Sågverket skulle för att citera Förbundskontakt nr 3 1966 ”lätta på Östergötlands svåra och pristryckande timmersituation”. Lokaliseringen till Kisa var inte självklar men eftersom Kisa var en avfolkningsbygd såg landshövding Per Eckerberg gärna att sågverket byggdes på orten. Och så blev det.

Omfattande projektarbete

Projektarbetet för Kindasågen var omfattande. Det gällde att göra rätt avvägningar i många olika avseenden. Ett viktigt vägval var om man skulle välja ram- eller bandsåg. Detta val vållade många och långa överväganden innan man bestämde sig för ramsåg. Sågen utrustades med två linjer, den ena för klent virke och den andra för virke på 8-26 tum. Den fick också teknik för att kunna ta emot trädslagsblandat timmer, torkarna dimensionerades för att kunna torka hela produktionen och teknik för paketering av den sågade varan installerades. Timret skulle lagras i den angränsande sjön för att undvika den kvalitetsförsämring som kan uppstå vid lagring på land.

Avsättning för de östgötska skogsägarnas timmer var skälet till att sågverket i Kisa byggdes.

Vid full produktion beräknades Kindasågen få en kapacitet på cirka 10 stds per timme, eller 38 000 stds per år*. Samtidigt skulle cirka 60 m3 flis och cirka 35 m3 spån produceras per timme. Timmeråtgången bedömdes till cirka 500 stockar per timme. Utöver 140 personer vid själva sågverket behövdes bortåt 75 för transporterna till och från sågverket och virkesbehovet beräknades ge sysselsättning för cirka 500 helårssysselsatta.

De första stockarna började sågas i Kindasågen 1968 och den 4 juni 1969 invigdes sågverket av landshövding Per Eckerberg. Det var en stor dag för skogsägarna i Östergötland som länge sett fram emot att få bättre avsättning för sitt timmer.

Det skulle dock visa sig att den använda tekniken inte i sin helhet var ”beprövad teknik”. En rad problem uppstod när de olika stegen i produktionskedjan skulle samordnas till en fungerande enhet. Bland annat uppstod svårigheter med upptagning av timmer från sjömagasinet och timmerlagringen.

Genom många investeringar har såväl produktionskapaciteten som förädlingsgraden ökat vid Kindasågen.

Många investeringar

Under årens lopp har en rad investeringar gjorts för att förbättra eller ersätta delar av sågverks-anläggningen i Kisa. En ny klentimmerlinje tillkom 1974. 1990-91 installerades en helt ny såglinje som ersatte de ursprungliga linjerna från 1968 och klentimmerlinjen från 1974.

Investeringar för att öka torkkapaciteten har skett i olika omgångar men även investeringar för att öka förädlingsgraden. Bland annat uppfördes en anläggning för fingerskarvning, som senare lades ner. En annan åtgärd var att 1993 uppföra en ny hyvleri- och förädlingsfabrik vid Kindasågen. Samtidigt lades det hyvleri ner som sedan lång tid tillbaka funnits i Hultsfred. Från mitten av 1990-talet ökade förädlingsgraden successivt. 1995 vidareförädlades 30 procent av produktionen, två år senare 37 procent.

Över 1 000 personer besökte Kindasågen när den firade 50 år.

Fjärrvärme från sågen

Under 2000- och 2010-talen har investeringarna i sågverket i Kisa fortsatt. Som ett led i Södras bioenergisatsning byggdes biopannan om 2007 så att sågverkets spillvärme kunde bli fjärrvärme i tätorten Kisa. Året därpå gjordes en stor satsning på två vandringstorkar och under 2010-2011 investerade sågverket i bland annat nytt kantverk och ny ströläggning. 2012 infördes automatsortering i justerverket – en investering på 24 miljoner kronor.

Idag producerar Kindasågen årligen 240 000 m3 sågade trävaror – 60 procent gran och 40 procent furu – och produkterna säljs främst på den svenska marknaden. Sågverket har 92 anställda.

2018 är det 50 år sedan produktionen vid Kindasågen startade. I slutet av sommaren firades jubiléet med ett öppet hus på sågverket som besöktes av över 1 000 personer.

*1 stds motsvarar 4,672 kubikmeter.

Texten bygger bland annat på utdrag ur boken ”Om massa, brädor och tjärdoft…” av Ingvar Karlsson, 2006.