En tjärfabrik i Lenhovda blev språngbrädan ut i det industriella för Södra. Tjära och terpentin utvanns för att användas som drivgas till bilar eller säljas till sjukhus, militäranläggningar och enskilda fastighetsägare. I södra Sverige fanns, till skillnad från Norrland, ett virkesöverskott efter andra världskriget. Det behövdes en industriell utbyggnad för att kunna ta hand om överskottet, speciellt klenveden. Det saknades också avsättningsmöjligheter för sågverksavfall. Man insåg att det var resursslöseri att inte ta hand om alla restprodukter. Efter krigsslutet minskade dessutom efterfrågan på brännved då importen av kol och olja kunde tas upp igen och bönderna fick svårt att hitta avsättning för klenvirket. 1944 svarade brännveden för 61 procent av virkesomsättningen, 1950 svarade den för 8 procent.

Virkesöverskott och massaproduktion

Det årliga virkesöverskottet i södra Sverige uppskattades vid den här tiden till 2–3 miljoner kubikmeter. Inom sydöstra förbundet skulle det kunna försörja en cellulosafabrik med över 100 000 tons kapacitet, enligt Gösta Edströms tal i Jönköping i september 1949. De privata intressenterna ville dock inte bygga ut industrin om de inte hade garanti på att få köpa skogsägarnas mark eller på annat sätt säkra tillkomsten på ved till massafabrikerna. Citat från Gösta Edström: ”…kommer icke det privata riskbärande kapitalet att visa intresse för våra problem, är vi också beredda att taga saken i egna händer och själva medverka till en utbyggnad av de virkeskonsumerande industrierna.” Det här var inte bara tomma ord – ett förslag på en massafabrik i Mönsterås presenterades för Södras styrelse i januari 1952 och i november 1958 kunde den första massan tillverkas.

Massaproduktionen utökades därefter med ett massabruk i Mörrum som invigdes 1962 och ett massabruk i Värö vars produktion startade 1972. Under 2014 tog Södras styrelse beslut om den största investeringen i Södras historia. Det resulterade bland annat i att en helt ny massafabrik i Värö stod klar 2016.

Läs mer om Södras satsningar på massabruken.

Sågade trävaror

Mer och mer av timret i de sydsvenska skogarna kom till användning när sågverken ökade produktionen efter andra världskriget. Behovet av avsättning för timret har alltid legat bakom satsningarna på sågverk eftersom sågtimmer svarar för den största delen av inkomsten i skogsbruket. Södras sågverkshistoria börjar 1943 då man övertog en såg i Hallabro i Blekinge.

Kapaciteten och produktionen vid sågverken förändrades stadigt i takt med marknadskrav. Små sågar ersattes av stora med modernare utrustning och bearbetning och förädling blev vanligare.
När Södras sågverk i Kinda startade 1968 var det en milstolpe i den sydsvenska sågverkshistorien. Det var första sågverket som byggts på mycket lång tid.

Läs mer om Kindasågen.

Utbyggnaden fortsatte och 1974 stod Södras sågverk i Värö klart. Det byggdes i anslutning till massabruket där gemensamma resurser kunde utnyttjas. 1999 var det dags för den första stocken att sågas i Mönsterås. Även detta sågverk placerades i anslutning till ett av koncernens massabruk (bruket i Mönsterås) med de fördelar det innebar.

2011 uppförde Södra ett helt nytt sågverk i Värö – Europas modernaste – med en kapacitet på 600 000 kubikmeter. Produktionen av sågade trävaror ökade ännu mer med köpet av Geijerträ 2012 där fyra sågverk ingick.

Idag är konstruktionsvirke och andra byggvaror det största produktområdet för Södras sågverk och förädling såsom hyvling, torkning och hållfasthetssortering är standard. Vidareförädlingen utökades 2013 med grundmålad ytterpanel och 2018 infördes även kulörmålad ytterpanel.

Läs om hur marknaden har styrt sågverkens utveckling.

Spånskivor och hustillverkning

1958 startades tillverkning av spånskivor vid en ny fabrik i Åryd. Spånskivefabriken i Laholm kom i Södras ägo genom fusionen med Hallands Skogsägareförening 1964. 1972 invigdes ytterligare en spånskivefabrik, den här gången i Hultsfred. När tillverkningen var som störst producerade Södra cirka 290 000 kubikmeter spånskivor, vilket motsvarade 40 procent av den totala produktionen i Sverige. Efter att i många år ha tillverkat spånskivor bildar Södra 1981 Swedspan tillsammans med Statens Skogsindustrier och Swedish Match. Det var början till slutet för engagemanget i spånskiveindustrin. Inom några år hade Södra lämnat ägarkretsen.

Södra köpte Hultsfreds Träförädling, Standard-hus och Svenska Ideal-hus redan på 1940-talet. De tre företagen slogs samman och fick namnet Hultsfreds-Hus. Under åren 1965 – 1973 levererade fabriken mer än 2 000 trähus per år. Hultsfreds-Hus var norra Europas största tillverkare av hus och företaget engagerade hela bygden under sin storhetstid. Fabriken fick bland annat byggmaterial från spånskivefabriken i Laholm. Fiberplankan var speciellt framtaget för ändamålet. Den var lättare att montera och lättare att bära.

Hultsfreds-Hus förblir i Södras ägo fram till 1981. Sedan 1 oktober 2009 ingår istället hustillverkaren Trivselhus i skogskoncernen Södra. 

Interiörträprodukter

När Södra 2002 köpte Geijerträ ingick interiörträgruppen Gapro, med flera fabriker som bland annat tillverkade golv, lister, panelskivor och räcken, ingick. Köpet tillförde Södra ny förädlingskompetens. På grund av dåliga marginaler och ökad konkurrens har interiörträverksamheten successivt avvecklats och 2018 avvecklades den interiöra verksamheten helt.

Skogen är framtiden

På massafabriken i Mörrum finns en linje där man tillverkar textilmassa av lövskog. Lövskog ger bättre fiber för textil – det är en kortare fiber än det från barrträd som används till papper. Kunderna förädlar sedan massan till textil. Exempel på textil som görs på detta sätt är tencell, biocell och viskos. Flera svenska klädkedjor använder cellulosa i sina kläder. Södra har även utvecklat biokompositmaterialet durapulp som i framtiden skulle kunna ersätta den miljöförstörande plasten.

Även höghus kan idag göras i trä eftersom det numera finns träbaserade material som kan ersätta stål och betong. Fram till 1994 var det inte tillåtet att bygga trähus med fler än två våningar på grund av brandrisken, men nya träprodukter och byggtekniker gör det möjligt att bygga stora och höga trähus som har hög brandsäkerhet. Det finns många exempel med hus i Sverige som är byggda efter den tekniken. I Växjö är mer än 50 procent av de nybyggda flerfamiljshusen i trä.

Att bygga med trä på höjden är en växande marknad där efterfrågan är driven av ekonomi- och hållbarhetsaspekter. Södra satsar nu på korslimmat trä som är ett flexibelt, transporteffektivt och lätt material med hög miljökvalitet. En första anläggning för korslimmat trä ska tas i produktion i Värö sommaren 2019.

Nyckeln till hållbar framgång

Skogen är en viktig komponent för att världen ska kunna ställa om till en hållbar bioekonomi. Idag kan man tillverka mer smarta produkter av skogen än någonsin förr. Redan nu gör man kläder, mat, nya förpackningsmaterial, olika slags filter och biodrivmedel. Men inom Södra är vi övertygade om att vi kan utveckla fler lösningar och innovationer från skogen. Förädling av skogen är idag nyckeln till hållbar framgång.