Fortsatt goda resultat i Södras hänsynsuppföljningar

Varje år utför södra uppföljningar på tagen miljöhänsyn i genomförda föryngringsavverkningar och gallringar, så kallade gröna bokslut.
– Tack vare våra gröna bokslut har vi kunnat följa de positiva effekterna av Södras miljöarbete över tid, både det ökade antalet godkända gallrings- och avverkningstrakter och en allt högre kvalitet på de godkända trakterna, säger Klara Joelsson, ekolog på Södra.

– Även 2018 var resultaten goda. 94 procent av föryngringsavverkningarna fick godkänt, vilket är en marginell skillnaden jämfört med de senaste två åren då 95 procent har godkänts. Av de gallringar som reviderades 2018 blev 93 procent godkända.

BRA HANTERING AV HÄNSYNSBIOTOPER

Hanteringen av hänsynskrävande biotoper vid slutavverkning visar på mycket positivt resultat i 2018 års gröna bokslut. 95 procent av hänsynsbiotoperna blev godkända, vilket är en tangering av 2015 års resultat. Kvaliteten på de godkända trakterna ökade dessutom, och bristerna på de underkända var mindre allvarliga.

Hänsynskrävande biotoper är områden som har påtagliga naturvärden, men hur de faktiskt ser ut och hur hänsyn ska tas varierar. Det kan vara alltifrån sumpskogar till rasbranter och brynmiljöer. Många miljöer ska lämnas orörda medan andra gynnas av naturvårdande skötselåtgärder. För att få ett godkänt resultat får till exempel inga körskador som kan skada hänsynsbiotoper finnas, området ska inte vara förröjt och naturligtvis ska ingen avverkning ske – om den inte är för att höja naturvärdena.

– Det är alltså många delar som ska falla på plats och en god planering behövs. Därför är det extra glädjande att se så hög andel godkända objekt, även om strävan självklart är att alla trakter godkänns, säger Klara Joelsson.

MER KONCENTRERAD HÄNSYN

Att koncentrera naturhänsynen till tydliga ytor kan maximera både naturvårdsnyttan och produktionspotentialen. Många arter gynnas av att träd lämnas i grupper istället för att spridas ut. En trädgrupp kan bevara ett område med blåbärsris, som är viktig föda både för insekter och skogsfåglar. Utvecklingsträd eller högstubbar invid en hänsynsbiotop kan fungera som skyddszon.

– I Södra jobbar vi aktivt med att koncentrera naturhänsynen, och det har gett resultat. Sedan 2010 har andelen godkända trakter, med avseende på hur hänsynen har koncentrerats, ökat stadigt. Under 2018 blev 98 procent av ytorna godkända, vilket är det högsta betyget hittills, säger Klara Joelsson.

TÄNKA HÄNSYN I HELA KEDJAN

2018 gjorde Södra för första gången gröna bokslut på genomförda föryngringsåtgärder. Vid föryngring läggs grunderna till kommande bestånd, och det gäller både för framtida skogsproduktion och naturhänsyn. Hur markberedningen utförts och vad plantorna hamnar är viktigt ur båda dessa aspekter. Revisorerna bedömer hur befintlig och framtida naturvårspotential tagits tillvara. Bland annat kan en framtida kantzon gynnas genom att barrträd inte planteras där. Istället släpps den naturliga lövföryngringen upp. Vid befintlig hänsyn, till exempel hänsynsbiotoper och utvecklingsgrupper, ska själva ytan samt en zon runt lämnas utan markberedning och plantering.

– Eftersom det var första året inventeringen av föryngringsåtgärder genomfördes kommer vi att utvärdera både resultaten och uppföljningsmetoden innan vi drar några slutsatser, säger Klara Joelsson.

DÖD VED VIKTIGT FÖR MÅNGA

2018 hade färre slutavverkningar och gallringar tillräckligt många högstubbar kvar jämfört med tidigare år. 90 procent av slutavverkningarna och 80 procent av gallringarna blev godkända när det gäller denna hänsynsaspekt.

– Sett över en längre tid har antalet högstubbar i avverkningarna trots allt ökat. 2010 blev knappt hälften av gallringarna och två tredjedelar av slutavverkningarna godkända, säger Klara Joelsson.

Döda träd är viktigt för många av skogens växter och djur. Var fjärde skogslevande art är beroende av döda träd för mat, boplats och skydd. Att skapa högstubbar är ett litet men konkret sätt att öka mängden död ved.

Förutom det är det viktigt att vara rädd om de döda träd som redan finns i skogen och hänsyn ska tas till dem vid alla skogliga åtgärder.

– Under 2018 blev 95 procent av slutavverkningstrakterna och 97 procent av gallringarna godkända när det gäller döda träd. Även om det är fortsatt hög andel godkänt ser vi en svag minskning jämfört med föregående år. Om GROT (grenar och toppar) tas ut vid avverkning ska ett antal grova toppar lämnas kvar, eftersom även den klena, döda veden är viktig för vissa av skogsarterna.

– Rutinerna för GROT-hänsynen infördes 2016 och är ännu inte helt inarbetade. 2018 var första året de följdes upp och cirka en fjärdedel av trakterna godkändes. Rutinerna kring och arbetet med hänsyn till grenar och toppar kommer att ses över, säger Klara Joelsson.

FRAMÅTBLICK

En funktion med de gröna boksluten är att ta fram underlag för att ständigt kunna förbättra naturvårdsarbetet.

– När vi blickar framåt är det viktigt att tänka lite extra på död ved. Tre högstubbar per hektar gör både vildbin och skalbaggar glada. Äldre död ved ska få vara kvar i skogen där den gör stor nytta. Några toppar som lämnas på hygget, gärna i soliga lägen, kan bli hem till både insekter och svamp. God hänsyn till döda träd ger levande skogar, menar Klara Joelsson.

Läs om vildbin och hur de gynnas av hänsyn i skogen