om bilden

Skogsinspektor Linus Wildmark tillsammans med samägande syskonen Malin och Marcus Liljeqvist.

 

Sedan snart 20 år samäger Malin och Marcus en skogsfastighet på cirka 220 hektar i Ideboås utanför småländska Älghult.

– Det var ursprungligen farmors föräldrar som köpte fastigheten, be­rättar Malin och Marcus. Det köptes till ett par skiften under årens lopp och när så alla äldre släktingar hade gått bort i slutet av 90-talet tog vår far, Larry, över en del av fastigheten. Han ville gärna att vi båda syskon skulle äga den andra delen tillsam­mans och så blev det. Det var ett ganska givet val för oss och ett beslut vi aldrig har ångrat.

LIKARTADE MÅL

Malin och Marcus löste övertagandet genom både arv och köp, i och med att de löste ut en kusin från fastigheten. Ingången till till skogsägandet såg lite olika ut för dem. Marcus hade både kunskap och intresse för de mer vardagliga sysslorna i skogen. Malin hade visserligen varit med och plan­terat en hel del, men var mer intresse­rad av ekonomin och bokföringen.

– Jag har alltid haft en stor del av mitt liv i skogen, säger Marcus. Både genom skogsarbetet och jaktintresset. I början av samägandet gjorde jag också det mesta i skogen tillsammans med min far. Ibland tog vi hjälp av Södra och några lokala entreprenörer.

Den ojämna arbetsfördelningen i skogen löste syskonen genom att Malin ersatte Marcus för det arbete han utförde.

– Vi har samma revisor som vi träffar gemensamt när det börjar bli dags för bokslut och deklaration, berättar Malin. Det var inte svårare än att Marcus höll koll på sina timmar i sko­gen, redogjorde för dem när vi träffade revisorn och sedan reglerade vi det.

Trots olika intresse av skogen har syskonparet idag likartade mål med ägandet.

– Jag har ju jakten som inte riktigt går att värdera, säger Marcus. Men Malin och jag är helt överens om att skogsinnehavet är en riktigt bra pensionsförsäkring. Även om Malin inte har några merintressen av skogen har jag alltid försökt motivera henne att vi ska fortsätta samägandet. Att målet ska vara att bli skuldfria så att vi kan plocka ut pengar och använda för privat bruk. Då bidrar ju skogen till att även Malin kan satsa på sina intressen.

– Där är vi idag, säger Malin. Det har varit en bra utveckling de senaste åren, vi har plus på kontot och kan nu ta ut lite pengar varje år.

FÖRVALTNINGSAVTAL BRA UTGÅNGSPUNKT

Med tanke på fastighetens storlek och på att både Malin och Marcus arbetar heltid, beslöt de för ett par år sedan att skriva avtal med Södra om förvaltning.

– Vi började med en heldag tillsammans i skogen, säger deras skogsinspektor Linus Wildmark. Vi gick runt för att se vilka åtgärder som kunde vara aktuella i närtid, tittade i skogsbruksplanen och diskuterade olika alternativ. Med hjälp av en av Södras skogsekonomer gjordes också en kassaflödesanalys.

Eftersom Marcus och Malin inte har några skrivna avtal mellan sig är förvaltningsavtalet med Södra en bra utgångspunkt för samägandet.

– Förvaltningsavtalet innehåller en övergripande målsättning som har sin utgångspunkt i skogsbruksplanen, säger Linus. Det gör att det redan från början är klart i stora drag vad som ska gälla. Då blir det enklare att komma överens inom samägandet. Avtalet är perfekt för de skogsägare som vill ha en aktiv skötsel av fastigheten.

Marcus och Malin har skrivit förvaltningsavtal med Södra.

I Marcus och Malins fall är förvaltningavtalet skrivet på tre år, vilket de tycker är en planeringshorisont som passar dem.

– Vi har också en mer kortsiktig plan eftersom varje enskilt år inleds med en genomgång av det gångna året samt budget och åtgärdsplan för det kommande, säger Malin. Budgeten gör vi alltså gemensamt för fastigheten, medan vi får var sin slutredovisning för varje år som vi sedan hanterar med revisorn.

– Som skogsinspek­tor kan jag också hjälpa till med den ekono­miska planeringen och eventuella förskott och betalplaner, säger Linus. Södras skogs­ekonomiska rådgivare kan sedan bidra med ytterligare trygghet när det gäller hur stora likviduttag som är lämpliga med tanke på skattesituationen.

FÅR FÄRDIGA FÖRSLAG

Malin och Marcus tycker de har hittat en bra form för sitt samägande. De har lätt att komma överens och menar att förvaltningen gör de ge­mensamma besluten ännu enklare.

– Vi har klickat mycket bra med Linus, säger Marcus. Han är enga­gerad och det är en fördel att ha en tredje part som är delaktig i skogens skötsel. När jag ansvarade för det skogliga behövde jag först övertyga Malin om vissa åtgärder och sedan ta kontakt med entreprenörer. Nu får vi ett färdigt förslag från Linus som det bara är att säga ja eller nej till. Sedan är det han som har kontakt med ma­skingrupper och andra. Det är också skönt med högsta-prisgarantin som ingår i avtalet. Den ger oss årets hög­sta pris på alla avverkningar oavsett när de gjordes under året. Därmed kan vi koncentrera oss på vad som är bra för skogen och lockas inte att titta för mycket i prislistor.

– För mig som kan­ske inte har de rätta kunskaperna är det också nyttigt att höra om för- och nackdelar med olika alternativ, inflikar Malin. Jag använder mig också av Skogsägarappen och tycker det är roligt att följa de pågående uppdragen där. Marcus är hellre är på plats i skogen ibland och tittar till arbetet.

Linus vill poängtera att skogsägaren har stort manöverutrymme inom förvaltningavtalet.

– En del tror att man lämnar över alla beslut till Södra men så är det givetvis inte, säger han. Vi börjar alltid med att prata med och lyssna in skogsägaren, diskuterar olika alter­nativ och konsekvenser innan vi tar fram ett förslag som stämmer med skogsägarens inriktning. Vill någon sedan röja eller plantera en avdelning själv så går det förstås bra. Då tar vi bara bort det från Södras åtagande.

VIKTIGT MED ÖPPEN DIALOG

Linus menar att ett lyckat samägande bygger på att alla inblandade lyssnar på varandra och har en öppen dialog, även tillsammans med inspektorn.

– Alla ska få säga vad de vill ha ut av fastigheten, säger Linus. Det är något som Malin och Marcus har löst bra. Sedan är det min uppgift som inspektor att vara lyhörd och visa på olika alternativ som kan uppfylla de här önskemålen. På så vis kan jag vara med i beslutsfattandet och underlätta samägandet.

Att ägandet av skogen i Ideboås ska kunna föras vidare i släkten även i framtiden känns fullt möjligt. Malin har två döttrar och Marcus en son och en dotter.

– Ser vi ett steg framåt så är förvaltningsavtalet en lösning som skulle kunna fungera väl även för våra fyra barn, om nu alla vill vara delaktiga, menar Marcus.

– Även om barnen inte skulle ha något intresse av skogen när de blir vuxna så kan de sköta den på ett affärsmässigt sätt, säger Malin. Det går att betrakta fastigheten som ett gemensamt företag och ta stöd och hjälp med det som behöver göras för att skogen ska utvecklas väl.