Samägt har man gjort i alla tider och samägande av skogsfastighet är en ganska vanlig ägandeform. Två av tre södramedlemmar äger skog tillsammans med andra. Samägande mellan man och hustru eller mellan syskon är vanligast, men även samägande mellan föräldrar och barn och mellan kusiner förekommer ganska frekvent.

Men hur bra är det att äga en skogsfastighet tillsammans med någon annan?

– Ett generellt svar på den frågan är att det finns ett antal risker med samägande och vill man undvika dem så är det kanske bättre att äga själv. Men det finns självklart många skäl till varför man vill samäga. Ett skäl kan vara ekonomiskt. Höga priser på skogsfastigheter kan innebära svårig­heter för exempelvis syskon att lösa ut varandra vid en fastighetsöverlåtelse. Då är samägande en lösning.

– Ett annat skäl kan vara att man faktiskt vill äga och bruka skogen tillsammans. Och samägande är positivt på så sätt att det ger fler personer möjlighet att äga skog, säger Lars-Göran Lönn.

Ta gärna in extern hjälp. En skogsinspektor har erfarenhet från andra samägande skogsägare och kan ge tips och råd.

VAD VILL JAG MED MITT ÄGANDE?

Enligt Lars-Göran är den viktigaste förutsätt­ningen för ett lyckat samägande just att man vill det och att man tycker att det är en bra lösning. Därför är det viktigt att man innan man går in i ett samägande har ett öppet samtal. Vilka tankar har man med ägandet? Vad vill man just nu och vad vill man längre fram? Hur mycket tid är jag beredd på att lägga på fastigheten? Vill jag jobba aktivt med skogen eller inte? Vill jag köpa till mer mark och expandera? Hur ser jag på jakten? Ser jag skogsbrukandet som en viktig inkomstkälla eller är möjligheten till rekreation viktigast? Vilka fler blir inblandade och vad tycker de?

– Alla tankar och funderaringar måste upp till ytan. För visar det sig att man är i "otakt" redan i det här stadiet, då är det ganska troligt att man fortsätter att vara oense även framåt. Och då är nog inte samägande är den rätta vägen att gå, säger Lars-Göran.

– Min erfarenhet är att det är enklare att äga en skogsfastighet tillsammans med sin bror eller syster, än med sin farbror eller sina kusiner. Ju bättre man känner varandra desto enklare. Och ett samägande underlättas också om man är i ungefär samma ålder och i ungefär samma fas i livet.

Tips vid samägande

Våga vara formell  Prata om vad varje delägare vill få ut av skogsbruket, hur eget arbete ska värde­ras och hur ni ska gå till väga om någon behöver lämna samägandet. Upprätta ett protokoll även om det kan kännas konstlat – då blir det tydligt när ni var överens.

Ha samägarträffar  Träffas minst årligen och stäm av vad som hänt under året och vilka förväntningar som gäller för kommande år. Stäm gärna av med skatterådgivare så att alla har koll på vilka uttagsmöjligheter som finns.

Ta in extern hjälp  En skogsinspektor eller ekonomirådgivare kan vara en god hjälp. De har träffat många andra samägande skogsföretagare och kan ge tips och bidra med erfarenheter.

Ha roligt  Att äga skog ska vara kul! Ha trevligt tillsammans, dela bilder från skogen med varandra i Södras app Skogsägare och besök skogen tillsammans för att sprida erfarenheter och prata om historien och framtiden för skogen.

 

VEM GÖR VAD?

När man har bestämt sig för att man vill samäga en skogsfastighet är det enligt Lars-Göran viktigt att man formulerar ett skriftligt avtal sinsemellan. Ju fler man är desto större blir behovet av forma­lisering.

– En samägd skogsfastighet bör drivas som ett företag där man är överens om skötsel, roller och ansvar. Uppgifter om vem som gör vad bör in i avtalet. Glöm inte att det går att ta hjälp av en redovisningskonsult när det gäller bokföring och deklarationer. Det är också bra att redan från början formalisera regelbundna träffar för att diskutera vad som ska göras på fastigheten och vad pengarna ska användas till. Ta gärna för vana att protokollföra de beslut som tas.

– Det är inte dumt att ibland diskutera skötseln av fastigheten med någon utomstående, exempelvis en skogsinspektor. Hen kan fungera som bollplank för idéer man har men även komma med förslag som ägarna sedan kan diskutera. Att ha med en utomstående i ägarrådet kan minska ris­kerna för osämja och irritation mellan delägarna, säger Lars-Göran.

– Det kan vara en stor möjlighet och fantastiskt roligt att äga tillsammans, vare sig det handlar om att planera, plantera eller måla huset. Men att det blir riktigt roligt bygger på att man har formalia i grunden. Så var noga med den i början och funkar det bra så släpp på det lite efter hand, råder Lars-Göran.