Thord Nordstedt har ägt sin gård Gammalrud som ligger längs Göta kanal i över fyrtio år. Han är uppvuxen på granngården, utbildade sig till agronom och köpte gården 1976. Det är en skogsgård på 310 hektar, varav 280 produktiv skogsmark.

Vid sidan av skogsbruket har han även fött upp lamm som serverats i familjens båthus där man utan prut får in mellan 90 och 100 personer. Men, fyllda 71, inser han att dagen för ett generationsskifte närmar sig och att de tre sönerna en dag kommer att få ta över.
– Så en dag kom jag hem och talade om för dem att jag anmält dem och deras fruar till Södraskolans grundkurs för skogsägare. Även om de levt med skogsbruket i sin uppväxt är det på tiden att de får lite mer teoretisk insikt om vad det innebär att vara skogsägare och bedriva skogsbruk, säger Thord Nordstedt.

– Det var pappa som skickade hit oss. Bröderna Nordstedts pappa Thord skickade både dem och deras respektive på kursen inför ett stundande generationsskifte. Från vänster Sanna, Fredrik, Malin, Henrik, Johanna och Johan. – Det är roligt att vi fått gå allihop, tycker de.

Att även sönernas respektive skulle vara med var självskrivet.

– Det är naturligt att fruarna ska vara med och få insikt. Det pratas i familjen om det och då är det bra att bägge parter är med och får kunskap. Skogsbruk idag är inte lika fysiskt som för 15–20 år sedan. Idag kan man sköta skog och ha ett jobb vid sidan om, säger Thord.

Det handlar inte om att sönerna "måste" ta över gården.

– De får göra som de vill men de ska ha kunskap och ett underlag för att ta ställning till om de vill ta över eller inte.

Thord har gjort ett upplägg byggt på två principer: Sönerna ska inte äga gården ihop och deras föräldrar ska heller inte tala om för dem vad de ska göra.
– Vi har ju vetat att vi ska ta över, men det är fortfarande oklart i vilken form, säger Fredrik Nordstedt som vi träffar på Södraskolans avslutande utedag på gården strax norr om Mariestad.
Hans fru Malin inflikar att hon tycker att det var bra att svärfar tog initiativet till kursen.
– Här skapar vi rätt förutsättningar, säger Fredrik.
Varken han, som jobbar som polis eller bröderna Johan och Henrik, IT-konsult respektive projektledare, har några tankar om att ge upp sina yrken.
– Med kursen får vi möjligheter att förvalta gården på bästa sätt. Vi får en uppfattning vad det handlar om, säger Henrik och Sanna påpekar att de numera kan tillämpa sina kunskaper när de besöker gården.

Vi får en uppfattning om vad det handlar om.

/Henrik Nordstedt

Det är dags att bege sig ut på dagens första station. Kursledare Monica Andersson, som själv är en engagerad skogsägare sedan många år och bland annat jobbat som virkesmätare och instruktör för motorsåg och röjsåg, ber gruppen ställa om sina ögon och titta över det grästäckta hygget.
– Vad hittar ni? Efter en stunds tvekan kommer de första intrycken: granplantor, kulturstubbar, högstubbar för naturen, fröträd och hänsynsytor, stora aspar att vara rädd om. Vi kliver ut en bit och kikar på en av granplantorna som ser brun och ledsen ut.

- Vem kan ha ätit på den här, undrar kursledare Monica Andersson.

– Vem kan ha ätit av den? frågar Monica och kontrollerar plantan lite mer noggrant.
Men här har snytbaggen faktiskt inte varit. Kanske är plantan ett offer för den tuffa sommaren. Längre bort finns emellertid en planta där baggen varit framme.
– Men kanske den klarar sig, snytbaggen har inte ätit runt om...

Det finns mycket att begrunda på hygget, hur markägaren har tänkt vid högläggning, varför ett vindfälle fått ligga kvar och om det utmärkta stenröset är en bronsåldersgrav eller en mer sentida lämning.
– Det är nog ingen grav, snarare ett ganska modernt odlingsröse, säger skogsinspektor Åke Wallberg som agerar hjälpledare under dagen.
– Hur vet man det? lyder en fråga.
– Här är ganska stora stenar, de har man inte klarat av för hand, svarar Åke och berättar att lämningar före 1850 anses som fornlämningar och att lämningar efter det datumet är att betrakta som kulturlämningar.

Monica delar ut spön. Kursdeltagarna delar upp sig och får göra en plantinventering över hygget.
– Ta en cirkelyta, men använd inte magen som centrum, säger Monica och böjer sig ner för att illustrera.
Bara de plantor som har chansen att bli träd ska räknas. Just här, vid odlingsröset visar sig antalet plantor bara vara 800 per hektar.
– Helst vill vi ha 2 000 till 2 500 plantor per hektar, ni ser vad det gör när man ställer sig på fel ställe!
Monica tipsar att man börjar sin inventering hemma vid köksbordet, med en karta. Då kan man märka ut en linje att följa.
– Gör en mätning vart tjugonde steg! Då blir det en mer objektiv mätning.
Dagens mätningar visar att den här markägaren kan sitta still i båten. Men vad gör man om det visar sig att det är för glest i leden? Hjälpplanterar. Men hur lång tid efter plantering?
– När plantorna är mellan knä och höft. Sen är det för sent. Gör en vandring någon gång per år och se hur det ser ut, tipsar Monica.

Fler stationer väntar. Gården är en före detta demonstrationsgård och gruppen får testa praktiskt det man gått igenom under kurskvällarnas teorilektioner.
– Grundkursen är till för dem som skulle vilja bli skogsägare, för dem som precis blivit det och för dem som är, men som vill bli mer aktiva i sina beslut. Sen kan man bygga på sina kunskaper, poängterar Åke Wallberg och nämner kurser om skötsel för ökad lönsamhet, om skogsbruksplanens användning, den digitala skogsbruksplanen och om kurs i skötsel av björk, asp och al.

 



Tänk på det här inför generationsskifte

Södras skogsekonomer om vad man bör tänka på inför ett generationsskifte:

  • Har alla blivit tillfrågade? Låt alla inblandade vara med. Har ni frågat om de vill ta över? Transparent och öppen process viktigt för att undvika osämja.
  • Framtida boende för överlåtande? Bo kvar på gården? Köpa nytt boende? Varför inte bygga ett nytt Trivselhus på höjden eller vid sjön.
  • Finns skogsbruksplan? Verktyg för värdering.
  • Behöver fastigheten anpassas? Bättre skattevillkor för överlåtande generation vid avverkning.  Mer lättskött fastighet. Avstyckning tomtmark. Klyvning flera övertagare.
  • Likvida medel åt överlåtare. Större behov av likvida medel. Gården ofta pensionsförsäkring.

Skatter och ekonomi för överlåtare och övertagare hanteras i ett senare skede i ägarskiftesprocessen.

  • Låt processen ta tid och kom igång.
  • Boka ett kostnadsfritt första möte med Södras skogsekonom. Kontakta din skoginspektor så lotsar hen dig vidare.

Vill du veta mer om Södraskolan?

Här hittar du mer information om Södraskolan