Torvbruk på rätt mark positivt för miljön och ekonomin

Torvmark består av växtdelar som på grund av brist på syre endast delvis har förmultnat. Orörda torvmarker är värdefulla eftersom de utgör en viktig livsmiljö för många djur- och växtarter. Samtidigt binder de koldioxid, mer och mer allt eftersom de växer, precis som skog.

Tillgången på torv i södra Sverige ökar ständigt och i hela landet är torvtillväxten drygt 20 miljoner kubikmeter per år. Högst 15 procent av den årliga tillväxten skördas, vilket ger en långsiktighet i utvinningen.

– Södras arbete med torvproduk­tion sker endast på torvmarker som sedan tidigare har varit påverkad av dikning och/eller tidigare torvpro­duktion. Opåverkade torvmarker med högt bevarandevärde ingår alltså inte i produktionen, förklarar Kjell Gustafsson.

SKOGSDIKNING VANLIGT FÖRR

Orörd torvmark har normalt en vattenhalt på 85-90 procent. Därför växer skog på torvrik mark dåligt. Tidigare uppmuntrades skogsägare att dika sina våta marker för att på så sätt öka skogspro­duktionen. Dikning innebär att syre kommer ner i torven vilket sätter igång en nedbrytningsprocess där marken börjar läcka koldioxid.

Idag är det förbjudet att dika för ökad skogs­produktion just av det här skälet och för att åtgärden minskar den biologiska mångfalden. Det är dock tillåtet att underhålla befintliga diken för att kunna upprätthålla en god skogsproduktion samt att skyddsdika på hyggen för att få upp ny skog.

VÄRNAR ÄGANDERÄTTEN

Fram till årsskiftet 2016/2017 tillät en särskild torvlag i princip vem som helst att söka brytningsrätt på torv utan att markägaren fick någon er­sättning. Att slå vakt om äganderätten var skälet till att Södra började med torvbruk. Det blev också Kjell Gustafs­sons första uppdrag i Södra när han anställdes i början av 1980-talet.

– Det är viktigt att markägare har möjlighet att utnyttja den ekonomiska resurs som torvtillgångar utgör. Genom att tillgodogöra sig den torv som finns i marker som redan är starkt påverkade av männ­iskan, genom dikning eller genom gamla täkter, får markägare med markägaravtal med Södra en ekonomisk avkastning på marken som är i nivå med vad produktiv skogsmark ger, säger Kjell Gustafsson.

BESLUT OM PRODUKTION

Södra har markägaravtal om torvproduktion med 25 skogsägare på totalt 550 hektar. Det finns en stor potential för fler markägare att låta Södra bedriva torvbruk på deras mark. Att utse vilka markområden som ska användas för torvbrytning sker i samråd med skogsägaren och enligt Kjell Gustafsson är det oftast aktiva skogsägare som driver sitt skogsbruk med bästa ekonomi för ögo­nen som kontaktar Södra för diskussion om möjlig torvutvinning.

Innan en torvtäkt får öppnas gör länsstyrelsen en noggrann prövning, dels av den allmänna nyttan och dels av miljöeffekterna. Torvkvaliteten bestäms också för att ta reda på vilken typ av torv som kan brytas. Det sker genom kramningsprov eller genom provtagning med rör där man ser olika kvaliteter i olika lager. Högt förmultnad torv har högre energivärde och lämpar sig bäst för förbrän­ning, medan lågförmultnad torv används till växt- och strötorv.

Vid torvproduktion används endast det torra ytskiktet på torvmarken. Varje år utvinns de översta 5-10 centimetrarna av torvskiktet och en normal sommar kan produktionen ske under 35-40 dagar. Med den produktionstakten kan torv utvinnas från en täkt under 25-40 år innan det är dags att avsluta och aktivt efterbehandla området.

EFTERBEHANDLINGEN VIKTIG

I markägaravtalet med Södra ingår efterbehand­ling av torvtäkten, något som Södra utför och bekostar. Beroende på markens beskaffenhet kan täkten efterbehandlas på olika sätt, men det handlar i första hand om beskogning eller omvandling till våtmark och vanligtvis blir det en kombination av skog och våtmark.

På de täkter där Södra utvinner torv inleds efterbehandlingen allt eftersom torvproduktionen upphör.

Torvmark är ofta igenvuxna sjöar. När torv­produktionen är klar har man kommit ner till den gamla sjöbottnen som kan vara mycket bra mark för skogsproduktion.

– Det är viktigt att snabbt få igång skogspro­duktionen på de marker som lämpar sig för det. Det är viktigt av två skäl. Det ena är ekonomiskt – markägaren får snabbt en produktiv skogsmark. Det andra skälet är miljömässigt. Genom beskog­ningen inleds bindningen av koldioxid och gene­rellt binder skogsmark omkring 10 ton koldioxid per hektar och år, säger Kjell Gustafsson.

Det är länsstyrelsen som bestämmer hur marken ska efterbehandlas, men beslutet sker i samråd med markägare och Södra. Södras arbete är slutfört när länsstyrelsen har godkänt efterbehandlingen.

– Södra arbetar fortlöpande på att förbättra miljön under och framförallt efter avslutad torv­skörd. Efterbehandlingsarbetet efter färdigskör­dad torvmark är lika viktig som utnyttjandet av själva resursen och kan ge området hög biologisk mångfald, säger Kjell Gustafsson.