att skogen avverkas när den blivit mogen. Annars minskar det genomsnittliga uttaget per hektar, och därmed också lönsamheten. På samma vis är det förstås inte heller lönsamt att avverka mer än marken klarar att långsiktigt producera eftersom både värdet per kubikmeter och avverkad volym då förr eller senare kommer att sjunka.

Detta kan sättas i relation till en spekulation om ökade virkespriser i framtiden. Går priserna upp kraftigt i närtid är det givetvis möjligt att få en hävstång på lönsamheten genom att samla ihop avverkningsvolymer till ett år med höga priser. Här gäller dock att beakta risken för att priserna inte stiger och den reala utvecklingen av rotnetton visar en historiskt större sannolikhet att få ett lägre virkespris genom att vänta. Risken är då att lönsamheten sänks både genom en lägre vinstmarginal och en lägre volym.

Genom att istället omfördela arealer med gammal skog och låg förräntning till växtliga ungskogar nyttjas markens produktionsförmåga bättre och värdetillväxten ökar samtidigt som risken sänks. En del av det frigjorda kapitalet kan sedan med fördel användas till att investera i beståndsanläggning och skogsvård för ytterligare förbättrad lönsamhet i framtiden!

Jämför din avkastning

Södra sammanställer varje år lönsamheten för en typgård bestående av 100 hektar produktiv skogsmark där resultatet bygger på medlemmarnas kostnader och intäkter under året. Genom att beräkna ditt skogsnetto per hektar under ett par år får du en bild över hur lönsamheten på din skogsgård står sig jämfört med en medelfastighet i Götaland. Kanske finns det åtgärder att göra för att förbättra din lönsamhet?

Text: Viktor Silvemark, skogsekonom Södra