Viltförvaltningen mot nya mål

Södras övergripande mål med viltförvaltningen i Götaland är att det ska vara möjligt att föryngra med lämpligt trädslag på skogsmarken, exempelvis tall på tallmark, samt att sju av tio föryngrade tallar ska vara oskadade av vilt då medelhöjden passerar fem meter. Dessutom ska det vara möjligt för RASE-arterna (rönn, asp, sälg och ek) att utvecklas till träd.

I maj i år tog Södras stämma beslut om att minst hälften av alla Älgförvaltningsområden (ÄFO) i Götaland senast år 2021 ska klara målet om maximalt 5 procent årsskada på tall. Andelen föryngringar med tall på tallmark ska dessutom visa på en tydlig ökning. 

REGIONAL DISKUSSION

Södras viltgrupp har nu tagit fram ett förslag till handlingsplan för att nå målen och kompletterat stämmans beslut med målet om tydlig förbättring av konkurrensstatus för RASE samt en ökning av älgkalvvikter. Tillsammans med Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning i Södra, och medlemsavdelningen arrangerade Södras viltgrupp under hösten tre regionala viltträffar där handlingsplanen presenterades.

– Vi har diskuterat ett förslag till handlingsplan med våra viltombud, viltansvariga tjänstemän och Södranominerade representanter i Älgförvaltningsgrupperna. Arbetet fortsätter nu på såväl central som södraregional och lokal nivå för att vi vid årsskiftet ska kunna dra igång ett projekt, berättar Johan Frisk.

Han är dock tydlig med att det kommer att krävas en kraftansträngning för att det ska lyckas.

– Stort engagemang och delaktighet kommer att behövas för att vi ska kunna nå målen stämman beslutat om. Alla är överens om att målen är otroligt tuffa, men vi ska göra vårt yttersta för att nå dem, säger Johan Frisk.

– Syftet är ju att kunna bedriva ett hållbart och lönsamt skogsbruk på skogsgården. För att nå dit måste vi jobba med bra skogsskötsel, anpassning av viltstammarna och samverkan med andra aktörer inom viltförvaltningen.

HÅLLER SAMMAN OCH STÖTTAR

Lars-Ove Johansson ingår i Södras viltgrupp. I den rollen har han en sammanhållande funktion i viltfrågan gentemot förtroendevalda och medlemmar och han stöttar särskilt de förtroendevalda viltombuden. Han är nöjd med att en handlingsplan nu ska sättas i verket.

– Vi ser en tydlig ökning av både klövviltstammarna och skadorna de orsakar. Därför är det jättebra att vi nu har satt ner foten i den så viktiga viltfrågan. Nu har vi konkreta mål att jobba med för att skapa balans mellan fodertillgången och klövviltstammen, säger Lars-Ove och fortsätter:

– Vi förtroendevalda och tjänstemän kan styra upp arbetet för att minska viltskadorna, men trycket måste komma underifrån, från skogsägarna. Därför är ökad kunskap om och förståelse för viltfrågan så viktig. Jag märker att fler och fler skogsägare har fått upp ögonen för problematiken, och det känns bra, säger Lars-Ove Johansson.

Viltombuden har en nyckelroll

Viltombuden har till uppgift att bevaka jakt- och viltfrågor lokalt i varje skogsbruksområde utifrån ett markägar- och skogligt perspektiv. I arbetet med att genomföra handlingsplanen för att nå målen i viltförvaltningen har de därmed en nyckelroll.

Södras viltombud är aktiva i älgskötselområden och många sitter i älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer på länsnivå för markägarintresset. Genom löpande information och årliga träffar förmedlas ny kunskap, resultat från betesinventeringar och lokala erfarenheter.

– Viltombuden ska vara Södras öra och budbärare lokalt för skogliga mål med viltförvaltningen och framför allt lyfta frågan om skog och vilt i balans och hur viktigt den är, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare i Södra.

Cathrine Johansson är viltombud i Kalmarsund skogsbruksområde. Så här kan hon bidra till att målen med viltförvaltningen nås:

– Det finns ett flertal faktorer som fört oss dit vi är idag. Vi har sammanfattningsvis en alltför stor klövviltspopulation i förhållande till den ”viltmat” som skogsmarken producerar och genererar. Som viltombud ska vi arbeta för att få ut kunskap och även få markägare/skogsägare att ta ett mer aktivt grepp kring sambanden mellan jakt, viltvård, betesskador och skogligt brukande, säger Cathrine Johansson.

Under sin tid som aktivt viltombud har Cathrine reflekterat en hel del över viltproblematiken.

– Jag konstaterar att det finns markägare/skogsägare som har jakträtten utarrenderad på sin skogsmark, men som i praktiken inte vet vilken viltvård som bedrivs där. Det finns även ett ganska stort antal markägare/skogsägare som också är jägare, och som verkar värdera jakten högre än de ekonomiska aspekter som skogligt brukande ger upphov till. Med andra ord: man godtar ofta stora betesskador, därför att man anser att värdet av jakten är högre, säger Cathrine Johansson.

”Engagera dig och delta i möten”

– Jag vill uppmana alla skogsägare att engagera sig i viltproblematiken. Det är genom medvetenhet om och förståelse för frågan som vi kan nå en lösning, säger Elin Jonsson, skogsvårdsledare och viltansvarig tjänsteman på Vimmerby verksamhetsområde.

Elins roll är att på ett sakligt sätt informera medlemmarna om viltproblematiken, viltförvaltningen och den handlingsplan som nu har tagits fram på möten och skogsdagar som Södra arrangerar.

– Viltskadorna påverkar ju vårt skogsbruk och det handlar om stora kostnader för de skogsägare som har mycket skador. Att informera om betydelsen av balans mellan skog och vilt är därför en jätteviktig uppgift, säger hon.

Den senaste älgbetesinventeringen (Äbin) som Skogsstyrelsen genomfört visar på fortsatt mycket stora viltbetesskador i Götaland. Ansträngningarna hittills tycks alltså inte ha gett resultat. Samtidigt ökar andelen skogsägare som sällan är ute i sin skog och som i och klövviltsmed det inte har så bra koll på eventuella skador. Det gör enligt Elin att det finns ett allt mer ökat behov av att informera om och inte minst visa på resultatet av viltskadorna ute i fält.

– I vårt viltdemohägn kan jag visa på skadornas omfattning och samtidigt berätta vad de kostar skogsägarna. Om man inte känner till hur skadorna ser ut tar man inte heller ansvar. Och som skogsägare har man ansvar inte bara för att förvalta skogen utan även för att förvalta viltet. Är du inte själv jägare måste du ställa krav på de som jagar på din mark, säger Elin Jonsson.

Hon uppmanar alla skogsägare att engagera sig i viltfrågan. Att gå på de möten som arrangeras av Södra, älgskötselområdet, älgförvaltningsgruppen eller jägarna är mycket angeläget.

– Målet med viltförvaltningen är tufft och komplext. För att vi ska lyckas nå det krävs det att varje enskild skogsägare blir medveten om konsekvenserna av viltbetningen. Skaffa dig så mycket kunskap som möjligt och gå på de lokala möten som ordnas. Kan du inte själv delta, se till att ha ett ombud på plats. Bevaka så att de beslut som tas också genomförs – det är ditt ansvar, avslutar Elin Jonsson.