Försök med nya trädslag

Hårda trädslag som valnöt, körsbär och fågelär kan kanske ersätta mörkt tropiskt timmer. Under vissa omständigheter kan tyskoxel, sykomorlönn och valnöt vara lönsammare än gran eller åtminstone ett bra alternativ.

Försöken med att etablera dessa trädslag pågår och det dröjer ännu många år innan säkra slutsatser kan dras.

Valnöt

I Tyskland är hybridvalnöt ett kommersiellt trädslag och försök visar att den kan gå bra också i sydligaste Sverige.
Japansk valnöt planterades nordost om Göteborg för många år sedan och växer bra. Humusrik jord och gödsling kan ge en diametertillväxt på upp till två centimeter om året. Träden kan med de betingelserna vara avverkningsklara på 50 år.

SLU påbörjade försök med hybridvalnöt på Hallandsåsen 2015. Det förväntas pågå mellan fem och tio år. Tanken är att det ska övergå i ett försök med gallring och stamkvistning av valnöt.

Sykomorlönn

Sykomorlönn, som också kallas tysklönn, är ett trädslag som inte används mycket i Sverige. Det som talar mot detta trädslag är att det är invasivt*, å andra sidan anses den biologiska mångfalden kunna gynnas av sykomorlönn.

Sykomorlönnen togs till Sverige av familjen Ramel på 1700-talet och blev snart naturaliserad. I dag är ungefär 140 hektar skogsmark med sykomorlönn, bland annat som skärm vid bokföryngring. Undersökningar i Danmark visar att sykomorlönnen är känslig för hård gallring.

För fina stockar betalar man gärna mer än för ek. Med målinriktad skötsel av sykomorlönn kan skogsägaren öka sina intäkter väsentligt.

Under hösten har Jens Peter Skovsgaard inlett ett projekt med sykomorlönn.

Fågelbär

Fågelbär har ett kraftigt men grunt rotsystem. Trädet utvecklas bäst på lagom fuktiga, måttligt näringsrika och kalkrika marker i soliga lägen. Det planteras ibland på åkermark bland annat för det värdefulla virket. Det unga trädet växer snabbt och kan bli över 20 meter högt.

Försök med fågelbär under 1990-talet visade på betydande etableringsproblem och att kvaliteten på träden inte blev den förväntade. Därför är ytterligare forskning viktig.

Den tunga och hårda veden har vacker röd-gul-brun kärna. Virket är eftertraktat till möbler, köksinredningar och slöjd. Grövre virke används till faner. Fågelbär kan vara en fin ersättning för tropiska trädslag.

Tyskoxel

På den europeiska marknaden är tyskoxel ett av de mest värdefulla trädslagen för virkesproduktion. Tyskoxelträden är större än den svenska oxeln och ett bra träd i skogen i kombination med ek. Den måste skötas omsorgsfullt men är anspråkslös på jordar.

Jens Peter Skovsgaard ser en potential för värdeproduktion med tyskoxel och har anlagt försök med plantering på 46 olika lokaler i Sverige, Norge, England, Tyskland och Danmark. 20 träd planterades på varje lokal under 2012. Nordligaste lokalen i Sverige är nära Vindeln med kontinentalt klimat men i Norge finns en ännu nordligare lokal vid kusten inte långt från polcirkeln som har atlantklimat. Tillväxten är lägre men det största trädet är i dag ändå drygt två meter högt.

Det finns tre goda skäl till att satsa på tyskoxel: värdeproduktion, bidrag till skogsestetiken (vackra blommor) och biodiversitet (sällsynt trädslag).
– Du kan inte ha tyskoxel på stora arealer men små skogsägare borde kunna se möjligheten och tillfredsställelsen i att sköta ett litet område med sikte på hög kvalitet.

Tyskoxeln ska inte planteras i bestånd, utan blandas in i skogen. Hur mycket man ska blanda in får försöken utvisa.

Turkisk hassel

Turkisk hassel är ett trädslag med vackert virke som vid 1900-talets början användes i stället för rosenträ vid tillverkning av möbler.

Trädslaget är ovanligt i Europa men växer bra i gynnsamma växtzoner. Den klarar det torra klimat som vi förväntas ha i södra Sverige om 50 år. Dessutom växer stammen alldeles rakt och påverkas inte av skuggande grannträd.

På bilden till höger står Jens Peter Skovsgaard vid en turkisk hassel i Helsingborg som är ett av de största exemplaren i Sverige med en stam på 60-70 cm.

*invasivt trädslag = främmande trädslag som sprider sig och orsakar problem för inhemska trädslag.