Arealerna i planen är beräknade i en digital karta. Arealuppgifterna kan avvika från uppgifter i till  exempel jordregister och taxeringslängd, både vad gäller skogsmarksareal och total landareal.

Metoden som planläggaren använt för insamling av skogliga data (ålder, SI, virkesförråd med mera) innebär att exempelvis det bedömda virkesförrådet i ett enskilt bestånd kan avvika ganska mycket från det verkliga värdet. För hela fastigheten är avvikelsen mindre.

Därför ska inte planens uppgifter användas i andra sammanhang, till exempel vid värdering eller som underlag i samband med försäljning, utan att noggrannare mätningar görs först.

Framställning av planen

FÖRARBETEN

Planläggaren går först igenom det underlag som redan finns om fastigheten. Det kan vara äldre skogsbruksplan, ortofoton (skalenliga flygbilder) och kartor (främst fastighetskartan). Avstämning görs mot olika inventeringar, i första hand Skogsstyrelsens nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar samt länsstyrelsens fornminnesinventering. Det kan också vara annat material som kommun, länsstyrelse eller andra har sammanställt. Planläggaren kontaktar dig som markägare för att informera sig om dina olika behov och målsättningar med ditt skogsbruk. En preliminär indelning av fastigheten görs mot bakgrund av detta underlag.

FÄLTARBETEN

När planläggaren har satt sig in i bakgrundsmaterialet besöks fastigheten och skogliga data samlas in. Naturvärdenas kvalitéer bedöms och beskrivs och ett långsiktigt mål för varje enskild avdelning (bestånd) föreslås. Behovet av åtgärder för den kommande tioårsperioden noteras, avdelning för avdelning.

Under fältarbetet görs den slutgiltiga indelningen av fastigheten.

EFTERARBETEN

När fältarbetet är klart sammanställs skogsbruksplanen. Planläggaren strävar efter att anpassa planen efter dina behov och de naturgivna förutsättningarna. Ett utkast granskas av dig för eventuella korrigeringar.

Du hittar mer om din plan och kontaktuppgifter till din inspektor under dina sidor här på www.sodra.com.

Baskrav för skogscertifiering

Den gröna skogsbruksplanen är ett av baskraven för skogscertifieringen för dig med en fastighet större än 20 hektar. Enligt certifieringsavtalet för dubbelcertifiering krävs det att man har en skogsbruksplan eller skaffar en senast två år efter certifiering. För enkelcertifiering enligt PEFC™ ska plan ha upprättats inom tre år. Detta innebär att alla som är certifierade har eller kommer att skaffa en grön skogsbruksplan.

DOKUMENTATION AV UTFÖRDA ÅTGÄRDER

Skogscertifiering har som baskrav att utförda skogsskötselåtgärder och väsentliga naturvårdsåtgärder ska dokumenteras. Detta gör du enkelt om du har en plan som går att redigera i Skogsägarplan webb genom att direkt utföra åtgärden i din skogsbruksplan. Har du inte möjligheten att redigera din plan så dokumenterar du det antingen genom anteckningar i det egna kartskiktet i Skogsägarplan webb eller genom att efter utförd åtgärd fylla i blanketten ”Dokumentation av utförda åtgärder” som du hittar under rubriken Blanketter längst ner på sidan.

Skogsägarplan webb (du behöver vara inloggad för att få tillgång till tjänsten)

Användarinstruktioner

Södras gröna skogsbruksplan ger dig en samlad kunskap om produktions- och naturvärden och är ett värdefullt underlag för planering både av virkesproduktion och naturhänsyn.

Planen är ett redskap vid kommunikation såväl med myndigheter som med den som utför åtgärder i din skog.

Sätt dig in i vad planen innehåller

Rapporterna ger tillsammans med de olika temakartorna en bra överblick över ditt skogsinnehav.

  • Försättsbladet talar om vad planen heter och var den är belägen samt när planen är upprättad och vilken tidsperiod den avser.
  • Rapportens sammanställning ger en övergripande bild över innehavet med bland annat fördelning på ägoslag, trädslag, virkesförråd och skattad tillväxt.
  • Skogens fördelning på åldersklasser visar åldersstrukturen.
  • Skogens fördelning på huggningsklasser ger en signal om skogens mognadsgrad.
  • Skogens fördelning på målklasser visar hur stor andel av den produktiva skogsmarken som föreslagits för produktion respektive naturvård. Temakartan som du får om du markerar Målklasser i kartlegenden visar på ett överskådligt sätt var naturvärdena finns på din fastighet.
  • Rapporten Avverkning och tillväxt visar uttag i gallring respektive föryngringsavverkning i respektive åldersklass utifrån föreslagna åtgärder. Den visar också en skattad tillväxt för tioårsperioden och ett skattat förråd vid planperiodens slut förutsatt att föreslagna åtgärder utförs.
  • Skogsvårdsåtgärder ger en summering av föreslagna åtgärder på angelägenhetsgrad, det vill säga när i tiden de bör utföras.
  • I Åtgärdsöversikt listas alla avdelningar som har åtgärder planerade under planperioden. Listningen är grupperad på angelägenhetsgrad. Den vädertåliga kartan i Karta för fältbruk visar den första huvudåtgärden som är föreslagen för en avdelning. Temakartan kan du se på webben om du markerar Åtgärder i kartlegenden i Skogsägarplan webb.
  • Avdelningsbeskrivningen visar detaljerad information om enskilda bestånd. Avdelningsbeskrivning enkel är den som du fått ut i Karta för fältbruk.
  • Rapporten Utförda åtgärder är blank tills planen har uppdaterats med åtgärder som har utförts. Detta kan i dagsläget endast göras av Södra i samband med tjänsten Uppdatering.
  • Under Gröna kommentarer finns avdelningar som är avsatta för naturvård kommenterade. De har alla en beskrivning, ett mål och en föreslagen åtgärd.
  • Under Fastighetskommentarer finns planläggarens kommentarer rörande din fastighet.
  • Vid leverans av din skogsbruksplan så fick du ut den Södras fickhandbok i skogsskötsel ”Så sköter Södra skog”. I handboken finns förklaringen till ord och begrepp som används i skogsbruksplanen. Här finns råd om hur skogens åtgärder utförs på bästa sätt. Det är en handbok lämplig att ta med ut i skogen.

Naturvärden utanför skogsmarken

Din Gröna skogsbruksplan beskriver de naturvärden som före­kommer på den produktiva skogsmarken på din fastighet. Det finns naturligtvis naturvärden även på berg, myr, inägor och annan mark, men dem har Södra inte inventerat under arbetet med skogbruksplanen. Det gäller dock att du själv är uppmärksam på de naturvärden kopplade till träd som står utanför den produktiva skogsmarken. Kanske är det här som du har de verkliga naturvärdespärlorna.

Här ger vi några exempel på naturvärden kopplade till träd som du bör vara särskilt uppmärksam på:

  • Kulturmark: Äldre träd, främst grova lövträd. Du kan hitta dem i alléer och beteshagar, som hamlade träd och vårdträd. Dessa träd kan vara mycket bra miljöer för lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar.
  • Impediment: Inga åtgärder bör utföras på impediment. Enstaka träd får dock tas bort, om det inte påverkar naturvärdet. Grova träd och döda träd utgör oftast själva naturvärdet. Tekniska impediment (blockrik mark, brant terräng och andra svårtillgängliga områden) är lämpliga ­för koncentration av detaljhänsyn till hänsynsytor.

Exempel på hur du använder planen

Hur mycket virke har jag per hektar på fastigheten?
Frågan avser hela fastigheten, så svaret finns i rapporten Sammanställning. Där hittar du uppgiften om virkesförråd. Virkesförråd finns även beskrivet under ”Begrepp i skogbruksplanen” i Så sköter Södra skog.

Hur mycket avverkningsbar skog finns det?
Även den här frågan rör hela fastigheten, och svaret finns i rapporten ”Skogens fördelning på huggningsklasser. Du kan även slå upp huggningsklasser i Så sköter Södra skog.

Hur stor areal produktionsbestånd har jag, och hur stor areal naturvårdsbestånd?
En tredje fråga om hela fastigheten. Svaret hittar du i rapporten ”Skogen fördelning på målklasser”. Målklass finns även beskrivet under Södras gröna skogsbruksplaner i Så sköter Södra skog.

Hur gammalt är beståndet omedelbart väster om Gamla torpet?
Zooma in i kartan så att du lätt kan läsa numret på den avdelning som du söker. Du kan dra kartan i sidled med hjälp av ”handen” i verktygsfältet. Klicka i kartan på den avdelning som du vill veta mer om. Avdelningen markeras i Avdelningsinformationen nederst i bild. Du kan också söka efter avdelningen genom att rulla i listan med avdelningsinformation. Här finns detaljerad beskrivning av alla bestånd på fastigheten.

Varför klassas bestånd X som ett NS-bestånd?
Sök upp beståndet (avdelningen) i rapporten med ”Gröna kommentarer”. Där finns dels en målformulering, en beskrivning av beståndets kvalitéer, dels ett förslag till åtgärder för just bestånd X.

Vilka bestånd skall gallras under planperioden?
Frågan gäller en viss åtgärd. Du kan antingen välja att titta i sammanställningen av åtgärder i rapporten ”Åtgärdsöversikt” vilken anger vilka åtgärder som är aktuella för respektive bestånd (avdelning). Notera att åtgärderna är grupperade i tre åtgärdsintervaller, snarast, inom 2–5 år, inom 6–10 år och redovisas på separata blad. Du kan också välja att skapa ett avdelningsfilter för åtgärden gallring. Se vidare Användarhandledning för Skogsägarplan webb.

Jag behöver pengar för en ombyggnad av en ekonomibyggnad de närmaste 2–3 åren. Hur kan jag med hjälp av skogen finansiera den investeringen?
För att finansiera en så stor investering måste du föryngringsavverka en del skog. Titta i tabellen ”Åtgärdsöversikt” i rapporten med samma namn, så ser du vilka bestånd som är föreslagna för föryngringsavverkning under planperioden. Ta råd av Södra angående sortiment och priser för att få bästa utfall av avverkningen.

Kommentar till avdelningsbeskrivning
Trädslag – TGÖÄC där T=tall, G=gran, Ö=övrigt triviallöv, Ä=övrigt ädellöv, C=contorta.

Anges i tiondelar, X-markering innebär 100 procent.

Angelägenhetsgrad (Ang) redovisas som de två sista siffrorna i det åtgärdsintervall som föreslås (det vill säga åtgärdsintervallet 2016–2020 redovisas som ang 16–20).

Förklaring till avdelningsbeskrivningen

 
Ålder:Beståndets totalålder

Hkl, skikt

Kalmark
K1 Kalmark, återväxtåtgärder återstår
K2 Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda

Röjningsskog
R1 Plantskog < 1,3 m
R2 Ungskog > 1,3 m, medeldiameter < 10 cm i brösthöjd

Gallringsskog
G1 Yngre gallringsskog
G2 Äldre gallringsskog

Föryngringsavverkningsskog
S1 Föryngringsavverkningsbar skog
S2 Föryngringsavverkningsmogen skog
S3 Föryngringsavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas

Lågproducerande skog
E1 Restskog
E2 Gles skog
E3 Skog av hagmarkskaraktär

SI

Ståndortsindex
Mått på skogsmarkens produktiva förmåga. Ståndortsindex anger medelhöjden för de 100 grövsta träden per hektar vid 100 års totalålder för tall, gran, bok och ek samt vid 50 års brösthöjdsålder för björk.

Virkesförråd

Målklass

Anges i skogskubikmeter, volymen i kubikmeter av hela stammen ovanför stubbskäret inklusive topp och bark.

PG – Produktion med generell naturhänsyn.
K – Kombinerade mål
NS – Naturvård skötselkrävande
NO – Naturvård orört

Trädslag

Anger fördelningen av trädslag i tiondelsprocent i ordningen T=tall, G=gran, L=löv, Ä=ädellöv, C=contorta

Med diam cm

Beståndets medeldiameter

Beskrivning

Beskriver eventuella speciella karaktärer för avdelningen

Åtgärd, alternativ

Huvudförslag på åtgärd respektive eventuella följdåtgärder och alternativ åtgärd

Ang

Angelägenhet, anges i årtalsperioder. Exempelvis 2012–2013, 2014–2017 respektive 2018–2022

Uttag

Anges i procent av stående volym

Förklaring av karttecken

Planera ett arbetsår

Låt oss anta att avdelning nio ska planteras. Arealen är 1,1 hektar och marken har ståndortsindex T24. I ”Så sköter Södra skog” framgår att du behöver sätta 3 000 plantor per hektar, det vill säga 3 300 för hela avdelningen.

Du har beställt täckrotsplantor och räknar med att sätta 135 plantor per timme. Det kommer att ta 24 timmar eller fyra sex­timmarsdagar att sätta plantorna (3 300 plantor dividerat med ­­135 plantor per timme).

Plantorna kostar 2,90 kronor styck vilket blir 9 570 kronor för samtliga ­plantor. Eftersom planteringen inte ger några bruttointäkter för du plantkostnaden som en negativ post i spalten för nettointäkter.

På motsvarande sätt för du in övriga planerade åtgärder. När du summerat samtliga bruttointäkter och kostnader kan du enkelt ­beräkna det budgeterade resultatet längst ned i tabellen.

Skogsbruksplan – Årsplanering uppföljning

SÅ HÄR ARBETAR DU MED BLANKETTEN
Vi har valt en gallring som exempel. I exemplet förutsätter vi att du hugger själv, men lejer bort körningen. I exemplet räknar vi med att du presterar 90 procent av vad en yrkesverksam skogsarbetare klarar av, men när du gör din egen årsplanering får du själv bedöma din prestationsnivå.

  1. Från åtgärdsöversikten (rapporten ”Åtgärdsöversikt”) eller från det avdelningsfilter som du har gjort, hämtar du uppgift om hur stor areal som skall gallras och hur stort uttaget beräknas bli för varje avdelning. Notera uppgifterna i planeringsblanketten. Passa samtidigt på att anteckna på åtgärdsöversikten att beståndet skall gallras. I exemplet räknar vi på avdelning nummer 21 som är 3,0 hektar, trädslagsfördelningen är 80 procent tall och 20 procent löv med en medeldiameter på 15 centimeter. Uttaget är beräknat till 130 m3sk barr och 15 m3sk löv.

    Blankett för årsplanering av skogsbruksplan



  2. Med hjälp av prestationsdiagrammet kan du räkna ut hur mycket du klarar av att hugga. Som du ser beror prestationen mycket på vilken medeldiameter träden har och den uppgiften hittar du i avdelningsinformationen.

    När medeldiametern är 15 centimeter och trädslagen är tall och björk visar diagrammet att en yrkesverksam skogsarbetare skulle hugga cirka 5,5–6 m3sk per dag (vid sex timmars effektivt arbete). Det innebär att du skulle klara av cirka 5 m3sk, eftersom du presterar 90 procent av en yrkesverksam. För att gallra igenom hela avdelningen med det beräknade ut­taget på 145 m3sk måste du arbeta ungefär 30 dagar (145 m3sk delat med 5 m3sk per dag).

  3. Du beräknar utbytet med hjälp av omvandlingstalen (som finns i tabellen under prestationsdiagrammet) och aktuella prislistor. Räkna först om till m3fub. Välj sedan timmer och massavedsandel och beräkna intäkten. Vi räknar med att timret betalas med 500 kronor per m3fub, barrmassaveden med 300 kronor per m3fub och lövmassaveden med 300 kronor per m3fub. Tänk på att ha premier med mera i åtanke när du beräknar utfallet.

Timmer
109,2 m3fub × 0,5 = 54,6 m3fub
54,6 m3fub × 500 kronor = 27 300 kronor

Barrmassaved
109,2 m3fub × 0,5 = 54,6 m3fub
54,6 m3fub × 300 kronor = 16 380 kronor
Summa barr: 43 680 kronor

Lövmassaved
12,6 m3fub × 300 kronor = 3 780 kronor

Din kostnad för motorsåg och huggarutrustning uppskattar du till 35 kronor per timme. Din kostnad för utrustningen blir alltså 35 kronor per timme, 6 timmar per dag, 30 dagar=6 300 kronor.

Skogsinspektorn har meddelat att körningen kommer att kosta cirka 9 000 kronor.

Du noterar bruttointäkter och kostnader på blanketten och finner att din nettointäkt blir drygt 30 000 kronor.

Prestationsnivåer och ­omvandlingstal

I det här avsnittet redovisar vi några riktvärden som hjälper dig att beräkna tidsåtgången för olika arbeten. Den angivna tidsåtgången för en viss prestation avser yrkesverksamma skogsarbetare vid normala arbetsförhållanden.

Plantering på markberedda hyggen
BARROTSPLANTOR 90–100 plantor per timme
TÄCKROTSPLANTOR (hålpipa eller plantrör): 130–170 plantor per timme

Röjning
Vid röjning med röjningsmotorsåg bör du räkna med normalt 1–2 dagar per hektar. Vid eftersatt röjning ökar tidsåtgången.

Prestation vid huggning med motorsåg
Kostnad för motorsåg vid självverk­samhet, cirka 35 kronor per timme.

Prestation vid körning med jord­brukstraktor

  • linkran cirka 2 m3sk per timme
  • griplastare cirka 5 m3sk per timme

Kostnaden för att köra i egen regi kan inte anges generellt, du måste utgå från dina egna förutsättningar.

Ungefärliga omvandlingstal för att beräkna sortimentsutfall:

m3sk – m3fub 0,84 m3fub – m3sk 1,2

 
 TimmerandelMassavedsandel
Slutavverkningsskog 80 % 20 %
Äldre gallringsskog 50 % 50 %
Yngre gallringsskog 5 % 95 %

För mer detaljerad planering, till exempel fler sortiment och kvaliteter, kan du ha nytta av skriften Skogsbonden – planering från Skogsägarnas riksförbund.

Uppföljningen

När planeringsperioden är slut kan du summera resultatet med hjälp av skogsbruksplanen. Du vinner tid på att omedelbart notera varje avslutad åtgärd på uppföljningsblanketten.

Så här noterar du ”Verkligt utfall”: Ta fram de aktuella mätsedlarna och anteckna den inmätta virkesvolymen på blanketten. Först måste du räkna om måtten m3fub till m3sk. Omräkningstalen varierar mycket beroende på hur skogen ser ut. På blanketten ”Virkesuttag” ser du genomsnittliga tal för normal skog inom Södras område. För grövre stockar blir omräkningstalet lägre och för klenare blir det högre. Det är därför svårt att via omräkningstalen få något exakt värde på hur många m3sk som en avdelning verkligen innehållit.

Exempel:

 
Mätsedel 1 65 m3fub sågtimmer 1,2 = 78 m3sk
Mätsedel 2 50 m3fub barrmassaved 1,2 = 60 m3sk
Mätsedel 3 25 m3fub lövmassaved 1,2 = 30 m3sk

Summera de omräknade ­volymerna och notera under Uttag: 138 m3sk barr och 30 m3sk löv.

På liknande sätt noterar du ­­din verkliga arbetsinsats ­samt det verkliga ekonomiska ­resul­tatet på uppföljnings­blanketten.

Slutligen för du över årets ­resultat till blanketten ­”Virkesuttag”.

Blanketter

Skogsbruksplan – Dokumentation av utförda åtgärder

Skogsbruksplan – Virkesuttag

Skogsbruksplan – Årsplanering uppföljning

 

Läs mer om Skogsägare
account_circle

Kontakta oss

Kontakta en av våra inspektorer om du är intresserad av tjänsten. Du hittar rätt inspektor genom att använda vår kartfunktion.