Riksdagspartiernas talespersoner

Följande talespersoner för riksdagspartierna har svarat på Södras näringspolitiska fokusfrågor valåret 2018:

 

Vänsterpartiet: Jens Holm, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet och EU-nämnden

 

Socialdemokraterna: Isak From, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

 

Miljöpartiet: Stina Bergström, talesperson i miljö- och jordbruksfrågor 

 

Centerpartiet: Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson

 

Liberalerna: Lars Tysklind, talesperson för miljö-, klimat- och jordbruksfrågor

 

Kristdemokraterna: Lars-Axel Nordell, miljöpolitisk talesperson

 

Moderaterna: Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson

 

Sverigedemokraterna: Runar Filper, landsbygdspolitisk talesperson

Äganderätt

Varje år berörs tusentals markägare av intrång och begränsningar när mark tas i anspråk för olika ändamål. Det kan handla om vägar, elledningar eller skydd av arter.

Även om äganderätten inte är absolut så är den likväl en rättighet som återspeglas i såväl svensk grundlag som Europakonventionen.

När det sker ingrepp och begränsningar av pågående markanvändning/skogsbruk är vår uppfattning att det alltid ska utgå full ersättning, oavsett om det gäller infrastruktur eller skydd av arter. Ersättning kan ske antingen genom erbjudande om bytesmark eller monetärt och alltid i dialog med markägaren.

  • Vad vill du och ditt parti göra för att säkerställa att ersättning alltid utgår när begränsningar och intrång sker på enskildas fastigheter?

Vänsterpartiet: Inskränkningar får göras i äganderätten om det krävs för att tillgodose det allmännas intresse och allemansrätten. Den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydande del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresursens alla värden. Vi vill öka möjligheterna för skogsägare att få ersättning vid skydd av områden i form av naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd genom att höja anslaget för dessa ersättningsformer. Vi vill påminna om att vi fått igenom kraftigt höjda anslag i statsbudgeten för skydd av skog. Vi kommer att fortsätta att verka i den riktningen.

Socialdemokraterna: Den socialdemokratiskt ledda regeringen har kraftigt ökat anslagen i budgeten för att säkerställa att det ska finns medel till skogsägare som har rätt till ersättning. För oss socialdemokrater är äganderätten viktig och ska försvaras. Svensk skogsvårdslag bygger på eget ansvar. Det är något vi måste bevaka och se till att äganderätten inte urholkas, till exempel genom att domstolar tolkar lagstiftningen annorlunda än det var tänkt. Då måste vi agera. Vi kommer till exempel att se över hur artskyddsförordningen tillämpas.

Miljöpartiet: Äganderätten ska naturligtvis vara stark och rättssäker. Skogsägaren ska veta vilka regler som gäller en rimlig tid in i framtiden och ersättning ska ges vid stora ingrepp i skogsägarnas rättigheter. Detta måste dock kombineras med högt ställda hållbarhetskrav och den begränsning som ett hållbart skogsbruk ställer på uttaget av skog och brukandet av skogen.

Centerpartiet: För Centerpartiet är äganderätten en grundmurad rättighet som behöver värnas och stärkas. Olika intrång såsom tvingande avsättning av mark ska endast tillåtas om skälig ersättning kan betalas ut vid intrångstillfället. Vi vill också att det görs en översyn av ersättningsformerna så att markägaren enkelt och effektivt ska kunna få ersättning vid bildande av naturvårdsområden som begränsar ett produktionsinriktat skogsbruk. Det finns flera konkreta åtgärder som behövs på både kort och lång sikt.

På kort sikt bör den pågående nyckelbiotopsinventeringen avbrytas tills dess att en rättssäker metod och rimliga ersättningar finns på plats. Naturvårdsverkets och skogsstyrelsens riktlinjer bör ändras så det blir tydligt att inskränkningar av äganderätten med stöd av artskyddsförordningen och fågeldirektivet ska ge rätt till ersättning. Dessutom vill vi stoppa planerna på att införa en ökad möjlighet för miljöorganisationer att överklaga avverkning.

På längre sikt bör äganderätten stärkas genom att förtydliga instruktionerna för ett antal berörda myndigheter, bland andra Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. Att den som får rätten att bruka sin skog inskränkt också får ersättning behöver säkerställas, och om budgeten inte räcker till får myndigheterna bli bättre på att prioritera, inte försöka runda grundlagen. Vi vill också se ett nytt "Sveaskogspaket" där statlig mark byts mot mark som ska skyddas. Vid skydd av mark behövs också ett nytt perspektiv, i stället för tvång och expropriation ska det bygga på samarbete och frivillighet. Och nya skyddsformer som bygger på samverkan, flexibilitet och skogsägarnas engagemang behöver utredas.

Liberalerna: Äganderätten är central utifrån att det man äger vårdar man. Vi vill göra en översyn av en rad regler för att stärka incitamenten för hållbart skogsbruk som förbättrade ersättningsmodeller för att formellt skydda värdefull skog, översyn av tillämpningen av artskyddsförordningen och reglerna kring nyckelbiotoper. Vi vill i större utsträckning utnyttja möjligheten med statlig ägd utbytesmark.

Kristdemokraterna: Huvudprincipen är att om staten begränsar äganderätten ska intrånget kompenseras. Vi tänker tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att ge förslag på en politik med positiva incitament för naturvårdshänsyn i skogsskötseln. Idag straffas den som har skog med höga naturvärden. Utredningen ska bl a titta på artskyddsförordningen och reglerna kring nyckelbiotoper.

Moderaterna: Moderaterna anser att den som utsätts för ingrepp i sin äganderätt också ska kompenseras för detta på rimligt vis. I de fall där det finns ett behov av ett formellt skydd av skog så måste det finnas fungerande ersättningsmodeller. Moderaterna och Alliansen har därför kört över regeringen i riksdagen för att kräva en översyn.

Sverigedemokraterna: Äganderätten är en fundamental princip i ett rättssamhälle. Markägares rätt till rättslig prövning och ekonomisk ersättning vid restriktioner och begränsningar vid brukande av mark måste alltid säkerställas och ska utgöra en röd tråd i all myndighetsutövning.

Produktion

Välskötta och aktivt brukade skogar är en förutsättning för en högre och hållbar skogsproduktion. Ökad tillgång på träråvara kan användas för att ersätta kol- och oljebaserade produkter, för att bygga hus, möta behovet av energi och för att utveckla fler klimatsmarta produkter. Träd som växer binder genom fotosyntesen koldioxid. Den långsiktiga klimatnyttan uppstår när träden skördas och vi kan ersätta fossila råvaror och produkter. Samtidigt bidrar ökad skogsproduktion till utveckling av hela landet, jobb, ekonomisk tillväxt och exportinkomster.

Miljömålsberedningen ansåg att en viktig grund för bioekonomin är skogen och att tillgången på skogsråvara långsiktigt kan öka.

  • Delar du Miljömålsberedningens uppfattning och vad vill du och ditt parti i så fall göra för att säkra skogsproduktionen och tillväxten?

Vänsterpartiet: Skogsindustrin är en av Sveriges basindustrier och ska så förbli. När efterfrågan på papper dalar tror vi att det finns en stor potential att gå högre upp i förädlingskedjan och producera nya produkter från skogen samt att bygga mer i trä. Det är viktigt att skogsbruket är hållbart och vi vill finna fler hållbarare bruksmetoder.

Socialdemokraterna: Ja, vi står bakom den breda politiska uppgörelsen som gjordes i miljömålsberedningen. Vi har i regeringsställning arbetat för en aktiv näringspolitik och en satsning på innovationer och export där den svenska skogen blir en viktig del i klimatomställningen. Vi har gett stöd genom klimatklivet och industriklivet för att ta fram försöksanläggningar och nyinvesteringar för att driva på utvecklingen. Vi har höjt kraven på drivmedelsproducenterna att blanda in förnybart drivmedel som ofta kommer från skogsråvara.

Miljöpartiet: Ja, jag delar Miljömålsberedningens bedömning att "utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi måste ske på ett sätt som inte äventyrar andra miljömål". Avgörande för hur skogen ska förvaltas och användas är att skogens ekosystem bibehåller sin ekologiska funktion, sin biologiska mångfald och sin produktionsförmåga. Endast en sådan skogspolitik är långsiktig och säkrar den långsiktiga produktionsförmågan och tillväxten.

Centerpartiet: Ja. Centerpartiet vill öka skogsproduktionen. Den svenska skogen behöver spela en stor roll i en hållbar och långsiktig bioekonomi där den förser samhället med förnybara drivmedel. Men också nya hållbara material, grön kemi och träbyggnader. Detta bör stimuleras på olika sätt. Att skapa goda förutsättningar för skogsföretag är grundläggande för att ge dem möjlighet att växa och exportera sina varor. Företagens kostnader behöver minska och regelkrånglet minimeras. Forskningsresurser behövs också. Vi har föreslagit en satsning på 750 miljoner för att påskynda utvecklingen av bioflygbränsle från skogsråvara. Att använda innovationsupphandling för att stimulera den gröna omställningen är också en viktig del för att utveckla svensk skogsproduktion.

Liberalerna: Självklart står vi bakom Miljömålsberedningens uppfattning. Skogen spelar en viktig roll för svensk ekonomi men är också avgörande för den biologiska mångfalden och för att motverka klimatförändringar. Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Det centrala är att det blir enklare att driva företag och att skatterna på jobb och företagande sänks. Vidare behövs kortare och förutsägbara tillståndsprocesser. Satsningar på väg, järnväg och utbyggt bredband är en förutsättning för konkurrenskraft för allt företagande på landsbygden, inklusive skogsnäringen.

Kristdemokraterna: Vi delar Miljömålsberedningens uppfattning. Kristdemokraterna vill ha generellt goda villkor för företagande i hela landet. Vi vill ha politiska styrmedel som leder till ökad användning av förnybara bränslen. När det gäller de enskilda skogsbrukarna vill vi stärka rättssäkerheten och förutsägbarheten.

Moderaterna: Tack vare den svenska skogen har Sverige goda möjligheter att producera stora mängder biobränslen av hög kvalitet och samtidigt utveckla nya biobaserade produkter. Den brukade skogen är en förutsättning för att vi ska kunna möta de klimatutmaningar vi står inför. Sverige är mycket rikt på skog och Moderaterna anser att det finns potential för ökad skogsproduktion på ett hållbart sätt. För att säkra skogsproduktionen vill vi stärka äganderätten, genomföra ett flertal regelförenklingar och satsa på en nationell bioekonomistrategi.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna skriver under på det långsiktigt ökande behovet av svensk skogsråvara, både för miljöns och ekonomins skull. Sverigedemokraterna vill öka skogsproduktionen bland annat genom sänkt skatt på diesel, bättre villkor för småföretag, minskad byråkrati och ökade satsningar på forskning och ny teknik.

Naturturism

Allemansrätten är en individuell rättighet. Ändå används allemansrätten i stor utsträckning av kommersiella aktörer, som bedriver verksamhet på annans mark. Det ökade intresset för naturturism är välkommet. Men för att undvika konflikter mellan skogsbruket och turistföretagen behövs det tydliga spelregler med utgångspunkt i att äganderätten ska respekteras.

Nyligen föreslog utredningen Ett land att besöka att turistbranschen ska ta ett större ansvar. Det anknyter till den svenska modellen där parter tar ansvar. Men det bygger på en hög branschanslutning av turistföretag, vilket inte är fallet i dag.

Vi menar att det behövs en tydligare politik med markägaravtal. Ett minimikrav är att markägaren kontaktas och ger sitt godkännande vid större arrangemang på dennes mark, vilket inte alltid sker i dag.

  • Hur vill du och ditt parti säkra markägarens ställning i satsningar på ökad naturturism?

Vänsterpartiet: Vi anser att det i de allra flesta fall fungerar väl. I de fall där så inte är fallet måste det förstås lösas mellan parterna. Vi har inte förslag på några konkreta lagändringar.

Socialdemokraterna: Allemansrätten är en central del i våra miljölagar och har en viktig plats i vårt samhälle. Men vi måste vara tydliga med att allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter. Visst förekommer det missbruk av allemansrätten men för oss är inte lösningen att inskränka allemansrätten utan lösningen på problemen är en ökad tillsyn av de företag som verkar i naturmark och en dialog mellan företag och markägaren för att klarlägga vad allemansrättens skyldigheter innebär.

Miljöpartiet: Vi vill se mer mångbruk av skogen. Med mångbruk menas att skogen används för flera olika syften, till exempel skogsbruk, naturturism, rennäring, naturvård, träförädling, jakt, trivsel, ideellt föreningsliv, rekreation, folkhälsa och arena för kulturyttringar. Den här inriktningen stöds också av de flesta skogsägare. En viktig del i att få detta att fungera är utbildning på olika nivåer om skogens roll, allemansrätten och om mångbruk. Självklart ska skogsägarnas intressen inom alla dessa områden tas tillvara.

Centerpartiet: Allemansrätten är en möjlighet som ger människor frihet att njuta av naturen och som få länder i världen kan erbjuda. Det är något som vi vill värna. Naturturism och besöksnäringen är mycket viktiga för att skapa jobb och tillväxt på landsbygden. Samtidigt behövs en balans mellan äganderätten och allemansrätten. Utgångspunkten bör vara att även markägarens intressen ska ges utrymme i samband med organiserat friluftsliv och naturturism.

Liberalerna: Allemansrätten som individuell rättighet ska värnas men allemansrätten ska inte heller utnyttjas hur som helst. En fungerande dialog är grundläggande för att undvika konflikter och låsningar. Det är fullt rimligt att markägare informeras om större arrangemang på dennes mark och att man vid dessa tillfällen upprättar någon typ markägaravtal. Viktigt att ha med sig att allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter.

Kristdemokraterna: Allemansrättens grundläggande princip att inte störa och inte förstöra måste vara en utgångspunkt i samband med att man bedriver turism på annans mark. Det brister ibland när det gäller detta idag. Turistbranschen behöver ta ett större ansvar. Högre grad av branschanslutning och framtagande av samverkans- och avtalsmodeller är bra förslag. Vi vill tillsätta en utredning för att titta på hur kommersiell verksamhet med stöd av allemansrätten kan samexistera med markägare och hänsyn till natur och medmänniskor.

Moderaterna: En fungerande allemansrätt bygger på ömsesidig respekt och förståelse, och myndigheterna har ett ansvar när det gäller att stävja missbruk eller överutnyttjanden. Det finns exempel där allemansrätten har använts som förevändning för verksamheter som knappast kan anses falla inom ramarna för vad allemansrätten är ämnad för. Moderaterna vill värna allemansrätten och stävja olika former av missbruk och överutnyttjanden. Äganderätten är grundläggande för de gröna näringarna, och vi måste ta markägarnas oro på allvar. Därför vill Moderaterna tillsätta en äganderättsutredning, med fokus på de gröna näringarna.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna anser att det aldrig ska vara möjligt att mot markägarens vilja nyttja dennes egendom i förvärvssyfte. Syftet med allemansrätten har varit att garantera vår gemensamma tillgång till naturen, inte att enskilda näringsidkare skall kunna berika sig på den. När ett intrång är större än vad som kan anses rymmas inom allemansrätten ska markägarens tillstånd krävas.

Förtroendet för myndigheter

I relationen mellan familjeskogsbruket och myndigheter är det viktigt med dialog och respekt för varandras olika roller. Vi tror att incitament och vägledning leder till bättre balans mellan produktion och miljö än förelägganden och kontroll.

Vi anser att självständighet från särintressen är en central faktor om förtroendet för myndigheter ska bestå. Om statliga verksamheter inte förmår att leva upp till grundläggande värden som rättssäkerhet och likabehandling, utan tillåter tjänstemän att agera utifrån sin egen agenda, undermineras demokratin. Vi vill se en satsning på en god förvaltningskultur och på bättre kunskap bland statstjänstemän om vad det innebär att jobba på demokratins uppdrag.

I dag upplever vi att särintressen tillåts påverka och sätta agendan för myndigheters arbete. Ett sådant exempel är de digitala publiceringarna av avverkningsanmälningar som Skogsstyrelsen gör. De används av enskilda och grupper som har som mål att stoppa skogsbruk/pågående markanvändning.

Ett annat exempel är att representanter för den ideella naturvården allt oftare följer med när myndighetspersoner besöker markägare.

  • Vad vill ditt parti göra för att stärka myndigheternas förvaltningskultur och den statliga tjänstemannarollen?

Vänsterpartiet: Vi anser att våra myndigheter är mycket professionella.

Socialdemokraterna: Skogspolitikens dubbla mål där skogsbruk och naturvård ska stå bredvid varann måste ligga fast. Den myndighetsmodell och förvaltningstradition som vi har i Sverige och som är beskriven i vår grundlag har idag ett brett stöd bland svenska partier. Men vi kommer inte att tveka att öka styrningen av våra myndigheter om de grundläggande politiska avvägningarna som står i lagstiftning och i riksdagsbeslut inte får det genomslag som avsetts.

Miljöpartiet: Självklart är rollen som statlig tjänsteperson mycket viktig. Den som arbetat för staten måste ha en hög egen integritet och som sin största drivkraft att upprätthålla respekten för de lagar och förordningar som reglerar verksamheten. Förslaget om en satsning på en god förvaltningskultur och på bättre kunskap bland statstjänstemän om vad det innebär att jobba på demokratins uppdrag är bra, men vi tror inte att det ska ske som en särskild satsning utan att det måste vara en viktig integrerad del av det löpande arbetet.

Centerpartiet: Sveriges regering har ansvar för att styra myndigheterna. Rättssäkerhet och en god förvaltningskultur är grundläggande. Med Centerpartiet i regeringsställning kommer det att ha hög prioritet. Skogen spelar en helt avgörande roll för svensk ekonomi, men också för möjligheten till naturupplevelser och livskvalitet. Vi tar tydligt avstånd från de försök som görs att svartmåla skogsbruket. Det är tack vare att människor äger och vårdar skogen som ger den dess stora naturvärden och ekonomiska värden. Naturvården behöver ha legitimitet och bygga på delaktighet från skogsägarna. Vi anser att den svenska skogen även fortsatt ska vårdas och brukas enligt principen frihet under ansvar.

Liberalerna: Självklart ska alla statliga tjänstemän agera utifrån gällande lagar och regler och vara objektiva i sina beslut. Olika intressen ska på ett professionellt sätt vägas mot varandra utan otillbörlig påverkan. Detta är en central del av svensk myndighetsutövning som ständigt förtjänar att återupprepas.

Kristdemokraterna: Trots skogsbrukets oomtvistade nytta för samhället agerar tjänstemän på statliga myndigheter i ökad grad som aktivister snarare än som oväldiga ämbetsmän. Detta innebär att tillämpningen av lagarna kan glida iväg utan föregående politiska beslut. Detta är en hotbild inte bara för äganderätten utan också för demokratin. Som en följd av skandalen i Transportstyrelsen har nu alla riksdagspartier enats om att utreda frågan om att återinföra tjänstemannaansvar. Tjänstemannaansvar skulle kunna vara en del i att stärka tjänstemannarollen.

Moderaterna: Myndigheter ska finnas till för medborgarna – inte tvärtom. Det finns flera fall där enskilda skogsägare har hamnat i kläm på grund av myndigheters agerande, exempelvis när det kommer till artskyddsförordningen och nyckelbiotopsinventeringen. Vi har därför krävt en översyn av hur lagen och metoden används i praktiken. Staten ska inte vara skogsägarnas värsta fiende. God ledning och styrning är avgörande för en god myndighetskultur. Det kräver att regeringen tar ansvar och ger tydliga direktiv till myndigheterna. Vidare har Moderaterna tillsammans med Alliansen drivit igenom ett tillkännagivande i riksdagen om ett utvidgat och modernare tjänstemannaansvar.

Sverigedemokraterna: Det är inte acceptabelt att regeringen och aktivistiska myndighetspersoner underminerar ägande- och brukanderätten. Regering och riksdag måste tydligare signalera och vid behov lagstifta för att bevara den svenska skogspolitikens framgångsrecept - frihet under ansvar. När det gäller den statliga tjänstemannarollen vill vi också införa ett utökat straffansvar för offentliga tjänstemän.

Skog och vilt i balans

Enligt Trafikverket sker troligen över 75 000 viltolyckor (varav 60 000 rapporteras) om året. Bara samhällskostnaden för olyckor i trafik (väg och järnväg) kostar cirka fem miljarder kronor per år. För markägarna i Götaland innebär betesskadorna kostnader på cirka en miljard kronor per år. Det är i dag stora svårigheter att få tallen att växa. I Götaland ligger skadenivåerna på mellan 60-70 procent. Tall, liksom rönn, asp, sälg och ek är trädslag som klövviltet går hårt åt, vilket leder till mindre variation i skogslandskapet.

Riksdagsbeslutet om en ny älgförvaltning 2012 syftade till att minska betesskadorna, minska viltolyckorna och minska påverkan på lövträd och skogens biologiska mångfald.

Även om vi står bakom den nya älgförvaltningen krävs att alla aktörer strävar efter att uppnå målen. Det bör återspeglas i regeringens uppdrag till Jägareförbundet, liksom till berörda myndigheter som Naturvårdsverket och Trafikverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att ta fram förslag på hur riksdagens målsättningar om en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt kan konkretiseras och göras uppföljningsbar. Förslagen ska redovisas senast 30 november 2018.

Naturvårdsverket har även hemställt till regeringen om att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag kring flerartsförvaltning utifrån områdesförvaltning. Hittills har regeringen inte sagt något i frågan.

  • Hur ser ditt parti på problematiken med ökande viltolyckor och viltskador i skogen, och vilka lösningar ser du och ditt parti?

Vänsterpartiet: Vi tror det är viktigt att förvalta våra klövviltstammar så de är balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden. För att det ska fungera bör samarbetet mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare utvecklas så det gynnar samhället bäst.

Socialdemokraterna: Den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt ett uppdrag till Naturvårdsverket kring förvaltningen av våra viltstammar. Vi avvaktar resultatet av den innan vi föreslår åtgärder. Vi anser också att klövviltet ska förvaltas i ett sammanhang både för att man ska kunna bedöma det totala betestrycket och de samlade trafikriskerna. Självklart ska vi också arbeta med ökad säkerhet i trafiken utifrån nollvisionen genom åtgärder som gör att viltolyckor kan undvikas.

Miljöpartiet: Skador av klövvilt på skog är ett vanligt och omfattande problem för skogsbruket, men det påverkar också den biologiska mångfalden. Både lövträds- och tallplantor betas hårt av klövvilt med negativa konsekvenser för både skogsägaren och naturvärden. Klövviltsförvaltningen bör därför förbättras så att förutsättningarna för föryngring av tall och lövträd stärks. Generellt gäller naturligtvis att det måste råda en bra balans mellan vilt och den skog som viltet lever i.

Centerpartiet: Att viltskadorna och viltolyckorna ökar är inte bra. Centerpartiet vill ge markägare och jägare mer inflytande i viltförvaltningen. Under vår tid i regeringen införde vi tre modeller för ökad samförvaltning: älgförvaltningsgrupper, viltförvaltningsdelegationer och nationella klövviltrådet. Grundtanken var att öka dialogen och det regionala inflytandet. Den rödgröna regeringen valde sedan att rubba balansen i delegationerna och tillsatte fler ledamöter från naturvårdsorganisationer och natur- och ekoturismföretag utan att dessförinnan utvärdera delegationerna. Detta har vi varit starkt kritiska till. Det är viktigt att viltförvaltningsdelegationernas arbete utvärderas så att det säkerställs att de faktiskt ökat det regionala inflytandet och samförvaltningen. Samma sak gäller för älgförvaltningens arbete, även denna behöver utvärderas för att trygga att den fungerar på ett effektivt sätt.

Liberalerna: Vi tycker det bra och viktigt att skapa en långsiktig flerartsförvaltning med relevant avvägningar där både viltolyckor och viltskador i skogen måste ingå. När det gäller specifikt viltolyckor spelar viltstängsel längs våra vägar en central roll.

Kristdemokraterna: Det är problem som bör hanteras genom en hållbar viltförvaltning. Idag har främst vildsvinsstammen vuxit explosionsartat och den behöver bekämpas genom ökad jakt. Vi föreslår därför ändringar som gör det lättare att jaga nattetid och lättare för jägarna att sälja vildsvinskött.

Moderaterna: Moderaterna anser att jakten är en viktig del av den svenska viltförvaltningen. Det har nog undgått få vilka skador de växande vildsvinsstammarna orsakar. Även älg och kronvilt orsakar omfattande skador, särskilt på skogsmark och nya plantor för mycket stora värden. Moderaterna vill att frågor om viltförvaltning och jakt ska fattas så nära dem som berörs som möjligt. Därför vill vi stärka viltförvaltningsdelegationerna som finns i varje län, så att de får rätt att fatta beslut om skydds- och licensjakt. Genom att flytta beslutandemakten till de som berörs av ökade viltstammar, kan vi uppnå en bättre balans.

Sverigedemokraterna: För Sverigedemokraterna är det viktigt att viltförvaltningen fungerar tillfredsställande, inte minst för att minimera trafikolyckor och skador på skog och åker, men också för att viltstammarna ska vara friska och starka. Därför vill vi stärka markägares och jägares ställning i viltförvaltningsdelegationerna. Beslut som rör jakt och viltvård ska i möjligaste mån fattas så nära de områden som berörs som möjligt.