• Försättsbladet talar om vad planen heter och var den är belägen samt när planen är upprättad och vilken tidsperiod den avser.
  • Rapportens sammanställning ger en övergripande bild över innehavet med bland annat fördelning på ägoslag, trädslag, virkesförråd och skattad tillväxt.
  • Skogens fördelning på åldersklasser visar åldersstrukturen.
  • Skogens fördelning på huggningsklasser ger en signal om skogens mognadsgrad.
  • Skogens fördelning på målklasser visar hur stor andel av den produktiva skogsmarken som föreslagits för produktion respektive naturvård. Temakartan som du får om du markerar Målklasser i kartlegenden visar på ett överskådligt sätt var naturvärdena finns på din fastighet.
  • Rapporten Avverkning och tillväxt visar uttag i gallring respektive föryngringsavverkning i respektive åldersklass utifrån föreslagna åtgärder. Den visar också en skattad tillväxt för tioårsperioden och ett skattat förråd vid planperiodens slut förutsatt att föreslagna åtgärder utförs.
  • Skogsvårdsåtgärder ger en summering av föreslagna åtgärder på angelägenhetsgrad, det vill säga när i tiden de bör utföras.
  • I Åtgärdsöversikt listas alla avdelningar som har åtgärder planerade under planperioden. Listningen är grupperad på angelägenhetsgrad. Den vädertåliga kartan i Karta för fältbruk visar den första huvudåtgärden som är föreslagen för en avdelning. Temakartan kan du se på webben om du markerar Åtgärder i kartlegenden i Skogsägarplan webb.
  • Avdelningsbeskrivningen visar detaljerad information om enskilda bestånd. Avdelningsbeskrivning enkel är den som du fått ut i Karta för fältbruk.
  • Rapporten Utförda åtgärder är blank tills planen har uppdaterats med åtgärder som har utförts. Detta kan i dagsläget endast göras av Södra i samband med tjänsten Uppdatering.
  • Under Gröna kommentarer finns avdelningar som är avsatta för naturvård kommenterade. De har alla en beskrivning, ett mål och en föreslagen åtgärd.
  • Under Fastighetskommentarer finns planläggarens kommentarer rörande din fastighet.
  • Vid leverans av din skogsbruksplan så fick du ut den Södras fickhandbok i skogsskötsel ”Så sköter Södra skog”. I handboken finns förklaringen till ord och begrepp som används i skogsbruksplanen. Här finns råd om hur skogens åtgärder utförs på bästa sätt. Det är en handbok lämplig att ta med ut i skogen.

Naturvärden utanför skogsmarken

Din gröna skogsbruksplan beskriver de naturvärden som före¬kommer på den produktiva skogsmarken på din fastighet. Det finns naturligtvis naturvärden även på berg, myr, inägor och annan mark, men dem har Södra inte inventerat under arbetet med skogbruksplanen. Det gäller dock att du själv är uppmärksam på de naturvärden kopplade till träd som står utanför den produktiva skogsmarken. Kanske är det här som du har de verkliga naturvärdespärlorna.

Här ger vi några exempel på naturvärden kopplade till träd som du bör vara särskilt uppmärksam på:

  • Kulturmark: Äldre träd, främst grova lövträd. Du kan hitta dem i alléer och beteshagar, som hamlade träd och vårdträd. Dessa träd kan vara mycket bra miljöer för lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar.
  • Impediment: Inga åtgärder bör utföras på impediment. Enstaka träd får dock tas bort, om det inte påverkar naturvärdet. Grova träd och döda träd utgör oftast själva naturvärdet. Tekniska impediment (blockrik mark, brant terräng och andra svårtillgängliga områden) är lämpliga ¬för koncentration av detaljhänsyn till hänsynsytor.

Förklaring till avdelningsbeskrivningen

Ålder: Beståndets totalålder

Hkl, skikt

Kalmark
K1 Kalmark, återväxtåtgärder återstår 
K2 Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda

Röjningsskog
R1 Plantskog < 1,3 m
R2 Ungskog > 1,3 m, medeldiameter < 10 cm i brösthöjd

Gallringsskog
G1 Yngre gallringsskog
G2 Äldre gallringsskog

Föryngringsavverkningsskog
S1 Föryngringsavverkningsbar skog
S2 Föryngringsavverkningsmogen skog
S3 Föryngringsavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas

Lågproducerande skog
E1 Restskog
E2 Gles skog
E3 Skog av hagmarkskaraktär

SI

Ståndortsindex
Mått på skogsmarkens produktiva förmåga. Ståndortsindex anger medelhöjden för de 100 grövsta träden per hektar vid 100 års totalålder för tall, gran, bok och ek samt vid 50 års brösthöjdsålder för björk.

Virkesförråd

Målklass

Anges i skogskubikmeter, volymen i kubikmeter av hela stammen ovanför stubbskäret inklusive topp och bark.

PG – Produktion med generell naturhänsyn. 
K – Kombinerade mål
NS – Naturvård skötselkrävande
NO – Naturvård orört

Trädslag

Anger fördelningen av trädslag i tiondelsprocent i ordningen T=tall, G=gran, L=löv, Ä=ädellöv, C=contorta

Med diam cm

Beståndets medeldiameter

Beskrivning

Beskriver eventuella speciella karaktärer för avdelningen

Åtgärd, alternativ

Huvudförslag på åtgärd respektive eventuella följdåtgärder och alternativ åtgärd

Ang

Angelägenhet, anges i årtalsperioder. Exempelvis 2012–2013, 2014–2017 respektive 2018–2022

Uttag

Anges i procent av stående volym

FÖRKLARING AV KARTTECKEN

PLANERA ETT ARBETSÅR

Låt oss anta att avdelning nio ska planteras. Arealen är 1,1 hektar och marken har ståndortsindex T24. I ”Så sköter Södra skog” framgår att du behöver sätta 3000 plantor per hektar, det vill säga 3300 för hela avdelningen.

Du har beställt täckrotsplantor och räknar med att sätta 135 plantor per timme. Det kommer att ta 24 timmar eller fyra sextimmarsdagar att sätta plantorna (3300 plantor dividerat med 135 plantor per timme).

Plantorna kostar 2,90 kronor styck vilket blir 9570 kronor för samtliga plantor. Eftersom planteringen inte ger några bruttointäkter för du plantkostnaden som en negativ post i spalten för nettointäkter.

På motsvarande sätt för du in övriga planerade åtgärder. När du summerat samtliga bruttointäkter och kostnader kan du enkelt ¬beräkna det budgeterade resultatet längst ned i tabellen

Så här arbetar du med blanketten

Vi har valt en gallring som exempel. I exemplet förutsätter vi att du hugger själv, men lejer bort körningen. I exemplet räknar vi med att du presterar 90 procent av vad en yrkesverksam skogsarbetare klarar av, men när du gör din egen årsplanering får du själv bedöma din prestationsnivå.

  1. Från åtgärdsöversikten (rapporten ”Åtgärdsöversikt”) eller från det avdelningsfilter som du har gjort, hämtar du uppgift om hur stor areal som skall gallras och hur stort uttaget beräknas bli för varje avdelning. Notera uppgifterna i planeringsblanketten. Passa samtidigt på att anteckna på åtgärdsöversikten att beståndet skall gallras. I exemplet räknar vi på avdelning nummer 21 som är 3,0 hektar, trädslagsfördelningen är 80 procent tall och 20 procent löv med en medeldiameter på 15 centimeter. Uttaget är beräknat till 130 m3sk barr och 15 m3sk löv.

    Blankett för årsplanering av skogsbruksplan



  2. Med hjälp av prestationsdiagrammet kan du räkna ut hur mycket du klarar av att hugga. Som du ser beror prestationen mycket på vilken medeldiameter träden har och den uppgiften hittar du i avdelningsinformationen.

    När medeldiametern är 15 centimeter och trädslagen är tall och björk visar diagrammet att en yrkesverksam skogsarbetare skulle hugga cirka 5,5–6 m3sk per dag (vid sex timmars effektivt arbete). Det innebär att du skulle klara av cirka 5 m3sk, eftersom du presterar 90 procent av en yrkesverksam. För att gallra igenom hela avdelningen med det beräknade ut­taget på 145 m3sk måste du arbeta ungefär 30 dagar (145 m3sk delat med 5 m3sk per dag).

  3. Du beräknar utbytet med hjälp av omvandlingstalen (som finns i tabellen under prestationsdiagrammet) och aktuella prislistor. Räkna först om till m3fub. Välj sedan timmer och massavedsandel och beräkna intäkten. Vi räknar med att timret betalas med 500 kronor per m3fub, barrmassaveden med 300 kronor per m3fub och lövmassaveden med 300 kronor per m3fub. Tänk på att ha premier med mera i åtanke när du beräknar utfallet.

Timmer
109,2 m3fub × 0,5 = 54,6 m3fub
54,6 m3fub × 500 kronor = 27 300 kronor

Barrmassaved
109,2 m3fub × 0,5 = 54,6 m3fub
54,6 m3fub × 300 kronor = 16 380 kronor
Summa barr: 43 680 kronor

Lövmassaved
12,6 m3fub × 300 kronor = 3 780 kronor

Din kostnad för motorsåg och huggarutrustning uppskattar du till 35 kronor per timme. Din kostnad för utrustningen blir alltså 35 kronor per timme, 6 timmar per dag, 30 dagar=6 300 kronor.

Skogsinspektorn har meddelat att körningen kommer att kosta cirka 9 000 kronor.

Du noterar bruttointäkter och kostnader på blanketten och finner att din nettointäkt blir drygt 30 000 kronor.

PRESTATIONSNIVÅER OCH ­OMVANDLINGSTAL

I det här avsnittet redovisar vi några riktvärden som hjälper dig att beräkna tidsåtgången för olika arbeten. Den angivna tidsåtgången för en viss prestation avser yrkesverksamma skogsarbetare vid normala arbetsförhållanden.

Plantering på markberedda hyggen
BARROTSPLANTOR 90–100 plantor per timme
TÄCKROTSPLANTOR (hålpipa eller plantrör): 130–170 plantor per timme

Röjning
Vid röjning med röjningsmotorsåg bör du räkna med normalt 1–2 dagar per hektar. Vid eftersatt röjning ökar tidsåtgången.

Prestation vid huggning med motorsåg
Kostnad för motorsåg vid självverk­samhet, cirka 35 kronor per timme.

Prestation vid körning med jord­brukstraktor

  • linkran cirka 2 m3sk per timme
  • griplastare cirka 5 m3sk per timme

Kostnaden för att köra i egen regi kan inte anges generellt, du måste utgå från dina egna förutsättningar.

Ungefärliga omvandlingstal för att beräkna sortimentsutfall:

m3sk – m3fub 0,84 m3fub – m3sk 1,2

 
  Timmerandel Massavedsandel
Slutavverkningsskog 80 % 20 %
Äldre gallringsskog 50 % 50 %
Yngre gallringsskog 5 % 95 %

För mer detaljerad planering, till exempel fler sortiment och kvaliteter, kan du ha nytta av skriften Skogsbonden – planering från Skogsägarnas riksförbund.

UPPFÖLJNINGEN

När planeringsperioden är slut kan du summera resultatet med hjälp av skogsbruksplanen. Du vinner tid på att omedelbart notera varje avslutad åtgärd på uppföljningsblanketten.

Så här noterar du ”Verkligt utfall”: Ta fram de aktuella mätsedlarna och anteckna den inmätta virkesvolymen på blanketten. Först måste du räkna om måtten m3fub till m3sk. Omräkningstalen varierar mycket beroende på hur skogen ser ut. På blanketten ”Virkesuttag” ser du genomsnittliga tal för normal skog inom Södras område. För grövre stockar blir omräkningstalet lägre och för klenare blir det högre. Det är därför svårt att via omräkningstalen få något exakt värde på hur många m3sk som en avdelning verkligen innehållit.

Exempel:

 
Mätsedel 1 65 m3fub sågtimmer 1,2 = 78 m3sk
Mätsedel 2 50 m3fub barrmassaved 1,2 = 60 m3sk
Mätsedel 3 25 m3fub lövmassaved 1,2 = 30 m3sk

Summera de omräknade ­volymerna och notera under Uttag: 138 m3sk barr och 30 m3sk löv.

På liknande sätt noterar du ­­din verkliga arbetsinsats ­samt det verkliga ekonomiska ­resul­tatet på uppföljnings­blanketten.

Slutligen för du över årets ­resultat till blanketten ­”Virkesuttag”.

Dokumentation av utförda åtgärder i din skog 

Skogscertifiering har som baskrav att utförda skogsskötselåtgärder och väsentliga naturvårdsåtgärder ska dokumenteras. Detta gör du enkelt om du har en plan som går att redigera i Skogsägarplan webb genom att direkt utföra åtgärden i din skogsbruksplan. Har du inte möjligheten att redigera din plan så dokumenterar du det antingen genom anteckningar i det egna kartskiktet i Skogsägarplan webb eller genom att efter utförd åtgärd fylla i blanketten ”Dokumentation av utförda åtgärder” som du hittar under rubriken Blanketter längst ner på sidan.

Blanketter

Skogsbruksplan – Dokumentation av utförda åtgärder

Skogsbruksplan – Virkesuttag

Skogsbruksplan – Årsplanering uppföljning