Om bilden

Inventering för grön skogsbruksplan i Ubbhult 1996. Från vänster skogs-inspektor Nils-Göran Nilsson och medlemmarna Gunnar och Ulla Nicklasson.

Den nya skogspolitiken blev starten för ett ökat engagemang i naturvårdsfrågor. Södras styrelse tog snabbt fram en ambitiös handlingsplan för naturvård och virkesproduktion i förening och anställde den erfarne skogsekologen Gustaf Aulén.

Gröna skogsbruksplaner 

1996 lanserade Södra de första gröna skogsbruksplanerna i landet där den stora nyheten var att de innehöll fyra målkoder för skötseln av olika skogsavdelningar på en fastighet. Målkoderna är PG (Produktion med generell naturhänsyn), K (Kombinerade mål), NS (Naturvård skötsel) och NO (Naturvård orört). Södras medlemmar har bidragit med frivilliga naturvårdsavsättningar på minst 130 000 ha produktiv skogsmark vilket motsvarar en yta av 200 000 fotbollsplaner.

1997 började Södra följa upp hänsynen i samband med avverkningar och sammanställa gröna bokslut. Resultaten från boksluten är ett viktigt redskap för att fortlöpande kunna förbättra olika delar av hänsynen. 

Kunskapsspridning 

För att sprida kunskapen om skogens ekologi och ge förslag på lämpliga naturvårdsinsatser producerade Södra boken Liv i Skogen 1997. Den trycktes i en upplaga på 30 000 exemplar och spreds till medlemmar samt användes under många år som kursmaterial i utbildningar för bland andra tjänstemän och skogsentreprenörer. 2011 kom nästa stora bok, Skogens vatten, som producerades tillsammans med de andra skogsägarföreningarna. I boken finns såväl handfasta råd för olika hänsynsåtgärder vid vatten, som ett helt nytt sätt att bedöma vattendragens naturvärden och dela in dem i fyra olika blå målklasser. 

Gröna och blå körkort 

Utfärdat blått och grönt körkort.

Entreprenörer som utför skogliga åtgärder på uppdrag av Södra måste ha ett grönt körkort. Det erhålls genom en särskild utbildning i natur- och kulturmiljövård samt hänsyn till sociala intressen. För de som arbetar med dikning och dikesrensning krävs dessutom ett blått körkort med fokus på hantering av vattenmiljöer.                                        

Utbildningar i naturvårdsbiologi, kulturmiljövård och hänsyn i samband med skogliga åtgärder är numera årligen återkommande aktiviteter. De riktar sig i första hand till Södras skogstjänstemän, gröna planläggare och förtroendevalda naturvårdsombud.                                                                                                                                              

Naturvård i ett landskapsperspektiv

2003 lanserade Södra ett helt nytt verktyg som heter Skogliga naturvärdesregioner för södra Sverige. Skriften togs fram genom ett samarbete mellan Skogforsk och Södra. Syftet med naturvärdesregionerna är att kunna väga in det viktiga landskapsperspektivet i samband med skogsbruksplanläggning och prioriteringar av såväl frivilliga avsättningar som generell hänsyn. En ny omarbetad och utökad upplaga av Naturvärdesregionerna kom 2015 och har väckt stort intresse bland såväl andra skogliga aktörer som myndigheter.

Skogscertifieringar

Exempel på generell hänsyn i samband med avverkning. Naturvärdesträd i form av en gammal ek, en hänsynsyta med lövträd samt högstubbar.

Södra var en aktiv part i bildandet av PEFC™ (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) och år 2000 började medlemmarna certifieras enligt deras standard. 2009 gick Södra dessutom med i FSC® (Forest Stewardship Council) och de flesta medlemmar är nu dubbelcertifierade. 2002 utvecklade PEFC ett certifieringssystem för skogsentreprenörer vilket var ett viktigt steg för att nå ut med naturvårdsbudskapen till dem som gör det mesta jobbet i skogen. I certifieringen ingår även att sköta virkesproduktionen på ett ansvarsfullt sätt, samt att leva upp till vissa sociala standarder. Skogscertifieringen är därmed direkt tillämpning av de skogspolitiska målen. 

Naturvårdsarbetet blir aldrig färdigt utan det behöver ständigt bedrivas och utvecklas. Nyckelspelarna är medlemmarna och de entreprenörer som utför arbetet i skogen.